Detta arbete har undersökt vilket samband som finns mellan sårbarhet och hur en karaktär uppfattas, och hur denna syn påverkar spelarens berättelsegrundade beslut. Arbetet bygger på en teoretisk bakgrund som undersöker hur karaktärer används i spel och hur vi uppfattar dem, och även vilka typer av relationer vi formar och varför vi bryr oss om dem. Vidare analyseras begreppet sårbarhet och dess användning inom spel. För att undersöka detta ämne utformades en interaktiv, textbaserad artefakt följd av en enkät, med syftet att jämföra en sårbar karaktär med en icke-sårbar, och vilka beslut som fattas i relation till dessa karaktärer. Resultaten föreslår att sårbarhet går att använda för att skapa komplexa karaktärer som upplevs som mänskliga och lätta att sympatisera med. Det framgick att det är flera faktorer som påverkar spelarens beslutsfattande och deras uppfattning av karaktärer, såsom miljö, och vid framtida undersökningar bör sårbarhet undersökas med fler faktorer i åtanke.

Detta arbete ämnar undersöka vilka kroppsdelar som effektivast kommunicerar nervositet och blyghet hos en karaktär. Detta för att etablera riktlinjer för en animerare så han/hon ska veta vilken kroppsdel som det bör läggas mest tid på under produktionen. Detta genomfördes genom en stadig grund i litteratur inom ämnet kroppsspråk samt filmmaterial i form av referensmaterial. En karaktär animerades med ett kroppsspråk som tyder på ett nervöst samt blygt beteende. Sedan utvärderades de olika kroppsdelarna genom en kvalitativ undersökning där det visar sig att ansiktet var den kroppsdel kommunicerar den eftersträvande sinnestämningen effektivast. Sedan armarna samt händerna, sist benen samt fötterna. Detta resulterar i de riktlinjer som arbetet ämnar framställa.

Denna uppsats har som mål att undersöka om, och i så fall hur, gestaltningen av psykopaten på film skiljer sig från psykiatrins beskrivning. Uppsatsen tar även upp människosynens påverkanpå dramaturgi och gestaltning. Den hermeneutiska analysen görs på tre amerikanska produktioner: American Psycho (Mary Harron, 2000), Basic Instinct (Paul Verhoeven, 1992) och Halloween(Rob Zombie, 2007). Analysen grundar sig främst på psykiatriska teorier av Robert D. Hare och filmteorier av Wayne Wilson. Slutsatsen i uppsatsen är, att filmerna baserar sina karaktärer på de karaktärsdrag psykiatrin anser vara typiska för psykopaten, men adderar faktorer till karaktären. Detta görs för att uppnå ökad underhållning och spänning. Dramaturgin påverkas starkt av den psykologiserande människosynen i filmerna, som fokuserarpå begär och instinkter.

No description available.

<p>Detta arbete ämnar undersöka vilka kroppsdelar som effektivast kommunicerar nervositet och blyghet hos en karaktär. Detta för att etablera riktlinjer för en animerare så han/hon ska veta vilken kroppsdel som det bör läggas mest tid på under produktionen. Detta genomfördes genom en stadig grund i litteratur inom ämnet kroppsspråk samt filmmaterial i form av referensmaterial. En karaktär animerades med ett kroppsspråk som tyder på ett nervöst samt blygt beteende. Sedan utvärderades de olika kroppsdelarna genom en kvalitativ undersökning där det visar sig att ansiktet var den kroppsdel kommunicerar den eftersträvande sinnestämningen effektivast. Sedan armarna samt händerna, sist benen samt fötterna. Detta resulterar i de riktlinjer som arbetet ämnar framställa.</p>

In this paper, I will study job-ads published in the newspaper Hallandsposten within the period 1915-1970. I will investigate whether job-ads can give information about changes in society from a gender perspective that can be useful when teaching history. To accomplish this I will conduct my study with gender-theory and through qualitative text analysis. The analysis was categorized into four themes: requested gender, age and corporeality, family relationships and ability or character. The results showed that changes in society are evident in job-ads within all categories. Most prominent was the changes in terms of how job-ads for women has been constructed throughout the period. In terms of the usefulness of teaching I came to the conclusion that job-ads are not the ideal teaching material compared to regular articles in the newspaper. However, with well-based questions job-ads can be efficient when teaching subjects such as: women’s history, labor history and other events that can be noted in job-ads.

Denna uppsats utforskar hur karaktären The Doctor kan återberättas om och om igen utan att behöva börja om på nytt. I en film och TV-landskap fylld av adaptioner som tar tidigare verk och återskapar det från grunden så har TV-serien Doctor Who adapterat sig själv utan att övergett sitt förflutna. Historien finns alltid kvar, även efter ett flertal adaptioner. Uppsatsen kollar närmare på hur Doctor Who kan överleva i över ett halvt decennium och fortfarande vara relevant för tittarna genom dessa adaptioner, men serien har en lång och komplicerad historia så för att simplifiera det så kommer den att fokusera på de första tio åren som är ansvarig för fastställandet av seriens odödliga karaktär och oändliga berättelse. Det innebär tre skådespelare som tog an huvudkaraktären inom den tiden och etablerade vem karaktären var och vad som gjorde honom speciell i TV-landskapet.

<p>Arbetet behandlar rumslighet i trädgården och utgår ifrån Norberg-Schulz (2003) essä om fenomenet plats. Essän beskriver arkitekturens fenomenologi, och studien visar att synsättet ofta avspeglas i trädgårdslitteraturen. Fenomenologin menar att vi inte kan fånga en beskrivning av det verkliga fenomenet utan bara människans upplevelse av fenomenet. Det är så vi också gärna beskriver trädgård, genom att dela med oss av vår upplevelse av trädgården. Platsens struktur delas upp i rum, som är den tredimensionella organisationen av platsens element och karaktär, som är den allmänna atmosfären hos platsen. Vidare beror den sökta karaktären hos trädgårdsrummet på de aktiviteter som ska utföras inom trädgårdsrummet och begreppet funktionsplan utvecklas. Trädgårdens träd, buskar och gräs jämförs med husets tak, väggar och golv. Karaktären hos ett trädgårdsrum bestäms av hur de element som utgör gränserna är utformade och avslutningsvis ges några exempel på växter som kan skapa en viss önskad karaktär.</p>

Arbetet behandlar rumslighet i trädgården och utgår ifrån Norberg-Schulz (2003) essä om fenomenet plats. Essän beskriver arkitekturens fenomenologi, och studien visar att synsättet ofta avspeglas i trädgårdslitteraturen. Fenomenologin menar att vi inte kan fånga en beskrivning av det verkliga fenomenet utan bara människans upplevelse av fenomenet. Det är så vi också gärna beskriver trädgård, genom att dela med oss av vår upplevelse av trädgården. Platsens struktur delas upp i rum, som är den tredimensionella organisationen av platsens element och karaktär, som är den allmänna atmosfären hos platsen. Vidare beror den sökta karaktären hos trädgårdsrummet på de aktiviteter som ska utföras inom trädgårdsrummet och begreppet funktionsplan utvecklas. Trädgårdens träd, buskar och gräs jämförs med husets tak, väggar och golv. Karaktären hos ett trädgårdsrum bestäms av hur de element som utgör gränserna är utformade och avslutningsvis ges några exempel på växter som kan skapa en viss önskad karaktär.

I detta examensarbete skapades illustrationer och modeller i digital 3D-grafik, föreställande den svenske skalden Carl Michael Bellman (1740 - 1795). Förebild för arbetet var en 2D-bild i detta fall Per Krafft d.ä:s (1724 - 1793) målning av Bellman från 1779. Arbetet utfördes med föresatsen att åstadkomma en så realistisk återgivning av en verklig karaktär som var rimligt tidsmässigt. Den modellerade karaktären poserades och renderades i flera bilder. Den praktiska delen av arbetet resulterade alltså i en remediering av en målning till digital 3D-grafik. Remedieringarna av karaktären Bellman utformades för att användas i en undersökning som syftade till att studera följande: Vilken typ av komplikationer skulle remediering av kulturarv kunna innebära? Om det finns komplikationer, är dessa i så fall olika beroende på syftet med den realistiska gestaltningen, exempelvis om den utförs i undervisnings- eller underhållningssammanhang? Studien utvärderades via en kvalitativ undersökning, med frågor till tre informanter vilka arbetar som museipedagog (konst- och kulturhistoriker), antikvarie (arkeolog) samt författare/journalist (medie- och kommunikationsvetenskap). Undersökningsresultatet redovisas i en diskuterande text där även en diskussion förs om framtida arbete.