Denna uppsats har som mål att undersöka om, och i så fall hur, gestaltningen av psykopaten på film skiljer sig från psykiatrins beskrivning. Uppsatsen tar även upp människosynens påverkanpå dramaturgi och gestaltning. Den hermeneutiska analysen görs på tre amerikanska produktioner: American Psycho (Mary Harron, 2000), Basic Instinct (Paul Verhoeven, 1992) och Halloween(Rob Zombie, 2007). Analysen grundar sig främst på psykiatriska teorier av Robert D. Hare och filmteorier av Wayne Wilson. Slutsatsen i uppsatsen är, att filmerna baserar sina karaktärer på de karaktärsdrag psykiatrin anser vara typiska för psykopaten, men adderar faktorer till karaktären. Detta görs för att uppnå ökad underhållning och spänning. Dramaturgin påverkas starkt av den psykologiserande människosynen i filmerna, som fokuserarpå begär och instinkter.

Uppsatsen ämnar utröna huruvida rimligen farliga amoralister kan hanteras kollektivt på ett sätt som är etiskt riktigt. Gruppen rimligen farliga amoralister ges beteckningen "mänskliga tigrar". Diskussionen fokuseras på undergruppen psykopatiska mänskliga tigrar, där psykopati definieras av PCL-R. En eventuell kollektiv hantering av denna undergrupp diskuteras utifrån Peter Singers preferensutilitarism. Slutsatsen nås att en kollektiv hantering, för oskadliggörande, av gruppen psykopatiska mänskliga tigrar, är etiskt riktig. Detta motiveras genom hänvisning till faktiska, relevanta särdrag som delas inom gruppen. Denna kollektiva hantering, för att vara preferensmaximerande, måste vara mildast möjlig gentemot de psykopatiska mänskliga tigrarna, samtidigt som den måste uppfylla det stränga krav som ställs var det gäller effektivt oskadliggörande. Utifrån dessa krav leder diskussionen till slutsatsen att den etiskt riktiga kollektiva hanteringen är institutionalisering; en specialiserad form av internering anpassad för just den aktuella gruppen.

Tidigare forskning (t.ex. Miller & Lynam, 2001) har påvisat att intagna i fängelse harlägre nivåer i personlighetsegenskapen samvetsgrannhet än ostraffade individer. Enstudie i Sverige (Eriksson, 2010) har funnit motsatsen. Det råder viss oenighet inomvetenskapen om sambanden mellan samvetsgrannhet och psykopati hos kriminella. Syftetmed föreliggande studie var att undersöka skillnaderna mellan straffade och ostraffadeindivider samt utreda motstridigheterna i litteraturen. Det primära syftet var att undersökaom intagna på kriminalvårdsanstalt i Sverige (säkerhetsklass I) skiljer sig i egenskapensamvetsgrannhet från en normal population. En öppnare frågeställning var att undersökavilka facetter av samvetsgrannhet det är som predicerar psykopati hos en svensk kriminellpopulation, samt både samvetsgrannhets och psykopatins samband med ett kriminelltbeteende. Studien utgjordes av intagna, samt en kontrollgrupp bestående av respondenterifrån Internet (N = 257, Målder = 34.2, SD = 10.7). Studien genomfördes med ett självskattningsformulärsom stödjer sig på en svensk översättning från Goldbergs (1999)International Personality Item Pool beträffande grundläggande personlighetsegenskaper.Gällande psykopati användes ett självskattningstest. Undersökningsgruppen interner hadegenomsnittligt större samvetsgrannhet än kontrollgruppen. Intagna i fängelse skattade sighögre på facetterna ordningsamhet och självdisciplin, medan kontrollgruppen skattade sighögre på plikttrogenhet. Psykopati påvisade negativa samband med plikttrogenhet,prestationsinriktning och försiktighet. Resultatet indikerar att Fem Faktor Modellen(FFM) kan bistå forskare och psykologer som undersöker klienter med instrument sommäter kriminella beteenden och psykopati även på en svensk fångpopulation. Items iIPIP-NEO (Bäckström, 2010) behöver emellertid justeras så att frågorna anpassas tillintagnas miljö. / Previous research (e.g., Miller & Lynam, 2001) has shown that delinquents score loweron the personality trait conscientiousness than individuals who have not been convictedof a crime. However, a Swedish study (Eriksson, 2010) has arrived at the opposite result.Furthermore, there is some disagreement with regards to the causality betweenconscientiousness and psychopathy. This study aimed at investigating the differencesbetween convicted and non-convicted individuals as well as scrutinizing thecontradictions found in the literature. The primary purpose was to investigate if Swedishinmates in a maximum security prison differ from the general population with regards toconscientiousness. Also of interest was which facets of conscientiousness can predictpsychopathy in a Swedish criminal population. Associations between criminal behaviorand conscientiousness and psychopathy were also explored. A sample of prison inmatesand a control group consisting of Internet respondents (N = 257, Mage= 34.2, SD = 10.7)filled out the Swedish translation of Goldberg’s (1999) International Personality ItemPool (IPIP-NEO, Bäckström, 2010) and a newly developed psychopathy self-report scale.The group of inmates had on average higher conscientiousness levels compared to thecontrol group. More specifically, inmates rated themselves higher with regards to thefacets order and self-discipline, whereas the control group rated themselves higher ondutifulness. Psychopathy was found to correlate negatively with dutifulness, achievementstriving, and deliberation. The results indicate that the Five Factor Model (FFM) can beapplied to a Swedish prison population in order to assist researchers and psychologistswho are evaluating clients with instruments that measure criminal behavior andpsychopathy. However, items on the IPIP-NEO need to be adjusted so that the questionsfit the prison environment.

Ungdomspsykopati tillsammans med normbrytande beteende är ett outforskat ämne på uppgång. Denna studie undersökte ifall skyddsfaktorer i form av föräldraegenskaper och ungdomars anpassning till skolan påverkar psykopatiska drag och normbrytande beteende, var för sig och tillsammans. Data som har använts kommer från ett stort urval av ungdomar från skolor i en medelstor svensk stad. Resultaten visade att föräldrafaktorer endast predicerar en ökning i psykopatiska drag och normbrytande beteende. God anpassning till skolan minskade både psykopatiska drag och normbrytande beteende. Höga psykopatiska drag tillsammans med god anpassning minskade normbrytande beteende. Sammanfattningsvis spelar skolan och föräldrarnas egenskaper roll för utvecklingen av psykopati och normbrytande beteende hos ungdomar.

Att bli utsatt för mobbning och att själv utsätta andra för mobbning är associerat med flertalet negativa hälsokonsekvenser, det är därmed av största vikt att undersöka vart, hur och när man kan intervenera med preventiva insatser. Forskning idag kring psykopatiska drag hos ungdomar och mobbning är begränsad och det saknas bland annat studier som undersöker psykopati i sin helhet. I den aktuella studien syftar till att undersöka den modererande rollen av skydds- och riskfaktorer i relation till psykopatiska drag hos ungdomar och mobbning. Datan bestod av 973 ungdomar, årskurs sju till nio, från en medelstor svensk stad. Resultatet från den här studien visar att anknytning och varmt föräldraskap fungerar som skyddsfaktorer i associationen mellan psykopatiska drag hos ungdomar och mobbning. Kallt avvisande från föräldrar var även en riskfaktor i relationen mellan psykopatiska drag hos ungdomar och att bli utsatt för mobbning. Sammanfattningsvis visar studien att skyddsfaktorerna samt kallt avvisande från föräldrar påverkar sambandet och bidrar till en lägre nivå av mobbning. Denna kunskap kan användas för att förstå hur man ska arbeta preventivt mot mobbning hos ungdomar.

The purpose of this study was to investigate what distinguishes psychopaths who commit crimes ("unsuccessful"), and psychopaths who do not commit crimes ("successful"). Most previous research has focused on neurobiological risk factors, while social and psychosocial factors have been studied to a lesser extent. Participants were drawn from the Swedish population-based RESUMÉ-study (Retrospective Study of Young People's Experiences). In total, 2500 individuals between the ages 20-24 (mean age=22.15, SD=1.38, 52.6% female and 47.4% male) participated in the study. Results showed that the “unsuccessful” psychopathy group was consuming larger amounts of alcohol and substances as well as scoring higher on the psychopathy dimension behavior (irresponsible/impulsive) than the "successful" group. In conclusion, these differences might partly explain why “unsuccessful” psychopaths commit crimes while “successful” psychopaths do not. / Syftet med denna studie var att undersöka vad som skiljer mellan psykopater som begår brott ("misslyckade"), och psykopater som inte begår brott ("lyckade"). Större delen av den tidigare forskningen har fokuserat på neurobiologiska riskfaktorer, medan sociala och psykosociala faktorer har studerats i mindre utsträckning. Deltagarna kom från den svenska populationsbaserade RESUMÉ-studien (REtrospektiv Studie av Unga Människors Erfarenheter). Totalt deltog 2500 individer i åldrarna 20-24 år (medelålder=22.15, SD=1.38, 52.6% kvinnor och 47.4% män) i studien. Resultaten visade att den "misslyckade" psykopatigruppen konsumerar större mängder alkohol och substanser samt uppvisar högre nivåer av psykopatidimensionen beteende (oansvarig/impulsiv) än den "lyckade" psykopatigruppen. Sammanfattningsvis kan dessa skillnader delvis förklara varför "misslyckade" psykopater begår brott medan "lyckade" psykopater inte gör det.

Föreliggande studie har undersökt psykopati som begrepp i populärkulturen och i relation till film. Psykopaten i film framställs som alltifrån en sadistisk våldtäktsman, en charmig gentleman till en våldsam seriemördare. Syftet med studien var att undersöka hur väl bilden av filmpsykopaten stämmer överens med den kliniska definitionen och Hares Psykopatichecklista, PCL-R. Nitton filmer valdes ut som underlag där minst en karaktär beskrevs som psykopat. Vid analys noterades huruvida en specifik bedömningspunkt på PCL-R förekom hos en filmkaraktär eller inte. Således jämfördes karaktärerna med den kliniska psykologins bedömning av psykopati. Resultatet antydde att endast 6 av 20 filmkaraktärer kunde klassas som psykopater. Detta på grund av att filmskapare eftertraktar en intressant karaktär, och kan då överdriva vissa drag samt utnyttja de rådande stereotyperna av psykopati för att skapa spänning. Konsekvensen av detta kan bli att allmänheten får en förvrängd bild av psykopati på grund av hur det porträtteras i populärkulturen.

Psykopater är väl representerade i fångvårdsanstalter och mer än 50 procent av de allvarliga brotten utförs utav psykopater. Man uppmärksammar dock inte de laglydiga psykopaterna med ett konventionellt beteende. Tidigare forskning visar att psykopater har olika neurologiska underskott i hjärnan, men få studier uppmärksammar neurologiska skillnader mellan laglydiga och kriminella psykopater. Syftet med denna uppsats är att förklara de neurologiska skillnaderna mellan kriminella och laglydiga psykopater, samt hur dessa skillnader är kopplade till kriminellt beteende. Detta för att ge en ökad kunskap för psykopati och en förståelse till varför de kriminella psykopaterna begår brott. Materialet som ligger till grund för uppsatsen är vetenskapliga artiklar som systematiskt valts ut. Resultaten visar att kriminella psykopater har sämre autonoma och exekutiva funktioner, såsom kardiovaskulär stressreaktivitet och minskad hjärtfrekvens än vad laglydiga psykopater har. Kriminella psykopater har även en överdriven strukturell asymmetri av hippocampus, minskning av både volym och tjocklek av grå materia i den mellersta prefrontala cortex och orbitofrontala cortex än de laglydiga psykopaterna. / Psychopaths are well represented in prisons and more than 50 percent of the serious crimes are executed by psychopaths. However there are not many studies that observe the psychopaths with a conventional behavior. Previous research shows that psychopaths have different neurological deficits in the brain, but few studies pay attention to neurological differences between law-abiding and criminal psychopaths. The purpose of this paper is to explain the neurological differences between criminals and law-abiding psychopaths, and how these differences are associated to criminal behavior. This is to give a better understanding of psychopathy and a reference of why the criminal psychopaths commit crimes. The material for this paper is based on scientific articles that have been systematically chosen. The results showed that criminal psychopaths had less autonomous and executive functions, such as cardiovascular stress reactivity and decreased heart rate than law-abiding psychopaths. Criminal psychopaths also showed an exaggerated structural asymmetry of hippocampus, reducing both the volume and thickness of grey matter in the middle prefrontal cortex and orbitofrontal cortex than law-abiding psychopaths.

Denna systematiska litteraturstudie handlar om definitioner av psykopatiska drag hos barn och ungdomar. Denna studie ämnar redovisa hur psykopatiska drag kan yttra sig, om de är knutna till arv eller miljö samt huruvida dessa personlighetsdrag hos barn och ungdomar är tillfälliga eller bestående. Riskbedömningsinstrument som PCL: YV och APSD samt aktuell forskning kring genetiska och sociala förklaringar till psykopatiska drag hos barn och ungdomar är inkluderat. Psykopatiska drag hos barn och ungdomar är ett kontroversiellt ämne. Studiens huvudsakliga frågeställning är; kan psykopati identifieras hos barn och ungdomar? / This systematic literature study discusses definitions of psychopathic traits in children and adolescents. We aim to clarify how psychopathic traits are expressed, if they are connected to inheritance or upbringing as well as if these personality traits are temporary or persistent. Risk assessments such as PCL: YV and APSD and current research about possible genetic and social explanations to psychopathic traits in childhood and adolescence is included. Psychopathic traits in childhood is a controversial subject. Our main questions is; can psychopathy be identified in children and adolescents?

Bevekelsegrunden till psykopati är än idag en omdebatterat ämne. Miljöpåverkan, biologiska faktorer eller en förening mellan dessa två faktorer? Meningarna mellan forskare och teorietiker går än idag isär. Denna studie tar upp en helt ny och fortfarande obeprövad hypotes om att spegelceller som har förmågan att skapa resonans mellan människor, kan ligga till grund för psykopatins uppkomst. Vi har studier gjorda på personer med autism och autismspektrumstörning, där resultatet pekar på att störningarna beror på en defekt i speglingssystemet. Man har kunna se att hos dessa individer uppstår betydligt svagare signaler vid observationer av handlingar, från amygdala och insula där bl.a. känslor och språk finns lokaliserade i hjärnan. Liknande studier har gjort på psykopater men då man inte kunnat koppla samman den abnorma hjärnaktiviteten med en lägre eller avsaknad av spegelneuronaktivitet. Än så länge har vi faktiskt långt kvar innan vi fullt kan se dessa forskningar kring spegelneuronernas lokalisering och funktioner i hjärnan men denna teori, om än inte prövad på empirisk grund, är ett viktigt steg till att förstå uppkomsten av empati och inlärning hos människan. Med denna studies resultat, hoppas jag kunna bygga grunden för ny forskning inom ämnet psykopati som kanske kan ge oss svaren på varför vissa människor utvecklar denna störning.