In this paper, I will study job-ads published in the newspaper Hallandsposten within the period 1915-1970. I will investigate whether job-ads can give information about changes in society from a gender perspective that can be useful when teaching history. To accomplish this I will conduct my study with gender-theory and through qualitative text analysis. The analysis was categorized into four themes: requested gender, age and corporeality, family relationships and ability or character. The results showed that changes in society are evident in job-ads within all categories. Most prominent was the changes in terms of how job-ads for women has been constructed throughout the period. In terms of the usefulness of teaching I came to the conclusion that job-ads are not the ideal teaching material compared to regular articles in the newspaper. However, with well-based questions job-ads can be efficient when teaching subjects such as: women’s history, labor history and other events that can be noted in job-ads.

Sammanfattning David Arvidsson & Sebastian Hautamäki Hem- och konsumentkunskapsämnets dilemman – En studie sett utifrån elever och hem- och konsumentkunskapslärares perspektiv The dilemma of home economics -A qualitative study on the basis of students’ and home economic teachers’ point of view Antal sidor: 45 Syftet med den här studien har varit att undersöka hem- och konsumentkunskapsämnets roll i den svenska skolan sett utifrån elever och hem- och konsumentkunskapslärares perspektiv, samt förväntningar från skola och ledning. Studien har utgått från två på förhand troliga dilemman. Det ena dilemmat utgår från skolverkets timplan i förhållande till ämnets kursplan. Problematiken ligger i minst antal garanterade undervisningstimmar i förhållande till en omfattande kursplan. Det andra på förhand troliga dilemmat utgår ifrån medias påverkan på ämnet och vilka förväntningar som skapats i hem- och konsumentkunskapsämnet sett utifrån elever och verksamma hem- och konsumentkunskapslärare Studien har utgått från en kvalitativ semistrukturerad metod då det gjorts intervjuer med verksamma hem- och konsumentkunskapslärare. De tillfrågade har fått besvara frågor om kursplanens omfång i förhållande till kursplanen, medias påverkan på ämnet samt deras syn på den nya kommande kursplanen. Det har även gjorts två kvantitativa studier då enkäter lämnats ut till såväl elever som de lärare som agerat respondenter. Vid enkäterna till eleverna har deras mediepåverkan och syn på ämnet undersökts. Enkäterna som lämnades ut till de fyra respondenterna undersökte ett prioriteringsmönster av kursplanen inom hem- och konsumentkunskapsämnet. Studien visar att undervisningstimmarna inte räcker till och att dagens hem- och konsumentkunskapslärare försakar delar av kursplanen. Vidare visar studien på att medias påverkan av ämnet sett till elever samt yrkesverksamma lärare är överlag mer positivt än negativt och att media hjälpt till att skapa ett mer jämställt och mer populärt ämne där det är acceptabelt från samhällets sida att lyckas i ämnet vare sig man är kille eller tjej.

<p><strong><p>Sammanfattning</p><p>David Arvidsson & Sebastian Hautamäki</p><strong><p>Hem- och konsumentkunskapsämnets dilemman</p><p>– En studie sett utifrån elever och hem- och konsumentkunskapslärares perspektiv</p><strong><p>The dilemma of home economics</p><p>-A qualitative study on the basis of students’ and home economic teachers’ point of view</p><p>Antal sidor: 45</p></strong></strong></strong></p><p>Syftet med den här studien har varit att undersöka hem- och konsumentkunskapsämnets roll i den svenska skolan sett utifrån elever och hem- och konsumentkunskapslärares perspektiv, samt förväntningar från skola och ledning. Studien har utgått från två på förhand troliga dilemman. Det ena dilemmat utgår från skolverkets timplan i förhållande till ämnets kursplan. Problematiken ligger i minst antal garanterade undervisningstimmar i förhållande till en omfattande kursplan. Det andra på förhand troliga dilemmat utgår ifrån medias påverkan på ämnet och vilka förväntningar som skapats i hem- och konsumentkunskapsämnet sett utifrån elever och verksamma hem- och konsumentkunskapslärare</p><p>Studien har utgått från en kvalitativ semistrukturerad metod då det gjorts intervjuer med verksamma hem- och konsumentkunskapslärare. De tillfrågade har fått besvara frågor om kursplanens omfång i förhållande till kursplanen, medias påverkan på ämnet samt deras syn på den nya kommande kursplanen. Det har även gjorts två kvantitativa studier då enkäter lämnats ut till såväl elever som de lärare som agerat respondenter. Vid enkäterna till eleverna har deras mediepåverkan och syn på ämnet undersökts. Enkäterna som lämnades ut till de fyra respondenterna undersökte ett prioriteringsmönster av kursplanen inom hem- och konsumentkunskapsämnet.</p><p>Studien visar att undervisningstimmarna inte räcker till och att dagens hem- och konsumentkunskapslärare försakar delar av kursplanen. Vidare visar studien på att medias påverkan av ämnet sett till elever samt yrkesverksamma lärare är överlag mer positivt än negativt och att media hjälpt till att skapa ett mer jämställt och mer populärt ämne där det är acceptabelt från samhällets sida att lyckas i ämnet vare sig man är kille eller tjej.</p>

<p>Stress är ett samhällsproblem som påverkar människan fysiskt och psykiskt. Att dessutom vara kvinna kan upplevas som extra kravfyllt då samhällets normer fortfarande klassificerar mannen som normen. Stress är ett fenomen som är svårt att påvisa då alla individer upplever stress på olika sätt. Detta problematiserar troligtvis forskningen då stress inte är påvisbart i samma utsträckning som andra företeelser. Dock har det gjorts en hel del forskning i ämnet och det finns även pågående forskning. Denna undersöknings syfte har varit att undersöka hur kvinnor upplever stress. Stress sett ur ett kvinnligt perspektiv innebär att fokus läggs på kvinnors sätt att se på stress. Hur ser kvinnor på sin och andras stress? Hur ser kvinnor på stressen sett ur ett genusperspektiv? Ser kvinnor skillnader mellan den manliga och kvinnliga stressen?</p>

<p>Uppsatsen behandlar läroplansförändring i grundskolan kontra samhällsförändring i Sverige mellan åren 1969 och 1994, då tre läroplaner ges ut. Syftet är bland annat att undersöka hur olika aspekter ur samhällsförändringen kommer till uttryck i läroplanerna och om det finns förändringar i samhället som man skulle förväntat sig speglas i läroplanerna, men som inte kommer till uttryck. På ett tematiskt vis beskrivs de olika aspekterna och därefter läroplanernas innehåll. Metoden som används är hypotetiskt - deduktiv, där undersökningen utgår från en hypotes. För att begränsa arbetet har jag koncentrerat mig framförallt på det pedagogiska, sociala och globala perspektivet. Undersökning bygger på Kennert Orlenius analys gällande värdegrundsproblematiken. Källor är bland annat tidigare avhandlingar, statens offentliga utredningar samt diverse böcker. Resultatet visar att att läroplanerna förändras till följd av samhällsutvecklingen, men däremot drar Lgr 69 upp riktlinjer för en skola med det <em>framtida </em>samhället i fokus medan Lgr 80 och Lpo 94 drar upp riktlinjer för det <em>samtida</em> samhället.</p>

No description available.

No description available.

Detta examensarbete undersöker genom analys innehållet i ett urval av samtida läseböcker i svenska för lågstadiet. Studiens syfte är att undersöka om, och i så fall på vilket sätt de förändringar som skedde i det svenska samhället under 1970-talet förmedlades. Det övergripande styrdokumentet för grundskolan under denna period var Läroplan för grundskolan (Lgr69). Studien innehåller även forskningsbakgrund kring läseböcker från 1970-talet samt en tillbakablick över den svenska läsebokens historia. Genom text- och bildanalyser av läseböcker som använts i svenskundervisning under 1970-talet visar studien att det finns övergripande likheter i deras innehåll. Dock finns det skillnader mellan böckerna vad gäller struktur, disposition och val av illustrationer. Samtliga läseböcker i studien innehåller en blandning av traditionella teman för läsinlärning, blandat med texter som speglar ett samhälle med för tiden nya värderingar och strukturer.

I det närmaste fri tillgång till fossila bränslen som olja och stenkol har varit en förutsättning för den industriella revolutionen i västvärlden och östra Asien. Den storskaliga användningen av fossila bränslen har dock resulterat i att halten av koldioxid i atmosfären har ökat. Koldioxid är atmosfärens viktigaste växthusgas och den ökande halten håller på att förändra jordens klimat. Denna studie fokuserar på hur samhällena i Sverige och andra länder kommer att påverkas av klimatförändringen. De andra länderna är Nederländerna i nordvästra Europa och nordafrikanska Sahel, som inkluderar flera stater. Klimatförändringen kommer att drabba samhällena i de båda regionerna på väldigt olika sätt. I Sverige liksom i Nederländerna kommer klimatet att bli fuktigare, vilket samhällets olika funktioner redan förbereder sig för. Situationen i Sahel är helt annorlunda, där kommer klimatet att bli torrare. Dessa länder är fattiga och kunnande såväl som resurser är knappa, vilket innebär att dessa länder få det svårt att anpassa sig till de nya förhållandena. Det har även varit av intresse att studera nationella såväl som internationella överenskommelser med ambitionen att minska användningen av fossila bränslen. Intervjuer genomfördes för att få information om kunskapsläget rörande klimatförändringar och dess konsekvenser för Sverige och övriga världen. Som lärare i geografi, såväl som i andra ämnen, är det viktigt att stödja kunskapsutvecklingen vad det gäller klimatförändringen med de problem och möjligheter som följer. / The industrial revolution in the western world and later on in East Asia has only been possible due to extensive use of fossil fuel, like petroleum and coal. This has resulted in increased concentrations of carbondioxid in the atmosphere. Carbondioxid is the most important greenhouse gas and increasing levels in the atmosphere are underway to cause a global climate change. The focus of this thesis was to study how societies in Sweden as well in other countries will be affected in the long term by a climate change. The other countries investigated are the Netherlands in North Western Europe and the North African Sahel, including a number of states. The climate change will have a very different impact on the societies in these two regions. In Sweden as well as in the Netherlands the climate will become moister and preparations for these consequences are taken care of. The situation in the Sahel is totally different since the climate will become drier and will result in drought. These countries are poor and both knowledge and resources are scarce, so there are small possibilities to adapt to the new conditions. It is also of interest to study national as well as international agreements to reduce the use of fossil fuel. Interviews were performed to get information about the knowledge of climate change and its consequences for Sweden as well as well for other parts of the world. As a teacher in Geography, as well as in other subjects, it is of importance to improve the knowledge of problems as well as possibilities regarding climate change and its consequences for the society.

Uppsatsen behandlar läroplansförändring i grundskolan kontra samhällsförändring i Sverige mellan åren 1969 och 1994, då tre läroplaner ges ut. Syftet är bland annat att undersöka hur olika aspekter ur samhällsförändringen kommer till uttryck i läroplanerna och om det finns förändringar i samhället som man skulle förväntat sig speglas i läroplanerna, men som inte kommer till uttryck. På ett tematiskt vis beskrivs de olika aspekterna och därefter läroplanernas innehåll. Metoden som används är hypotetiskt - deduktiv, där undersökningen utgår från en hypotes. För att begränsa arbetet har jag koncentrerat mig framförallt på det pedagogiska, sociala och globala perspektivet. Undersökning bygger på Kennert Orlenius analys gällande värdegrundsproblematiken. Källor är bland annat tidigare avhandlingar, statens offentliga utredningar samt diverse böcker. Resultatet visar att att läroplanerna förändras till följd av samhällsutvecklingen, men däremot drar Lgr 69 upp riktlinjer för en skola med det framtida samhället i fokus medan Lgr 80 och Lpo 94 drar upp riktlinjer för det samtida samhället.