Vår undersökning syftar till att ta reda på vilka uppfattningar som finns bland flickor och pojkar i årskurs 5 samt lärare om hur medieredskap påverkar barn och ungas språkutveckling inom läsning och skrivning. De medier vi har valt att fokusera på är TV- och datorspel. Vår huvudfråga är hur barns språkutveckling ser ut i relation till deras medieanvändning. Frågan besvaras med hjälp av våra tre underfrågor som följer: -Uppfattar elever att deras spelande påverkas av språkutvecklingen? - Uppfattar lärare att elevernas datorspelande påverkar språkets utveckling? - Kan man se några skillnader när det gäller pojkars och flickors medieanvändning? För att besvara våra frågor har vi använt oss av en kvantitativ undersökning som besvaras av elever och lärare. I vårt resultat har vi sett att det finns skillnader mellan pojkars och flickors spelval. Vi har även funnit att lärarna i hög grad anser att det är positivt för eleverna att spela spel. I vårt resultat har vi även funnit tendenser till att eleverna möjligtvis kan påverkas av spelandet i sin språkutveckling, detta har vi dock inte kunnat knyta till någon tidigare forskning, då det verkar saknas i den svenska litteratur som vi tagit del av.

This qualitative study aims to show how six people in Gäddede, Sweden, perceive the local media’s coverage. This study is based on interviews with six people residing in Gäddede. The central part of this study is to investigate the magnitude of these six people’s interest in local and national news, how the current coverage from media affects their national social inclusion in society as a whole and finally describes the six people’s faith towards the media in the region. Our theoretical framework has been inspired by similar studies regarding the importance of local news, with the difference that we focused on the perspective of the people we interviewed and the stories they told us. We found that the majority of these six people we interviewed thought the news coverage of Gäddede is low and that is a factor of the social exclusion they feel for the society in general. Some stories from these people indicate that they have low faith in media. There is a strong interest in news of the people we interviewed, but they feel there is an absence of local news. Therefore the people will find other ways to get that information.

Syftet med detta examensarbete är att nå större kunskap om hur journalistisk bevakning i framför allt press, men även andra medier, kan påverka elitfotbollsspelare. Ett delsyfte är även att göra en jämförelse mellan hur elitfotbollsspelare beskriver den journalistiska bevakningen i svenska och internationella medier. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer med sju professionella manliga fotbollsspelare som alla har erfarenhet av att spela på hög nivå i Sverige i Allsvenskan och Superettan och internationellt i motsvarande ligor. Resultatet visar att mediebevakningen, enligt många av undersökningsdeltagarna påverkar dem, mest negativt, men också att det påverkar dem olika beroende på vilken nivå de spelar eller har spelat på. Ett tydligt resultat är att de spelare som varit verksamma på hög nivå, framför allt internationellt, har påverkats mer negativt än de som spelat på en lägre nivå internationellt och framför allt i Sverige. Undersökningsdeltagarna hade olika uppfattningar om hur den journalistiska bevakningen skiljer sig mellan svenska och internationella medier. Som en konsekvens av detta har undersökningsdeltagarna också olika uppfattningar om hur de har påverkats av mediebevakningen. Även om flera undersökningsdeltagare har upplevt negativa effekter av kritisk medierapportering så finns det exempel i materialet på att spelare kan tycka att rapporteringen varit berättigad. Det finns också exempel på att på att den journalistiska bevakningen har haft positiva effekter för några av undersökningsdeltagarna.

För att kunna analysera hur kulturella uppfattningar syns i medierapporteringen har jag valt att göra en jämförande studie, och frågat mig hur rapporteras det kring vad som i svensk media kommit att kallas ”Skjutningarna i Malmö”, i svensk respektive internationell media?.

Media has a big actuating power over the public opinion. The image of reality that media choose to reproduce will affect the recipient view of reality. The case about Thomas Quick and its associated news coverage has been used as an example to illustrate the problematization regarding media imag-es and media framing attempt. The purpose of this essay was to illuminate how daily and evening newspapers works with various framing methods.The theoretical framework for this essay will discuss the media framing theory and its ramification attribute framing theory. This laid the foundation for the research question. The study also highlights research within media and crime as they hold a strong connection to each other. Then we de-scribe the theory of cognitive schemas and how they affect the way we think. Further we discuss journalist’s responsibility, which then leads to an account of the daily and evening press and their different working approaches.Through a quantitative content analysis study this study has sought answers to how Thomas Quick was framed at different time-periods, and if there are any differences and/or similarities between them. A coding was constructed and 408 articles from Aftonbladet and Dagens Nyheter were encoded. The articles were taken from Retrievers media archive and consist of a selection from the periods 1994-2001 and 2007-2014. The results were analyzed and presented in tables and graphs by using cross-tabulations and frequency charts made in SPSS just to create an overview of the figures the analysis resulted in. The results showed a lower use of attributes than expected, but despite this, the results indicated a journalism that dramatize and angles to create buzz and excitement. The usage of attributes was significantly higher in 1994-2001 than in 2007-2014. There was a clear lack of positive attributes which points to journalism that has a tendency to give negative angled news coverage. There are also clear signs of excessive selection of attributes. The results also show that evening and morning newspapers are not that far apart in their way of working. They both have an equal usage of attributes and uses sources in the same way. / Medierna har stor påverkansmakt över den allmänna opinionen. Den bild av verkligheten som medierna väljer att reproducera påverkar i sin tur mottagarens uppfattning av verkligheten. Fallet Thomas Quick och dess tillhörande mediedrev har använts som exempel för att belysa problematiseringen angående mediebilder och mediernas gestaltningsförsök. Syftet med uppsatsen har varit att illuminera hur dags- och kvällspress arbetar med olika gestaltningsmetoder. Det teoretiska ramverket för studien behandlar bland annat mediegestaltningsteorin och dess förgrening attributdagordningen. Dessa kommer lägga grunden för forskningsfrågan. Studien belyser även forskningen inom medier och brott då dessa innehar en stark anknytning till varandra. Därefter redovisas teorin om kognitiva scheman och hur dessa påverkar vårt sätt att tänka. Vidare diskuteras journalistens ansvarsområden, som sedan mynnar ut i en redogörelse för dags- och kvällspressens arbetssätt. Genom en kvantitativ innehållsanalys har studien sökt svar på hur Thomas Quick gestaltades vid två olika tidsperioder, samt om det finns några skillnader och/eller likheter mellan dessa. Ett kodschema har konstruerats och 408 artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter har kodats. Enheterna är hämtade ur Retrievers mediearkiv och består av ett urval från perioderna 1994-2001 och 2007-2014. Resultaten har analyserats och redovisats i tabeller och diagram skapade med hjälp av korstabeller och frekvensdiagram gjorda i SPSS. Detta för att skapa en överblick av de siffror som analysen resulterat i. Resultaten har visat på en lägre användning av attribut än förväntat men trots detta pekar det på en journalistik som dramatiserar och vinklar för att skapa uppmärksamhet och spänning. Attributanvändningen är betydligt högre 1994-2001 än 2007-2014. Det finns en tydlig avsaknad av positiva attribut vilket pekar på att journalistiken har tendens att ge en negativt vinklad nyhetsrapportering. Det finns också tydliga tecken på överdramatisering genom starka attributval. Resultaten har också visat på en kvälls- och morgonpress som inte är långt ifrån varandra i sitt arbetssätt. De båda har en likartad attribut- och källanvändning.

Ämnet idrott och hälsa har genom åren ifrågasatts och det har diskuterats huruvida ämnet egentligen är ett bildningsämne. Kroppsideal är sedan år 2011 en explicit uttalad del av ämnesplanen (Skolverket, 2011) vilket tydliggör att ämnet består av både färdigheter i och kunskaper om. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa undervisar om kroppsideal och hur ett sådant undervisningsinnehåll kan förverkligas genom olika undervisningsmetoder. Fem semistrukturerade intervjuer genomfördes med lärare som undervisar på gymnasieskolor i Umeå eller Sundsvalls kommun. Analysmetoden fenomenografi användes för att tolka den insamlade empirin. Resultatet visade att den vanligaste undervisningsmetoden var klassdiskussioner och att ämnet examinerades muntligt antingen genom diskussioner eller gruppresentationer eller skriftligt genom reflektionsuppgifter. Lärarna fann svårigheter med att prioritera området kroppsideal.

Titel: Tevevärlden och barns drömyrkeFörfattare: Dan JönssonTyp av arbete: Examensarbete inom lärarprogrammetTevetittandet har en stor plats i många barns vardag och utbudet av kanaler och programtyper är stort. En fråga som ofta kommer upp är hur detta påverkar våra barn och vilka konsekvenser det kan få. Syftet med min undersökning är att studera eventuella kopplingar mellan barns tevetittande och barns tankar kring deras framtida yrkesval. Med koppling till mitt syfte utgick jag från följande frågeställningar: Vad anger barn som sitt drömyrke och finns det samband mellan favoritprogram och deras drömyrke?Studien är av kvantitativ modell och utförd med hjälp av enkätfrågor. Genom att ta reda på vad barn vill ha för yrke när de blir stora, och sedan jämföra detta med deras tevevanor, kunde jag kartlägga eventuella samband. Min urvalsgrupp var samtliga elever mellan år 5-9 på en skola i Lund. Min undersökning visar att det till viss del finns kopplingar mellan tevevärlden och barns drömyrke. Ett flertal i urvalsgruppen har valt ett yrke med en tydlig koppling till sitt favoritteveprogram eller senast sedda film. Yrkesvalet domineras av hälsovård, artisteri, film, idrott, restaurang och mode. Barnen har till största del valt dessa yrken för att det verkar kul, men även av ekonomiska, ideologiska och familjekulturella skäl.

Sammanfattning David Arvidsson & Sebastian Hautamäki Hem- och konsumentkunskapsämnets dilemman – En studie sett utifrån elever och hem- och konsumentkunskapslärares perspektiv The dilemma of home economics -A qualitative study on the basis of students’ and home economic teachers’ point of view Antal sidor: 45 Syftet med den här studien har varit att undersöka hem- och konsumentkunskapsämnets roll i den svenska skolan sett utifrån elever och hem- och konsumentkunskapslärares perspektiv, samt förväntningar från skola och ledning. Studien har utgått från två på förhand troliga dilemman. Det ena dilemmat utgår från skolverkets timplan i förhållande till ämnets kursplan. Problematiken ligger i minst antal garanterade undervisningstimmar i förhållande till en omfattande kursplan. Det andra på förhand troliga dilemmat utgår ifrån medias påverkan på ämnet och vilka förväntningar som skapats i hem- och konsumentkunskapsämnet sett utifrån elever och verksamma hem- och konsumentkunskapslärare Studien har utgått från en kvalitativ semistrukturerad metod då det gjorts intervjuer med verksamma hem- och konsumentkunskapslärare. De tillfrågade har fått besvara frågor om kursplanens omfång i förhållande till kursplanen, medias påverkan på ämnet samt deras syn på den nya kommande kursplanen. Det har även gjorts två kvantitativa studier då enkäter lämnats ut till såväl elever som de lärare som agerat respondenter. Vid enkäterna till eleverna har deras mediepåverkan och syn på ämnet undersökts. Enkäterna som lämnades ut till de fyra respondenterna undersökte ett prioriteringsmönster av kursplanen inom hem- och konsumentkunskapsämnet. Studien visar att undervisningstimmarna inte räcker till och att dagens hem- och konsumentkunskapslärare försakar delar av kursplanen. Vidare visar studien på att medias påverkan av ämnet sett till elever samt yrkesverksamma lärare är överlag mer positivt än negativt och att media hjälpt till att skapa ett mer jämställt och mer populärt ämne där det är acceptabelt från samhällets sida att lyckas i ämnet vare sig man är kille eller tjej.

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>David Arvidsson & Sebastian Hautamäki</p><strong><p>Hem- och konsumentkunskapsämnets dilemman</p><p>– En studie sett utifrån elever och hem- och konsumentkunskapslärares perspektiv</p><strong><p>The dilemma of home economics</p><p>-A qualitative study on the basis of students’ and home economic teachers’ point of view</p><p>Antal sidor: 45</p></strong></strong></strong></p><p>Syftet med den här studien har varit att undersöka hem- och konsumentkunskapsämnets roll i den svenska skolan sett utifrån elever och hem- och konsumentkunskapslärares perspektiv, samt förväntningar från skola och ledning. Studien har utgått från två på förhand troliga dilemman. Det ena dilemmat utgår från skolverkets timplan i förhållande till ämnets kursplan. Problematiken ligger i minst antal garanterade undervisningstimmar i förhållande till en omfattande kursplan. Det andra på förhand troliga dilemmat utgår ifrån medias påverkan på ämnet och vilka förväntningar som skapats i hem- och konsumentkunskapsämnet sett utifrån elever och verksamma hem- och konsumentkunskapslärare</p><p>Studien har utgått från en kvalitativ semistrukturerad metod då det gjorts intervjuer med verksamma hem- och konsumentkunskapslärare. De tillfrågade har fått besvara frågor om kursplanens omfång i förhållande till kursplanen, medias påverkan på ämnet samt deras syn på den nya kommande kursplanen. Det har även gjorts två kvantitativa studier då enkäter lämnats ut till såväl elever som de lärare som agerat respondenter. Vid enkäterna till eleverna har deras mediepåverkan och syn på ämnet undersökts. Enkäterna som lämnades ut till de fyra respondenterna undersökte ett prioriteringsmönster av kursplanen inom hem- och konsumentkunskapsämnet.</p><p>Studien visar att undervisningstimmarna inte räcker till och att dagens hem- och konsumentkunskapslärare försakar delar av kursplanen. Vidare visar studien på att medias påverkan av ämnet sett till elever samt yrkesverksamma lärare är överlag mer positivt än negativt och att media hjälpt till att skapa ett mer jämställt och mer populärt ämne där det är acceptabelt från samhällets sida att lyckas i ämnet vare sig man är kille eller tjej.</p>

Mediefenomenet podcast har slagit igenom ordentligt i Sverige det senaste året och två av de mest populära drivs av fyra män. Alexander Schulman och Sigge Eklund med ”Alex och Sigges podcast” samt Filip Hammar och Fredrik Wikingsson med ”Filip och Fredriks podcast”. Podcasten öppnar upp för samtal fria från tidsbundenhet och producentstyrda manus så som den traditionella radion är upplagd vilket banar väg för mer förtroliga och personliga samtal deltagarna emellan. Jag tycker att det är intressant att ur ett maskulinitetsperspektiv granska vad männen i den här offentliga miljön väljer att tala om men också hur de gör det. Deltagarnas vänskap gör det intressant att studera homosocialiteten dem emellan. Syftet med studien är att studera hur dessa män talar med varandra i det offentliga podcastmediet, vilka maskulinitetstyper som framkommer i samtalen och hur homosocialiteten deltagarna emellan ser ut, samt om samtalen skiljer sig åt eller liknar varandra ur dessa aspekter. Detta kommer jag att göra genom att kombinera två analysmetoder; samtalsanalys och narrativ analys. Frågeställningarna lyder således: Hur är samtalen organiserade och uppbyggda? Vad är det för samtalsklimat och samtalsstil som råder? Finns det markörer som indikerar på olika maskulinitetstyper och vilka är i så fall dessa? Hur tar sig homosocialiteten uttryck genom samtalen? Jag studerar materialet med Raewyn Connells maskulinitetsteori som stöd. För att studera männens samtalsstil utgår jag ifrån Deborah Tannens teori. Homosocialiteten i samtalen angrips med resultat från studier av Jesper Andreasson och Karina Butera som utgångspunkter. Även mediepåverkan och mediebilden av män belyses i teoridelen. Studien visar på en antydan till en fördjupad homosocialitet. Samtalen följer den narrativa struktur jag utgått ifrån och indikationer på en delaktig maskulinitet finns i båda avsnitten. Båda samtalen rör ganska känsliga ämnen där diskussionerna stundvis blir mycket djupa och allvarliga men podcasterna skiljer sig åt i samtalsstil där Filip och Fredrik har en hårdare samtalsstil än Alex och Sigge.