No description available.

Denna studie syftar till att undersöka hur gymnasielärare förhåller sig till och värderar kanon och intermedialitet, samt hur de implementerar dessa begrepp i undervisningen av litteraturhistoria. Bakgrunden till vårt arbete behandlar främst kanon- och intermedialitetsbegreppens historiska utveckling, forskningsläget definierar sedan dessa utifrån ett forskningsperspektiv. Undersökningen bygger på kvalitativa intervjuer med sex stycken gymnasielärare i en medelstor, västsvensk stad. Vi använder oss vidare av en hermeneutisk ansats för att redogöra för och analysera undersökningens utfall. Resultatet visar att det finns tydliga kopplingar mellan forskningsbakgrunden till vårt arbete och utfallet av undersökningen. Det visar även att informanterna är bundna av svenskämnets traditionella uppdelning av bildande kontra icke-bildande litteratur och att de betraktar andra medier än de textbundna som komplement snarare än självbärande delar av undervisningen.

This study is performed as an Archive, Library and museum master’s thesis in two years studies. The overall aim is to investigate and analyze what the term Manga means in a library and information science context. The concept of Manga has different meanings depending on whether we start from a Japanese or a Swedish context. Manga is integrated in the Japanese society while Manga often is associated with youth culture or a separate genre in Sweden. The first issue is to examine how the Manga literature lending statistics looks in Swedish public libraries in the years 2000-2011, which is illustrated through text and graphics. A dramatic increase in Manga literature lending statistics occurred 2004 which culminated in the year of 2009. From this statistics the study also investigates which genres are represented in the Swedish public libraries. This diversity of genres and subgenres in Manga literature is sharply reduced to a few genres in Swedish public libraries where romance, comedy, action, fantasy and adventure are dominant. The second question dealt with how to define and use the term Manga? I suggest that Manga can be sorted into the concepts of Manga Literature, Manga aesthetics and Manga culture with the intention of nuance and specify the subject areas content and discussion.The third issue in this examination is dealing with how Manga literature can conveniently be placed? What are the contextual components in Manga and how do they relate to each other?

<p>Uppsatsen studerar hur Oscar Wildes roman 'The Picture of Dorian Gray' har överförts till filmen, genom att jämföra centrala karaktärer, förhållandet mellan 'story' och 'plot' samt hur man skildrar tiden och rummet i de olika medierna. Detta för att se vilken form av adaptation som använts. Teorin baseras på Brian McFarlane, Susan Hayward och Louis Giannetti m.fl.</p>

Uppsatsen studerar hur Oscar Wildes roman 'The Picture of Dorian Gray' har överförts till filmen, genom att jämföra centrala karaktärer, förhållandet mellan 'story' och 'plot' samt hur man skildrar tiden och rummet i de olika medierna. Detta för att se vilken form av adaptation som använts. Teorin baseras på Brian McFarlane, Susan Hayward och Louis Giannetti m.fl.

Föreliggande uppsats analyserar Erik Lindegrens ekfraser till tre av Halmstadgruppens målningar urett intermedialt perspektiv. Målningarna är Hamn av Axel Olson från 1939, Kosmisk moder avWaldemar Lorentzon från 1935, samt Det är fullbordat av Erik Olson från 1943. I verketHalmstadgruppen (1947) skrev Erik Lindegren ekfraser till dessa och ytterligare 35 målningar.Ekfrasen gavs i samtliga fall samma titel som målningen.Min analys har sitt huvudsakliga mål i att undersöka hur ekfraserna samspelar med ochlevandegör målningarna i textmediet. Analysen bygger metodologiskt på en närläsning av dikterna,med fokus på hur olika bildmediala komponenter manifesteras i texten. I detta ingår bland annat attidentifiera artefakter från bilden, undersöka strukturella och formmässiga anpassningar, analyseraspatiala och temporala förhållanden, gemensamma begreppskomplex och sinnesstämningar.Ur teoretisk synpunkt utgör begreppen ekfras och enargeia en grund, tillsammans medWerner Wolfs terminologi i The Musicalization of Fiction.Undersökningen visar att de analyserade ekfraserna använder sig mycket olika sätt attlevandegöra det bildmediala materialet. Diktarens individuella perception har varit avgörande förvad ekfraserna väljer att förmedla och vilka medel de använder. Enkelt avläsbara referenser tillartefakter i målningarna spelar oftast en mindre roll i ekfrasens levandegörande strävan, som iställetförverkligas genom svårgreppbara mentala bilder och sinnesstämningar, ofta språkligt förmedladevia associationer och komplexa system och synteser av tongivande begrepp.

No description available.

Denna uppsats handlar om skillnaden som uppstår mellan två filmer som är baserade på en och samma bok samt hur denna skillnad märks vad gäller den postkoloniala teorin. Filmerna och boken som har utgåtts från är Wuthering Heights (1939) av William Wyler, Wuthering Heights (2011) av Andrea Arnold och boken Svindlande höjder (1847) av Emily Brontë. De teorier som är använda som utgångspunkt för analysen är postkolonialism och intermedialitet. Analysen har en hermeneutisk synvinkel. Slutsatsen visar på att det finns många sätt man kan tolka en text. Hur man än väljer att göra det så gäller det att göra det lika ordentligt som Wyler och Arnold har gjort för att på så vis förmedla det syfte man vill få fram med filmen. Postkolonialismen som Arnold har utgått ifrån har satt sin prägel på filmen på ett intressant sätt genom alla dess aspekter. Wyler som har den typiska Hollywood-strukturen visar också detta i filmens struktur och framförande på sitt fascinerande sätt. En förklaring av omvandlingen kan vara som Anthony Burgess uttrycker sig: ”the verbal shadow turned into light, the word made flesh” (McFarlane, 2004:7).

No description available.

Syftet med uppsatsen är att ur ett adaptionsteoretiskt perspektiv undersöka gestaltningen av framförallt sexuellt våld i Anthony Burgess roman A Clockwork Orange (1962) och Stanley Kubricks adaption av romanen till film (1971). Genom en närstudie av hur våldet gestaltas och vad av våldet som kommuniceras mellan roman och film, är min ansats att identifiera A Clockwork Orange som estetiserad och metakritisk eller våldsförhärligande. Undersökningen visar att det vid tolkningen av A Clockwork Orange inte går att bortse från kontext och kulturell diskurs och att det sätt man talade om framförallt filmen när den hade premiär, präglade synen på den som våldsförhärligande. Undersökningen visar dock att den litterära textens tekniker och konstruerade språk skapar distans till våldsgestaltningen som gör det möjligt att omvandla den till en metaforik. Undersökningen visar vidare att det audiovisuella mediet genom ett konstnärligt formspråk förmår skapa en förståelse för våldet som en kritik mot det våld som en inte förmår distansera sig till.