This study demonstrates how norms and ideals about sexuality and gender expression are used in the TV-show The Walking Dead. An intermediate study is made on the comic books’ two same sex couples as they are compared to how they are represented in the TV-show. Tara Chambler and Alisha, a same sex couple who only exist in the TV-show, not in the comic books, are also analysed. Queer theory and an intersectional perspective are used to discover how different power asymmetries are connected to each other through an active interplay. An analysis of the reception is also made with the help of a discourse analysis on 50 of the twitter commentaries that were posted after the show’s first same sex kiss, with the aim to understand how the media and the public affect one another. The material is selected comic books, episodes from the TV-show and twitter comments. The study shows how sexual expressions are neutralized and used in a heteronormative way.

Denna uppsats redovisar en explorativ undersökning och studie av fenomenet och frågeställningar kring hur musik kan bli visuell och hur rytm och ton relaterar till färg. De två teorier som jag använder är intermedialitet och synestesi. Jag gör en kvalitativ intervju med olika kompositörer verksamma på folkhögskolor, musikhögskolor och universitet. Fokus i frågorna ligger på tekniska medier, de inre skeendena, kropp/känsel, gehör och visuell konst. Vad som kan konstateras genom denna studie är att den visuella aspekten av musik är mycket viktig för och flitigt använd av kompositörer. I denna uppsats får vi en inblick i deras process av detta visualiserande i komplext musikskapande. Jag diskuterar hur rytm, ton och färg har en del gemensamt. Även om rytm inte direkt för en synestetiker alstrar färger på samma sätt som toner kan göra, så tolkar jag det som att rytmen finns med i det mönster av färger de kan uppleva tillsammans med dessa klingande toner. Vidare finner jag att medier och sinnen hos kompositörer blandas hela tiden. Det kroppsliga, det auditiva och det visuella är ständigt delar av en kreativ process allt efter en kompositörs inre vision för sin musik.

The aim of this study is to analyse and contextualize in aesthetic theory medial phenomena such as intra-, inter- and transmediality, in Jimmy Liao’s picturebook Starry Starry Night. In order to analyse intra-, inter- and transmediality, I use Jørgen Bruhn’s mediality model based on the term heteromediality. In contrast to the term intermediality, heteromediality highlights that blending is a priority condition in all media, and that the blending aspects matter. Therefore, the mediality model focuses both on relations between several media and on relations within a single medium or a single artefact. The theoretical framework in the study is mainly based on intermedial theories and picturebook theories. However, in the analysis and in the aesthetic-theoretical contextualization I also use perspectives and concepts from aesthetic theories such as the term aesthetic and the term radical aesthetic. According to my findings, the medial phenomena in Starry Starry Night can have several functions and effects. Firstly, the medial elements can clarify, contradict, complement and expand the narrative. Secondly, the medial relations can contribute to an intramedial thematization and to a direct and indirect characterization. Thirdly, the medial dialogue can influence the interpretation, produce different interpretations and lead the readers’ reception. Finally, the medial phenomena can explicitly and implicitly challenge, revolt against and deconstruct certain values, power relations and beliefs about the world.

The award-winning Norwegian novelist Karl Ove Knausgård achieved great success with his latest book, Min kamp. Both commercially and critically, the novel was praised for its seemingly successful attempt to transcend the boundary between fiction and real life. Focusing on the auto-fictional narrator’s struggle to balance his daily life with his ever so demanding aesthetic ambitions, the novel gives high-detail descriptions of the most basic day-to-day chores, intimately mixed with philosophical reflections on topics such as painting, literature and postmodern civilisation. This essay proposes an alternative perspective on the realism of the novel. Instead of relying on a correspondence theoretical view, which highlights the level of correspondence of a particular representation with reality, I seek, inspired by Martin Heidegger’s thoughts on works of art, to trace a poetics which sees the verity in a work of art as the ”unconcealment” of the world, or the coming-to-being of objects. The function of art in relation to reality is to ”open up” the conventionally understood world and offer a perspective situated between an intellect-based outlook on the world and an intuitive and subconscious one. In order to carefully analyse the formal manifestation of the poetics in question, I turn to the notion of heteromediality, which proves fruitful in distinguishing, in the verbal text itself, certain formal traits usually associated with other media. I suggest that when found in the text, these traits function as a way of stressing the becoming of objects, rather than primarily their mere existence.

No description available.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur en romankaraktär kan förstås utifrån två analytiska ramar, intermedialitet och kaosnarration. Undersökningen består utav en inledande registrering av de intermediala elementen, en efterföljande fördjupning och slutligen en kortare, kaosnarratologisk analys där romanen placeras i en passande kontext.

The purpose of this paper is to examine the narrative in You are a bad man, mr Gum! to be able to understand and explain the intermedial aspects of the work. I assume an intermedial, narratological and reception theory perspective in my analysis. The method of close reading is used combined with a reader-oriented perspective. I examine the medial aspects of the chosen work through the pictures, the text, and the iconicity of the typographical pattern of the text. To reach my goal, the following questions are dealt with: What is the character of the narration? How do the various media interact in the production of meaning? What is the relationship between the text and the implicit reader? What is the narratological difference between reading the book aloud and silently?   The theoretical framework f the paper consists of narratological and intermedial theories. Its investigation demonstrates that the book gains from being read from an intermedial perspective. Reading the book aloud creates a synergy between the medial aspects of the book which is missed in sillent reading. The paper also shows that the iconic perspective helps interaction while reading the book; the typographical design of the book triggers interpretations in terms of similarity.

While the influence of the film medium on modernist literature has been well established along with the increase of intermediality studies, and although the new generation of Swedish authors in the 1930s expressed fascination for the moving pictures, the interrelation between film and literature within the Swedish literary context has gained surprisingly little scholarly attention. On that account, this study sets out to explore the early 1930s prose works of Erik Asklund and Josef Kjellgren, in relation to a film movement particularly admired by them and their Swedish contemporaries – namely, the Soviet montage cinema. Using a broad semiotic and narratological discourse, as well as incorporating the theoretical writings of Soviet filmmakers Sergei Eisenstein and Dziga Vertov, the study examines thematic and formal traits within the novels from an intermedial perspective. The aim is to formulate to what extent, and by which media specific means, the authors allude to and ‘imitate’ the characteristics of said film movement. Central to this discussion is the concept of iconicity – a phenomenon that, when present in literature, may function to modify the conventional semiotic ‘modes’ of the printed literary text, consequently creating a production of meaning that resembles that of the film medium. The results show that the authors’ respective prose works indeed employ medial and artistic conventions of the Soviet montage cinema, yet with different techniques and outcomes. Whereas Asklund, by way of experimenting with the signifying practices accessible to the prose genre, can be said to bring about a ‘film-like’ perception, Kjellgren – while showing distinct similarities to the Soviet cinema on a thematic level – does not to the same degree alter the customary semiotic constituents of the literary text. On the whole, the study contributes to a new and nuanced perspective on Swedish modernist literature.

Denna uppsats undersöker hur ett intermedialt berättande på teaterscenen kan påverka den känslomässiga upplevelsen. För att undersöka detta har föreställningen "Jordens mitt finns mitt i mig" av Teater Sörmland använts som fall, och den känslomässiga upplevelsen har undersökts genom ett frågeformulär tilldelat publik samt genom en visuell analys av en sekvens ur pjäsen. Materialet har analyserats med teoretiska utgångspunkter i teatersemiotik och intermedialitetsteori. Uppsatsens resultat är att det intermediala berättandet kan tvinga publiken att släppa sina perceptuella förväntningar vilket skapar en känslomässig upplevelse av uppslukning och engagemang. Analysen bekräftar också att stunder av förvirring kan fungera som en portal in till ett uppslukat engagemang.

Syftet med studien är att utifrån Gérard Genettes begrepp ”paratext” undersöka betydelsen av bokomslaget för åtta gymnasielevers lässtimulans och förväntningar på romaners huvudtexter. Vidare anammas ett intermedialt perspektiv för att belysa hur olika medier samspelar. Första delen i metoden består av att eleverna väljer en av totalt sex böcker. Därefter följer två elevgruppsintervjuer där eleverna motiverar varför de valt en viss bok för att sedan tolka omslagen. Nästa steg i metoden utgörs av fyra paratextanalyser baserat på elevernas val av romaner: Glaskupan av Sylvia Plath (1974), Miss Peregrines hem för besynnerliga barn av Ransom Riggs (2016), Pojken som kallades det av Dave Pelzer (2016) och Den gröna cirkeln av Stefan Casta (2010). Resultatet visar att eleverna uppmärksammar bildmotivet först, därefter titeln och slutligen läser baksidestexten. Eleverna menar att det är viktigt att handlingen motsvarar förväntningarna de får från omslaget. Avgörande för bokvalet är också genren, men för att de ska välja bok måste baksidestexten locka till läsning. Vidare blir omslagen mer lättillgängliga för tolkning om det finns figurativa fotografier på framsidan samt konkret beskrivande titlar, undertitlar och baksidestexter. Ur ett intermedialt perspektiv drar eleverna också paralleller mellan omslagen och filmmediet. Övergripande visar resultaten av mina analyser att omslagens alla element, bildmotiv, titlar, undertitlar, författarnamn och recensioner et cetera, ger föraningar om romanens handling och genre och blir begriplig först när de ställs i förhållande till varandra. Avslutningsvis kommer jag fram till att paratextanalysen, det vill säga att tolka bokomslag, kan fungera tidsbesparande genom att integrera den med andra moment i undervisningen samtidigt som det är ett instrument för att stimulera och främja elevernas läslust.