<p>Den moderna livsstilen i det senmoderna samhället påverkar i stor grad hur vi lever våra liv. Tidigare hade vi vårt hem och arbete i samma ort. Det var där vi hade våra vänner och det var där, i det lokala rummet, vi skapade våra identiteter. Pendling är ett resultat av den moderna livsstilen. Mobilitet och flexibilitet hör till vardagen och är något som alla förväntas vara. Arbetspendling är idag ett vanligt fenomen och du kan bo allt längre bort från din arbetsplats. Det är fullt möjligt att bo i Eskilstuna och jobba i Stockholm tack vare utvecklingen av färdmedel och kollektivtrafiken. Detta medför dock allt längre resor och att man är borta mer från hemmet. Jag kommer att använda pendling som exempel för att visa hur det moderna samhället påverkar människors liv. Syftet är att undersöka hur pendlaren, som representerar ett uttryck för det senmoderna samhället, själv reflekterar över sitt pendlande och hur pendlingen påverkar deras liv utifrån följande aspekter: familj, fritid, ekonomi och vänner. Jag kommer också använda fenomenet som ett konkret exempel för att visa hur pendling förstärker de förändringar som den senmoderna tiden har fört med sig. Dessa är bland annat åtskillnaden av tid och rum, identitetsskapande samt frihet och teknik.</p><p>Det jag kom fram till var att pendling påverkar människors liv ur flera aspekter, både synliga och dolda för pendlaren själv.</p>

Den moderna livsstilen i det senmoderna samhället påverkar i stor grad hur vi lever våra liv. Tidigare hade vi vårt hem och arbete i samma ort. Det var där vi hade våra vänner och det var där, i det lokala rummet, vi skapade våra identiteter. Pendling är ett resultat av den moderna livsstilen. Mobilitet och flexibilitet hör till vardagen och är något som alla förväntas vara. Arbetspendling är idag ett vanligt fenomen och du kan bo allt längre bort från din arbetsplats. Det är fullt möjligt att bo i Eskilstuna och jobba i Stockholm tack vare utvecklingen av färdmedel och kollektivtrafiken. Detta medför dock allt längre resor och att man är borta mer från hemmet. Jag kommer att använda pendling som exempel för att visa hur det moderna samhället påverkar människors liv. Syftet är att undersöka hur pendlaren, som representerar ett uttryck för det senmoderna samhället, själv reflekterar över sitt pendlande och hur pendlingen påverkar deras liv utifrån följande aspekter: familj, fritid, ekonomi och vänner. Jag kommer också använda fenomenet som ett konkret exempel för att visa hur pendling förstärker de förändringar som den senmoderna tiden har fört med sig. Dessa är bland annat åtskillnaden av tid och rum, identitetsskapande samt frihet och teknik. Det jag kom fram till var att pendling påverkar människors liv ur flera aspekter, både synliga och dolda för pendlaren själv.

Denna uppsats undersöker hur ett intermedialt berättande på teaterscenen kan påverka den känslomässiga upplevelsen. För att undersöka detta har föreställningen "Jordens mitt finns mitt i mig" av Teater Sörmland använts som fall, och den känslomässiga upplevelsen har undersökts genom ett frågeformulär tilldelat publik samt genom en visuell analys av en sekvens ur pjäsen. Materialet har analyserats med teoretiska utgångspunkter i teatersemiotik och intermedialitetsteori. Uppsatsens resultat är att det intermediala berättandet kan tvinga publiken att släppa sina perceptuella förväntningar vilket skapar en känslomässig upplevelse av uppslukning och engagemang. Analysen bekräftar också att stunder av förvirring kan fungera som en portal in till ett uppslukat engagemang.

Denna uppsats syfte har varit att undersöka vilken roll mobilen spelar i en grupp ungdomars liv och då framförallt i skolan. Vi har intervjuat åtta elever på en högstadieskola samt utfört observationer för att få en så klar bild som möjligt av deras förhållande till mobilanvändning. Tidigare forskning har visat att mobilens roll har kommit att bli större och viktigare och den sociala interaktionen som tidigare i större utsträckning skett ansikte mot ansikte är nu mer benägen att ske genom mobilen. Mobilens inverkan på individ och samhället har både positiva och negativa effekter, vilket undersöks i uppsatsen. De frågeställningar som behandlas rör hur eleverna upplever dagens mobilanvändning, hur de använder sina mobiler och hur detta påverkar den sociala interaktionen. Även huruvida eleverna har ett behov av att vara anträffbara samt hur de känner av mobilens påverkan? Uppsatsens sociologiska analys görs med hjälp av teman som behandlar konsumtion, modernitet, tid och rum, social interaktion genom mobilen och nätverkssamhället. Resultatet visar att mobilen spelar en stor roll i ungdomarnas liv och att den sociala interaktionen till viss del begränsas av mobilen. Eleverna upplever att de ständigt måste kunna vara anträffbara och uppdaterade och kan känna sig illa till mods när mobilen inte finns tillgänglig. / This paper has aimed to explore the role that mobile phone plays in a group of young people's lives in school. We interviewed eight students at a secondary school and performed observations to get as clear a picture as possible of their mobile phone use. Previous research has shown that mobile's role has become more and more important and the social interaction that were previously more widely been face to face is now more likely to be through mobile phone. The mobile's impact on the individual and society has both positive and negative effects. The issues addressed concerns how students experience today's smartphone use, how they use their phones and how this affects social interaction. Even whether students have a need to be reachable and how they feel of the phone's impact? The sociological analysis of this paper is done using themes that deal with consumption, modernity, time and space, social interaction through the smartphone and the network society. The result shows that mobile phone plays a big role in young people's lives and social interactions to some extent limited by the mobile phone. Students feel that they must constantly be reachable and updated and may feel uneasy when the phone is not available.

Rökare får allt mer mindre utrymme att röka på och det blir allt mindre socialt accepterat att röka i dagens samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur rökaren upplever samhällets normer och negativitet kring rökning, samt hur detta påverkar dem. Vår huvudsakliga frågeställning har varit ”Hur påverkas rökare av samhället nedvärderande syn på rökning?”, men även om det finns någon skillnad i deras rökningsbeteende beroende på social situation. Studien är gjord med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer, där vi intervjuat 6 rökare allt ifrån åldern 23-70. Vi har använt oss utav Goffmans intrycksstyrningoch Harveys rumsbegreppför att kunna förklara ur ett sociologiskt perspektiv hur rökaren upplever samhället och hur det påverkar denne. Vårt resultat har visat att rökare anpassar sig väldigt mycket till den sociala situationen, samt tar hänsyn till andra och att rökare kartlägger sin rökning grundat på tid, rum och social situation. / Smokersgetincreasinglyless roomto smokeanditis becoming lesssociallyacceptable to smokeintoday's society.The purpose of ourpaper is to examinehowthe smokerexperiencingsocial normsandnegativity surroundingsmoking,andhow this affectsthem. Our mainresearch questionwas"How does the negative view on smoking in today’s society affect smokers?”, but also if there is any differenceintheir smokingbehaviordepending on thesocial situation.The study was conductedusinga qualitative approachin the form ofinterviews, wherewe interviewedsixsmokersranging fromages23-70. We have usedGoffman'spresentation of SelfandHarveysspace theory to explainfrom a sociological perspectivehowsmokersperceivesociety andhow it affectshim.Ourresults have shownthat smokers arevery adaptedtothe social situation, they are considerate andthat smokerscharttheir smokingbased on thetime, placeand social situation.

This essay takes a closer look at femininity/masculinity, sexuality and queer time and place in Charlaine Harris’ novel Dead Until Dark (2001). The essay’s theoretical framework consists of queer theory and skev theory. Skev is a Swedish word that translates loosely into strange or twisted. Skev theory has queer roots but is used to search for and question forms of normativity other than sexuality. This essay examines Bill and Sookie, the two main characters in Dead Until Dark, with the main aim of analyzing the different ways in which they are portrayed that makes them challenge (and sometimes confirm) norms concerning femininity/masculinity, sexuality and the use of  time and place. The analysis talks about Proper Girls and Proper Boys and how Sookie and Bill may or may not be able and/or willing to be Proper. Monsters and how being a monster impacts Bill’s and Sookie’s Properness is also central to the analysis. In short the essay shows that Bill and Sookie exist in a state of (in)betweenness and that this makes their characters subversive in that they are both skeva.

I och med en snabb framfart av sociala medier har förutsättningar inom vissa yrken förändrats. Då det är mycket ungdomar som använder sig av sociala medier har vi valt att i denna uppsats titta på hur ett antal gymnasielärare upplever att det påverkat deras tillvaro. Datamaterialet samlades in i två mellanstora norrländska städer och har som mål att finna hur dessa gymnasielärare förhåller sig till sociala medier i och utanför skolan. Läraryrket innebär ett ansvarsfullt emotionellt arbete där gränsdragningen mellan arbetsliv och privatliv blir allt mer flytande i avseende till ansvarsrollen. Huvudsakligen utgår uppsatsen från tre teorier: Tid och rum, gränslöst arbete och en dramaturgisk modell. Utifrån dessa har vi med hjälp av Simon Lindgrens sociologiska appliceringar på internet skapat oss en bild av vad gymnasielärarnas mer flytande yrkesroll har för effekter på dem i deras arbetsliv och privatliv. För att undersöka syftet har både intervjuer och teman baserats på fyra centrala frågeställningar Hur kan vi förstå gymnasielärares interaktioner med elever på sociala medier? Finns det dilemman som är kopplade till interaktioner mellan gymnasielärare och elever på sociala medier? Hur påverkar sociala medier gymnasielärares gränslösa arbete? Hur ser gymnasielärare på sociala medier som ett verktyg i undervisningen? Därifrån analyseras deras upplevelser och perspektiv med hjälp av en abduktiv tematisk analys. Resultatet är tre olika förhållningssätt som lärarna använder för att hantera sociala medier: “Direkt avstånd”, “Anpassa” och “Anamma”. De tre förhållningssätten som uppkommit i datamaterialet är individuella lösningar på gymnasielärarnas vardagliga problematik. Betydelsen av våra resultat visar på att det inte finns någon tydlighet i hur lärare ska förhålla sig och agera kring sociala medier, vilket i sig påverkar deras möjlighet att skilja sitt privatliv och arbetsliv.

Bakgrund: Covid-19 pandemin skapade en förändring i organisationers arbete, då allmänna råd var att arbetsgivare skulle möjliggöra ett distansarbete. Detta innebar en intensifiering i användandet av flexibla arbetsarrangemang. FWA var tidigare inget prioriterat arbetssätt i organisationer, men det blev snabbt en nödvändighet för att kunna fortsätta bedriva verksamheter. FWA möjliggörs med hjälp av digitala hjälpmedel, och under pandemin påskyndades även utvecklingen av tekniken. Den digitala tekniken gör att individer kan utföra sitt arbete på alternativa platser och under olika tider, detta förhållande regleras inte till samma utsträckning som när organisationer enbart arbetar på kontoret. Den ökade användningen av FWA har påverkat organisationer positivt men det har även inneburit nya utmaningar. Syfte: Uppsatsen syftar till att undersöka och därmed öka förståelsen för hur anställda i organisationer upplevt och arbetat med flexibla arbetsarrangemang före, under och efter pandemin.  Metod: Studien grundas i en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer, genom intervjuerna har författarna erhållit empirin. Det har även samlats in sekundärdata från olika källor som vetenskapliga artiklar. Empiri och Slutsats: Respondenternas svar på intervjufrågorna presenteras i empirin där författarna lyfter olika citat och sammanfattar olika ståndpunkter som lyfts fram under intervjuerna. I slutsatsen framförs det hur avgörande den digitala tekniken är för ett arbete med FWA, samt vilka utmaningar och möjligheter som finns i ett arbete med FWA och hur det kan utspela sig i framtiden. / Background: The Covid-19 pandemic created a change in the work of organizations, as general advice was that employers should enable teleworking. This generated an intensification in the use of flexible work arrangements. FWA was previously not a priority approach in organizations, but it quickly became a necessity to be able to continue running businesses. FWA is made possible with the help of digital aids, and during the pandemic, the development of technology was also accelerated. Digital technology allows individuals to perform their work in alternative locations and at different times, this relationship is not regulated to the same extent as when organizations only work in the office. The increased use of FWA has had a positive effect on organizations, but it has also entailed new challenges. Purpose: The thesis aims to investigate and thereby increase the understanding of how employees in organizations experienced and worked with flexible work arrangements before, during and after the pandemic. Method: The study is based on a qualitative method with semi-structured interviews, through the interviews the authors have gained empiricism. This also collected secondary data from various sources such as scientific articles. Empirical and Conclusion: The respondents' answers to the interview questions are presented in the empirical work, where the authors highlight different quotes and summarize different points of view that are highlighted during the interviews. The conclusion highlights how crucial digital technology is for working with FWA, as well as what challenges and opportunities there are in working with FWA and how it can play out in the future.

The aim of this dissertation is to study exchange students’ movement and exchange studies as a trajectory in time and space. The dissertation is based on interviews with fourteen Korean exchange students at Swedish universities. The theoretical framework is based on Actor–Network Theory (ANT). ANT argues that everything that does something is an actor (human and non-human) and that an actor cannot be separated from a network that acts through the actor. ANT also argues that one’s location is not explained only in terms of Euclidean space and time but also in terms of spatiality and temporality, which are a network’s production. The dissertation shows that the students were enrolled and mobilized in the exchange programs by heterogeneous actors and that there were specific network spaces that produced exchange students at the home universities. The exchange students were excluded at the Swedish host universities by being formally included without direction. At the host universities, they went off course from their educational trajectories because the curriculum disappeared during their exchange studies. The dissertation also shows that the exchange students were enrolled and mobilized in the networks of “international students” at the host universities. Theses exchange students instead moved in the same way as the other exchange students, which stabilized the networks of “international students” at the host universities. It describes how the exchange students acted at a distance as actor of networks in Korea. When they returned, many of them had to prolong their educational period. This was a result of the translation of exchange studies at the home universities. In this dissertation, it shows that the exchange program was performed not only by individual exchange students; rather, it was performed in the associations of heterogeneous actors. / Syftet med avhandlingen är att undersöka utbytesstudenters rörelser och utbytesstudier som banor i tid och rum. Avhandlingen baseras på intervjuer med fjorton koreanska utbytesstudenter som vistats på olika svenska värduniversitet. Den teoretiska referensramen grundar sig i Actor-Network Theory (ANT). ANT argumenterar för att allt som gör något är en aktör, oavsett om den är mänsklig eller icke-mänsklig. En aktör kan inte urskiljas från nätverket vilken agerar genom aktören. Aktörens lokalisering kan inte enbart förklaras i termer av det euklidiska rummet och tiden, utan också i termer av rumslighet och tolkningar av tidsförloppen vilka är nätverksprodukter. Avhandlingen visar att studenterna enrollerades och mobiliserades till utbytesprogrammen av heterogena aktörer och att det fanns specifika rum där utbytesstudenterna skapades. På värduniversiteten exkluderades de genom att formellt inkluderas i olika kurser utan att dessa ofta hade någon riktning i deras studier. Utbytesstudenternas studier kom ur kurs jämfört med deras ordinarie utbildningar eftersom en läroplan saknades på värduniversiteten. Avhandlingen visar att utbytesstudenterna enrollerades och mobiliserades in i nätverk av de internationella studenterna på värduniversiteten. Utbytesstudenterna rörde sig på samma sätt som andra utbytesstudenter, vilket stabiliserade nätverken av ”internationella studenter” på värduniversiteten. I avhandlingen beskrivs även utbytesstudenternas fortsatta agerande som aktörer i nätverken i Korea. När de återvänt till Korea behövde de flesta förlänga sin utbildningstid och detta var ett resultat av hur utbytesperioden tillgodoräknades på hemuniversiteten. Det var ett resultat av översättningen i utbytesprogrammen på hemuniversiteten. Avhandlingen visar att utbytesprogrammen inte enbart genomfördes av de individuella utbytesstudenterna; snarare genomfördes de i förbindelser med heterogena (mänskliga och icke-mänskliga) aktörer.

Genom skrivandet av denna vetenskapliga essä ville jag utforska det slags utvidgade lyssnande som jag strävar efter och använder i mitt yrke som rytmiklärare.[1] Texten tar avstamp i två berättelser som rör sig kring detta lyssnande. Berättelsernas själva ordval gav mig sedan nyckelord som ledde undersökningen framåt: Tystnaden, En enad och gemensam handling, Rummet, Centrum, fokus, mitt, Blicken, Tiden, Rörelsen, Närvaron, Kroppen, Delarna och helheten samt Gesterna. Jag tar i texten hjälp av, eller spjärn emot, tankar av bland andra Don Ihde, Michael Polanyi och Marcia Sá Cavalcante Schuback. Med finns även koreografen och professorn i rytmik Susanne Jaresand, samt essäisten Ann Carson.  Arbetet har visat mig hur vår kultur, såväl som den filosofiska traditionen, sedan lång tid tycks ha kretsat kring den sedda världen framför den hörda, inlyssnade. Kanske detta är en av anledningarna till att jag i mitt yrke ofta stött på oförståelse. Nu finner jag genom skrivandet detta uppdelande av sinnena orättvist för dem båda – att det till exempel är möjligt att se på ett lyssnande sätt. Kroppen blir hemvist till detta lyssnande, som tar in tiden, rummet, rörelsen och de klanger som uppstår.  Går det att kläda detta lyssnande i ord? Jag ville försöka. Genom orden kan jag kanske nå en ny förståelse.   [1] Rytmikmetoden formulerades av Émile Jaques-Dalcroze runt sekelskiftet 1900. Se till exempel hans verk Rytm, musik och utbildning (Stockholm: KMH förlaget 1997). / By writing this scientific essay I wanted to investigate the notion of expanded listening, as I use it in my work as a Eurhythmic teacher[1]. The text begins with two experiences from my everyday work life, where this listening appears. These experiences, when written down, gave me some keywords that led the investigation forward: Silence, Common act, Space, focus, center point, Glance, Time, Movement, Presence, Body, The parts and the whole, Gestures. I found the work of, among others, Don Ihde, Michael Polanyi and Marcia Sá Cavalcante Schuback helpful, as well as something to contrast against. The choreographer and professor in Eurhythmics Susanne Jaresand is present in the text, as well as the author Ann Carson.  The essay also suggests that our culture, as well as the philosophic tradition, for a long time has had its focus on understanding the world as seen, instead of heard or listened to. Maybe that is why this expanded listening has been met with incomprehension by colleagues throughout the years. I now believe that this division of the senses is unfair, and that it is actually possible to see in a listening way – a listening that lives in the body, and incorporates time, space and movement.  Is it possible to dress this listening experience in words? I had to try. To me, this try has led to a new understanding of expanded musical listening.   [1] As formulated by Emile Jaques-Dalcroze in the beginning of the 20th century