I denna studie undersöks det ifall karaktärer med psykopatiskt beteende uppfattas mindre skrämmande och mer lättsamt i animerad form än i icke-animerad form. En litteraturstudie har genomförts som till stor del fokuserar på psykopater i film och de extrema personligheter och beteende som är frekventa i animerade verk. Två klipp har skapats utifrån två icke-animerade referensklipp innehållandes psykopatiska karaktärer spelade av skådespelare med identisk handling, karaktärsbeteende och miljö fast i animerad form. Dessa animerade klipp utvärderas genom strukturerade kvalitativa intervjuer med en fokusgrupp inriktad på föräldrar med barn som är 7-9 år gamla. Undersökningen visar att de animerade karaktärerna upplevs som mindre skrämmande och mer lättsamma än sina icke-animerade motsvarigheter.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur en romankaraktär kan förstås utifrån två analytiska ramar, intermedialitet och kaosnarration. Undersökningen består utav en inledande registrering av de intermediala elementen, en efterföljande fördjupning och slutligen en kortare, kaosnarratologisk analys där romanen placeras i en passande kontext.

By conducting a text analysis this study analyzes possible similarities in the portrayal of story characters between historical Norse myths and contemporary film productions. The chosen historical texts are two stories from Norse mythology which render a myth about Thor and a giant named Hrunge as well as the myth Trymskvädet. The selected movies are two of the comic company Marvel’s productions about super heroes – Thor and The Avengers. Different categories that this study compares are how the characters are defined by their possessions or artefacts, the actions and the choices which the characters make, and also how their relations, roles and origins are being portrayed. As the result of study shows, there are some similarities between the historical texts and the movies with regard to how the stories portray the characters.      According to cognitive theories, a story becomes more memorable if there is a balance between what readers intuitively expect and does not expect from the story while it unfolds in texts or multimedia productions. The reason for these similarities between textual and visual material created in different times may not only be that historical texts serve as the inspirational base for contemporary productions, but also relates to how myths have some unforgettable characters by striking a balance between intuitiveness and counter-intuitiveness features, and that the movies use character portrayals with a similar balance between the features.

Det här kandidatarbetet kommer att diskutera karaktärsskildringar och maskuliniteter inom filmen The King’s Speech. En mans karaktär definieras av dess maskulina drag och en makthierarki går att hitta, även i film. Vidare kommer det här arbetet försöka komma fram till vad som gör att vi som publik känner det vi gör när vi tittar på film. Det här arbetet kommer fokusera på Connells teori om maskuliniteter och vi kommer att applicera teorin på karaktärerna i filmen The King’s Speech, med protagonisten i fokus. Vi har enbart valt att gå in på mannen och dess maskulinitet i det här arbetet då vi måste begränsa arbetet. Vi kommer använda oss av Actor Network Theory (ANT) när vi analyserar filmen och karaktärer för att urskilja de relevanta aktörerna i vårt nätverk. Vi har i slutändan dragit bland annat slutsatsen att makthierarkier samt sättet det skildras är viktigt för att skapa dynamik i film. Vi har även gjort en gestaltande produktion i form av ett filmmanus. Manuset är inspirerat av protagonisten i The King’s Speech. / This bachelor thesis will discuss character potrayals and masculinities within the film The King’s Speech. A man’s character will be defined by his masculine traits and a power hierarchy can be found, even in film. We will furthermore try to come to an understanding of what makes us as an audience feel different emotions while we’re watching films. This thesis will focus on Connells theory concerning masculinities and we will apply her theory on the different characters in The King’s Speech, but mainly the protagoninst. We have chosen to only analyze the man and his masculinity because we need to limit our work. We will use Actor Network Theory (ANT) when interpreting the film and the charcters, to find the relevant actors in our network. In the end we came to the conclusion that power hierarchies and the way they are portrayed are crucial to create dynamics within film. We have also made a interpreting production in the shape of a screenplay for a film. The screenplay is inspired by the protagonist in The King’s Speech.