Sportbladet writes about the Swedish women’s football national team when the results are good and when the matches are not that far away How has Sportbladet been reporting about the Swedish women’s football national team during their European and World Championships in the past 15 years? I have done a quantitative content analysis in which I have looked into how the Swedish newspaper Aftonbladet, in their sport edition Sportbladet, has reported on the Swedish women’s national team in football during their European and World Championships for the past 15 years. In order to do this, I have read all the editions of Sportbladet during the last eight big tournaments that the women’s national team have been playing in. In total, I have read around 170 editions of Sportbladet. While reading these newspapers, I have been looking at a number of various aspects, for example, what these articles have been about, how big they have been and also which person is most commonly interviewed. As well as the quantitative content analysis, I have also done a series of interviews with both football personalities and journalists from Sportbladet. In total I have interviewed two former coaches of the national team, one former player with 118 games for the Swedish women’s national team caps and three journalists that have covered these tournaments for Sportbladet. In this study these six people have been given the opportunity to reflect over Sportbladets contribution during these championships. The resultat of this study was pretty much what I expected. Sportbladet have covered the most successful championships with the highest intensity and the number of articles has been raised for every year. This progress is probably because of a increased interest from Sportbladet’s readers. All the interviewees were more or less satisfied with the performance and deliverance from Sportbladet, even though most of them thought it would be great if more women got the chance to write as well as men. All of them said that there was and is a professional relationship between the newspaper and the national team and that everybody involved knows for what reason both parts are present. A tough but honest relationship exists. Keywords: football, women, Sportbladet, national team, Sweden, sports journalism.

I ett snabbt förändrande medielandskap finns det fog för att undersöka vilken plats de gamla journalistiska idealen har i dagens journalistiska arbete. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur svenska sportjournalister med fokus på fotbollsjournalistik ser på objektivitetsidealet och hur de anser att deras förhållande till objektivitet ser ut i arbetet. Varför just fotbollsjournalistik? För att sportjournalistiken är en genre som har ansetts haft ett speciellt förhållande till objektivitet och för att det saknas forskning som beskriver området. Eftersom det handlar om en kandidatuppsats vore det orimligt att ge sig på att försöka beskriva all sportjournalistik, varför jag har begränsat mig till fotbollsjournalistik som är den största subgenren inom sportjournalistiken.   Uppsatsen bygger på fem kvalitativa intervjuer med fem olika journalister från fem olika medier. De har i längre semistrukturerade intervjuer fått svara på frågor som kretsar kring objektivitet, hur de själva anser att man borde bete sig och hur de anser att andra fotbollsjournalister agerar. De har även svarat på vad det finns för situationer som kan ställa till problem och om de anser att sportjournalister har en annorlunda syn på objektivitet jämfört med journalister som inte jobbar med sport.   Några av slutsatserna som kan dras av uppsatsen är att fotbollsjournalisterna saknar en enhetlig definition av begreppet samt ett enhetligt tillvägagångssätt för hur de bör bete sig, det finns en stor tilltro till den egna förmågan att vara objektiv. Kollegor och konkurrenter ifrågasätts dock, framför allt lokaltidningsjournalister samt kvällstidningsjournalister. Det tas även upp att många av fotbollsjournalisterna hejar på ett lag när de blir intresserade av fotboll, men att känslorna ska avta efter att de har blivit journalister.

This study's purpose is to examine how female sportswriters representation in physical space and as regards content has evolved over a period of ten years in the Swedish tabloid Aftonbladets sports printed supplement Sportbladet. The history of female sportswriters in press all over the world seems to have been largely outnumbered despite the fact that the practitioners of sports is very similar numerically. To investigating this matter, a content analysis was made on 30 printed papers from each year of 2006 and 2016. The results showed that female sportswriters in Sportbladet had made some significant differences in the regard of increasing their representation in both physical space and what type of journalistic work they were assigned to under this period.

Syftet med denna C-uppsats är att genom samtalsintervjuer med sportjournalister med utländsk bakgrund få en bild av hur sportjournalisterna uppfattar sig i sin yrkesroll i kombination med sin utländska bakgrund. Dessutom har vi genomfört samtalsintervjuer med redaktionschefer på sportredaktioner. Detta för att få en bild av hur redaktionschefer ser på förekomsten av sportjournalister med utländsk bakgrund på redaktionerna. Vi har även i en kartläggning undersökt förekomsten av sportjournalister med utländsk bakgrund på åtta rikstäckande medieföretag i Stockholm. Kartläggningen visade att andelen sportjournalister med utländsk bakgrund på sportredaktionerna är underrepresenterade gentemot andelen journalister med utländsk bakgrund generellt. Samtalsintervjuerna som vi genomförde var kvalitativa och semistrukturerade. Utifrån svaren har vi sedan besvarat våra vetenskapliga frågeställningar. Vi har utgått från Pierre Bourdieus teorier om fält, habitus och kapital när vi har besvarat dessa frågeställningar. Sportjournalisterna anser bland annat att bristen på förebilder, en annorlunda idrottskultur och medieföretagens oförmåga att anställa är anledningar till att det finns så få sportjournalister med utländsk bakgrund på redaktionerna. Enligt redaktionscheferna beror det på den låga omsättningen av personal, samtidigt som det är väldigt få med utländsk bakgrund som söker sig till sportredaktionerna. Sportjournalisterna är försvenskade och ser sig själva som svenskar vilket ses som fundamentalt för att komma in i den sportjournalistiska branschen. Det sociala kapitalet är det viktigaste för att komma in, och personer med utländsk bakgrund har svårare för att knyta åt sig de kontakter som krävs för att komma in på det sportjournalistiska fältet.

AIM This thesis purpose is to fill a knowledge gap of research into football-related violence and media. The objective is to create an understanding of how football-related violence is portrayed in the Swedish tabloids Aftonbladet and Expressen. METHOD To reach the desideratum we used a qualitative content analysis of 198 articles concerning football-related violence. To analyse the results we used theories regarding ‘Framing’, ‘the three ‘I’s and the ‘Stigma-theory’. MAIN RESULTS The result from the initial analysis showed a heavy reliance on ‘frames’ by media outlets. This tended to make the news seem more sensational, dramatized and subsequently more readable than it otherwise would have been. When the articles are framed, the journalists’ use various keywords and metaphors to make an ordinary event into an exciting sports story that attracts readers.

Trots att sportintresset är stort i Sverige och tidningarna lägger stora resurser på bevakningen av sport har sportjournalistik alltid varit försummat som forskningsområde. I den här uppsatsen har jag undersökt kritiska omdömen i svensk sportjournalistik genom en kvalitativ analys av krönikor skrivna i Dagens Nyheter (DN), Svenska Dagbladet (SvD), Aftonbladet och Expressen efter att det svenska landslaget förlorat en tävlingsmatch. Det jag velat ta reda på är hur språket har sett ut, vilka som tillskrivits ansvar för förlusten och vilka skillnader och likheter som finns mellan de olika tidningarna. Jag har gått tillbaka till VM 1990 och granskat sammanlagt 28 matcher, cirka 112 artiklar. I vissa fall har inte alla tidningar haft en opinionsartikel om matchen, i andra fall har någon tidning haft mer än en. Jag har utgått ifrån gestaltningsteorin, som handlar om hur medierna ”ramar in” bestämda delar av verkligheten.     Det jag kommit fram till är att alla tidningar med varierande fart rört sig mot ett mer sensationalistiskt språk. DN har närmat sig kvällspressens språkbruk och även SvD har tagit små steg åt det hållet. Retoriska grepp som skapar dramaturgi och intensitet har bidragit till hårdare omdömen om både laget och enskilda spelare. Det finns dock flera faktorer som kan bidra till att kritiken mildras, eller helt uteblir. Jag har även kommit fram till att utvecklingen under min undersökningsperiod är en del av en utveckling som pågått i årtionden, och inte mycket talar för att vinden kommer att vända inom en överskådlig framtid.

Denna uppsats i journalistik handlar om hur bevakningen i kvällstidningarnas sportbilagor av det svenska herrlandslaget i fotbolls-VM 2002 och 2006 och mer specifikt hur krönikorna i dessa tidningar skapar en svensk identitet och om dessa innehåller spår av nationalism. Uppsatsen utgår från norske antropologen Thomas Hylland Eriksens teorier om etnicitet, föreställda gemenskaper och nationalism samt tidigare forskning kring Vi och Dom i medier. Undersökningen visar att bevakningen av fotbolls-VM till stor grad består av en typ av värnande om det svenska och till och med nationalism som på andra platser i samhället skulle vara helt oacceptabel. Bland annat förminskas afrikanska och karibiska lags spelare liksom engelsmän och tyskar för att stärka den egna identiteten. Även krigsretorik, som normalt förknippas med nationalistiska diskurser, är vanligt förekommande. Exempelvis beskrivs de svenska supportrarna som ”den gula armén” flera gånger. Sportbilagornas krönikörer, vissa mer än andra, använder sig av flera grepp som kan kopplas till nationalism och bidrar i allra högsta grad till att skapa en svensk (föreställd) gemenskap.

En vanlig kritik mot kvällstidningarnas sportbevakning är att den är storstadscentrerad och att lag och idrottare från de stora städerna får mer utrymme i medierna än lag och idrottare från mindre städer. Denna studie har tagit avstamp i den kritiken och undersökt matchrapporteringen kring herrallsvenskan i fotboll. Med en kvantitativ innehållsanalys och en mindre kvalitativ innehållsanalys undersöktes 392 artiklar i de fyra kvällstidningarna Aftonbladet, Expressen, GT och KvP från säsongen 2013. De artiklar som analyserades var nyhetsartiklar kopplade till seriematcher och deras resultat. Studien visar att det finns visst stöd för tesen om storstadscentrering i kvällstidningarnas rapportering. Framförallt den kvalitativa delen av studien visar att storstadslag i större utsträckning får mer utrymme. Faktorer som kan ligga bakom storstadscentreringen är redaktionernas närhet till sin publik, kommersiella avsikter, sportsliga framgångar och förväntningar för de olika lagen.

Syftet med detta examensarbete är att nå större kunskap om hur journalistisk bevakning i framför allt press, men även andra medier, kan påverka elitfotbollsspelare. Ett delsyfte är även att göra en jämförelse mellan hur elitfotbollsspelare beskriver den journalistiska bevakningen i svenska och internationella medier. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sju professionella manliga fotbollsspelare som alla har erfarenhet av att spela på hög nivå i Sverige i Allsvenskan och Superettan och internationellt i motsvarande ligor. Resultatet visar att mediebevakningen, enligt många av undersökningsdeltagarna påverkar dem, mest negativt, men också att det påverkar dem olika beroende på vilken nivå de spelar eller har spelat på. Ett tydligt resultat är att de spelare som varit verksamma på hög nivå, framför allt internationellt, har påverkats mer negativt än de som spelat på en lägre nivå internationellt och framför allt i Sverige. Undersökningsdeltagarna hade olika uppfattningar om hur den journalistiska bevakningen skiljer sig mellan svenska och internationella medier. Som en konsekvens av detta har undersökningsdeltagarna också olika uppfattningar om hur de har påverkats av mediebevakningen. Även om flera undersökningsdeltagare har upplevt negativa effekter av kritisk medierapportering så finns det exempel i materialet på att spelare kan tycka att rapporteringen varit berättigad. Det finns också exempel på att på att den journalistiska bevakningen har haft positiva effekter för några av undersökningsdeltagarna.

Syftet med undersökningen är att utreda om amerikanska tidningars nätupplagor är sexistiska i nyhetsrapporteringen från OS 2016? För undersökningen har två sporter, simning och löpning, valts ut. Genom att använda Methenys definition av vilka sporter som anses vara könsneutrala, det vill säga sporter som i USA anses vara socialt acceptabla för både kvinnor och män att utöva. Artiklarna som valdes ut kommer från följande tidningars webbsidor: USA Today, Miami Herald, Daily Mail, CNN, Washington Post samt ytterligare några amerikanska nättidningar som har sorterats som ”andra” i undersökningen. Metoderna för denna undersökning är en omfattande kvantitativ innehållsanalys av 86 artiklar och en massmedieretorisk analys av fem artiklar som valts ut från de 86 artiklar som analyserats i den kvantitativa delen. Analysen visade att det är vanligare att artiklar om kvinnor prioriterar fakta som inte har med deras idrottsprestation att göra. Det är även vanligare att artiklar om medaljtagande kvinnor handlar om något annat än deras prestation, 18 procent av artiklarna om kvinnor handlade inte om sporten utan om dem som person för män var motsvarande andel artiklar fyra procent. / The purpose for this study is to investigate if the American newspapers’ online editions are sexist in their reporting of the Olympics 2016? For the study, the two sports chosen, swimming and tracks, have been chosen by using Metheny’s definition, which refers to sports that are gender neutral, meaning sports that are viewed in America as socially acceptable for both genders. The chosen media is the online newspapers: USA Today, Miami Herald, Daily Mail, CNN, Washington Post and a few other American online newspapers that is sorted into category “other”. The methods used for the study is a quantitative content analysis and a mass media rhetoric analysis also known as massmedieretorik. This study, utilizing a total of 86 articles - five of which were chosen for a more thorough analysis - showed that it is more common for articles about women to prioritize facts that does not concern their athletic achievements. It is also more common for articles about medal winning females to be about something else, rather than their achievements, for articles about men this phenomenon was much less common.