Uppsatsen ämnar utröna huruvida rimligen farliga amoralister kan hanteras kollektivt på ett sätt som är etiskt riktigt. Gruppen rimligen farliga amoralister ges beteckningen "mänskliga tigrar". Diskussionen fokuseras på undergruppen psykopatiska mänskliga tigrar, där psykopati definieras av PCL-R. En eventuell kollektiv hantering av denna undergrupp diskuteras utifrån Peter Singers preferensutilitarism. Slutsatsen nås att en kollektiv hantering, för oskadliggörande, av gruppen psykopatiska mänskliga tigrar, är etiskt riktig. Detta motiveras genom hänvisning till faktiska, relevanta särdrag som delas inom gruppen. Denna kollektiva hantering, för att vara preferensmaximerande, måste vara mildast möjlig gentemot de psykopatiska mänskliga tigrarna, samtidigt som den måste uppfylla det stränga krav som ställs var det gäller effektivt oskadliggörande. Utifrån dessa krav leder diskussionen till slutsatsen att den etiskt riktiga kollektiva hanteringen är institutionalisering; en specialiserad form av internering anpassad för just den aktuella gruppen.

I denna studie undersöks det ifall karaktärer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrämmande och mer lättsamt i animerad form än i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar på psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som är frekventa i animerade verk. Två klipp har skapats utifrån två icke-animerade referensklipp innehållandes psykopatiska karaktärer spelade av skådespelare med identisk handling, karaktärsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvärderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp inriktad på föräldrar med barn som är 7-9 år gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktärerna upplevs som mindre skrämmande och mer lättsamma än sina icke-animerade motsvarigheter.

Uppsatsen behandlar rekryteringsprocessen samt hur man kan identifiera och undvika psykopater vid chefsrekrytering. Syftet är att undersöka hur HR-personal och bemanningsföretag går till väga vid rekrytering samt hur väl rekryteringsprocessen fungerar för att undvika psykopater. Syftet är också att undersöka hur rekryteringsansvariga ser på fenomenet psykopater i arbetslivet och hur dessa kan anses vara en felrekrytering.  I uppsatsen används inte den medicinska definitionen av begreppet psykopat. När vi nämner psykopater i uppsatsen krävs endast att personen uppvisar vissa personlighetsdrag som enligt teorin anses vara psykopatiska.  I den teoretiska referensramen går vi djupare in på vad som avses med begreppet psykopat, egenskaper hos dessa personer och vilken problematik de kan orsaka på arbetsplatser. Teorin behandlar också rekrytering och att man bör vara så noggrann som möjligt vid rekryteringens olika delmoment för att kunna undvika psykopater. Särskilt viktigt är skapandet av kravprofil och referenstagningen. I teorin framkommer även att en felrekrytering bland annat är att kandidaten inte klarar av att utföra sitt arbete eller att förväntningarna hos kandidaten inte stämmer överens med tjänsten. Vi redogör också för vad som kan orsaka en felrekrytering samt vilka problem detta kan leda till hos organisationerna. För att besvara syftet och frågeställningarna har en kvalitativ metod använts vid genomförandet av undersökningen. Sex intervjuer har genomförts, varav tre var med personer som arbetar på HR-avdelningar inom offentlig sektor, en som arbetar på en HR-avdelning inom privat sektor samt två personer som arbetar på bemanningsföretag. Vårt resultat och analys visar att respondenterna i stort använder sig av en liknande rekryteringsprocess, men att noggrannheten i de olika metoderna skiljer sig åt mellan respondenterna. Det visar sig ha stor betydelse för hur säkra processerna är gällande att undvika psykopater. Skillnaderna märks också inom organisationerna, där de är mer noggranna vid chefsrekrytering eller rekrytering av känsliga befattningar. Resultatet visar skillnader mellan bemanningsföretag och HR-avdelningar. Bemanningsföretagen har både säkrare processer vad gäller att undvika psykopater samt större medvetenhet om fenomenet psykopater i arbetslivet. Undersökningen har som utgångspunkt att psykopater är en felrekrytering vilket också bekräftas i resultatet. Ett intressant resultat som dock framkom i undersökningen är att psykopater inte alltid behöver vara en felrekrytering utan i vissa sammanhang kan ses som en fördel.

Personlighetsstörningar är den enskilt sett mest betydelsefulla individfaktorn bakom våldsbrottslighet. Av alla personlighetsstörningar är psykopati den allvarligaste som vi idag känner till och psykopater begår, sett till sitt antal, en mycket stor andel av de grova våldsbrotten. Vilka skillnader som finns mellan psykopaters och icke psykopaters predatoriska våldsbrottslighet är frågeställningen som föreliggande systematiska litteraturöversikt avser besvara. Resultatet visar att psykopater oftare fungerar sämre i behandlingsprogram och de återfaller också oftare i våldsbrottslighet efter försök till behandling. Våldsbrott som begås av psykopater är i större utsträckning oprovocerade och instrumentella. Dessutom är sadistiska och sexuella inslag vanligare när gärningspersonen är psykopat. Individer med personlighetsstörningen psykopati utelämnar också i större utsträckning betydelsefull information kring den egna våldsbrottsligheten och överdriver reaktiviteten i sin egen våldsbrottslighet. Jämfört med icke psykopater begår i synnerhet lågintelligenta psykopater fler våldsbrott medan högintelligenta psykopater tenderar att tidigare debutera i våldsbrottslighet. I litteraturöversikten uppmärksammas också att psykopater inte är en homogen grupp då de kan delas in i primära och sekundära psykopater. / Personality disorders are the strongest individual factor behind violent crime. Among all personality disorders psychopathy is the most serious one known today and psychopaths commit, considering their numbers, a large share of the violent crimes. Differences between psychopaths and non-psychopaths when it comes to predatory criminal acts are described in this literature review. The results show that psychopaths are at a greater risk of recidivism and treatment failure. Violent crimes committed by psychopaths are more often unprovoked and their violent crimes tend in greater occurrence to have instrumental, sadistic and sexual elements compared to non-psychopaths. Individuals with the personality disorder in question were also more likely than others to exaggerate the reactivity of their violent crimes and omit major details regarding their violent offences. Compared to non-psychopaths they also commit more violent crimes, especially psychopaths with low intelligence. High intelligence among psychopaths means an earlier onset in violent crimes while for violent non-psychopaths the association is reversed. In this literature review it is also recognized that psychopaths are not a homogenous group, instead they can be divided into primary and secondary variants.

<p>SAMMANFATTNING Titel: Psykopatiska egenskapers inverkan på de anställdas syn på ledarskap Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Lina Hjelm och Melina Nilsson Nikopoulos Handledare: Kristina Mickelsson och Pär Vilhelmson Datum: 2017 – September Syfte: Studiens syfte är att få fördjupad förståelse för hur psykopatiska egenskaper hos chefer inverkar på de anställdas syn på ledarskap. Metod: Detta är en kvantitativ studie som bygger på en deduktiv ansats. Primärdata har samlats in med hjälp av enkätstudie. Insamlad data har sedan ställts mot tidigare teorier och forskning. Vi har med stöd av en förenklad psykopatisk checklista utfört en förstudie för att sedan kunna undersöka hur anställda med chef som uppvisar psykopatiska egenskaper påverkas av dennes ledarskap. Genom att jämföra en grupp anställda som har haft chef med psykopatiska egenskaper, mot en grupp som inte har haft det, kan skillnader i tio goda ledaregenskaper analyseras. Resultat och slutsats: Resultatet från studien visar att de anställdas syn på ledarskap kan påverkas av att de tidigare arbetat för en psykopatisk chef. Dessa anställda anser att en psykopatisk chef uppfattas som mer engagerad än en icke psykopatisk chef. De uppskattar även egenskapen empati mer än de som inte har arbetat för en sådan chef. De tio ledaregenskaper som studien undersöker anses även som mer viktiga jämfört med vad de övriga anställda anser. Vi kan även se att de har en mer positiv syn på nuvarande chef i jämförelse med de övriga anställdas syn på den nuvarande chefen. Förslag till fortsatt forskning: Denna studie fokuserar på en organisation vilken genom en förstudie visat sig ha en chef med psykopatiska egenskaper. Då vi fokuserat på en organisation inom offentlig sektor ser vi gärna att fortsatt forskning sker kring hur denna påverkan kan skilja sig inom andra typer av organisationer. Synen på ledarskap kan ha stor 4 variation beroende på den specifika organisationen och miljön som de anställda verkar i. Vi ser även fortsatt forskning som rör chefers påverkan på de anställdas syn på ledaregenskaper som påverkas av kritiska händelser såsom en naturkatastrof eller en omorganisering. Uppsatsens bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att ge en förståelse för anställdas syn på ett psykopatiskt ledarskap, och hur de anställdas syn på ledarskap kan förändras efter att de jobbat under en chef med psykopatiska drag. Detta är även ett praktiskt bidrag, då resultatet kan användas av befintliga chefer genom att visa på att anställda värdesätter ett ledarskap som inte är psykopatiskt. Detta kan även vara ett verktyg för individer i liknande organisationer som önskar att nå en ledande position och önskar bli uppskattad av de anställda. Nyckelord: Corporate psychopaths, psykopati, gott ledarskap, ledaregenskaper, PCL-R.</p>