Syftet var att genom en kvalitativ metod försöka få en djupare förståelse om hur före detta rökare upplever omställningen till ett beroendefritt liv samt hur de undviker att falla tillbaka till beroendet. För att kunna uppfylla syftet så intervjuades före detta rökare. De fick berätta om processen hur de slutade röka och hur de idag lever ett rökfritt liv. Intervjuerna analyserades med en tematisk analys.                       Utifrån den tematiska analysen framkom gemensamma teman för respondenterna om hur det är att leva som rökfri, dessa teman var Beslutsamheten att bli rökfri och motivationen bakom, Hur man bemästrar ett röksug, Ökad medvetenhet om rökning. Dessa teman ger en bild av hur före detta rökare upplever omställningen till ett beroendefritt liv och hur de undviker att falla tillbaka till beroendet. Studiens slutsats visade bland annat att leva rökfri bidrar till en mycket bättre hälsa och positiv personlig förändring.   Nyckelord: rökfri, beroende, återfall, livsförändring, hälsan

Syfte: Denna studie har som syfte att undersöka skillnader i graden av fysisk aktivitet mellan rökare och icke-rökare bland de anställda vid olika institutioner på Linnéuniversitetet, campus Kalmar. Studien har dessutom syfte att se om rökandet skiljer sig åt mellan hög- och lågutbildade. Metod: En enkätundersökning har genomförts med 82 svarande varav 60 % (n=49) var kvinnor och 40 % (n=33) var män. Medelåldern för svarsdeltagarna var 47,6 år (variationsvidd 27-69 år). Insamlingen av data skedde på fyra olika institutioner (Hälso- och vårdvetenskap, Ekonomihögskolan, Sjöfartshögskolan och Samhällsvetenskap) på Linnéuniversitetet i Kalmar. Resultat: Resultatet i denna undersökning visade en signifikant skillnad  (p=0,001) mellan nivån och intensiteten på fysisk aktivitet hos rökare och icke-rökare där icke-rökare var mest fysiskt aktiva. Resultatet visade också en signifikant skillnad (p=0,001) mellan  rökare och icke-rökare i utbildningsnivå där rökare i högre utsträckning var lågutbildade. Denna studie stödjer forskning som visar att det finns ett samband mellan rökning och låg fysisk aktivitet samt utbildningsnivå och rökning.

Abstrakt Bakgrund Studier har visat att studenter vid en medicinsk utbildning hade mer kunskap om rökningens effekter jämfört med studenter vid en icke-medicinsk utbildning. Lägre kunskap har visat sig öka risken för att vara rökare. Rökande sjuksköterskestudenter motiverade inte sina patienter till minskad cigarettkonsumtion i samma utsträckning som icke-rökande sjuksköterskestudenter. Syfte Att undersöka skillnader mellan sjuksköterskestudenter och ekonomistudenter gällande cigarettkonsumtion. Arbetets syfte var även att undersöka huruvida en medicinsk utbildning respektive närståendes rökvanor hade betydelse för studenternas cigarettkonsumtion. Vidare undersöktes rökares och icke-rökares åsikter angående vårdens rätt att påverka patienters rökvanor. Metod Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Enkäter delades ut till totalt 123 studenter, 48 sjuksköterskestudenter och 75 ekonomistudenter. Enkätutdelningen skedde under två föreläsningar, en vid respektive utbildning.  Resultat Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan de två studentgrupperna gällande om och hur ofta studenterna rökte. Däremot kunde en signifikant skillnad ses mellan studentgrupperna då sjuksköterskestudenterna i större utsträckning hade slutat röka (p=.013). Även närståendes rökvanor hade en signifikant påverkan på studenternas rökvanor, då fler rökande vänner minskade risken för att vara rökare (r= -.339, p=.000). Majoriteten av studenterna var positiva till att vården skulle motivera rökande patienter till minskad cigarettkonsumtion men inget signifikant samband mellan utbildning och åsikt kunde påvisas. Slutsats Det begränsade antalet rökare i studien försvårade möjligheten att se signifikanta samband och skillnader mellan de två grupperna. Det är därmed av betydande vikt att genomföra framtida studier där orsakerna till rökstopp hos sjuksköterskestudenter fastslås. Resultaten av dessa studier kan eventuellt användas i formandet av sjuksköterskeutbildningen för att minimera antalet rökande sjuksköterskorna.

Att sluta röka är inte en lika lätt och enkel process för alla. Syftet med denna uppsats var att få en ökad förståelse för varför rökare vill lägga av med rökningen. Detta undersökte vi utifrån en urvalsgrupp av ungdomar mellan 20-28 år. För att få en ytterligare fördjupad förståelse valde vi att analysera de strategier i den transteoretiska modellen, som respondenterna tagit sig igenom för att komma vidare i förändringsprocessen. Dessutom analyserade vi huruvida respondenternas motivationsfaktorer till att sluta röka var påverkade av inre eller yttre motivation. Vi kom fram till att de främsta orsakerna var sjukdomsrelaterad rädsla och fysisk välbefinnande, majoriteten av de vi intervjuade ansåg som de viktigaste faktorerna. Det kom även fram andra faktorer såsom kostnad, sociala och estetiska faktorer som påverkat beslutet av att sluta röka. De mest använda strategier ansågs vara socialt stöd och stimulikontroll. I analys av respondenternas tankegångar under avvänjningsprocessen kom vi även fram till att yttre motivation kan förändras till inre motivation ju längre man har kommit i sin process.

The aim of the present study was to investigate high school students’ ways of discussing smoking and prevention of smoking. A total of eight high school students participated in the study. Two focus groups were used to collect data, one of smokers and one of nonsmokers. Data were analyzed with inductive content analysis. The main findings were that both smokers and non smokers associated smoking with factors that influence adolescent's smoking behavior. Some of the factors that the participants thought influenced a smoking behavior were friends, parents and teachers' smoking behavior. Smokers were less concerned about the long-term risks of smoking than nonsmokers. However, all participants agreed that short-term disadvantages, such as price, smell and physical fitness were the biggest concerns.  A common attitude among both smokers and non smokers was a critical approach to the chances of reducing the prevalence of smoking among adolescents. Nonsmokers had more concrete suggestions on how to decrease smoking than smokers. What may seem important is to focus on highlighting the short-term disadvantages of smoking, considering the participants’ great concern for them. / Syftet med denna studie var att undersöka hur gymnasieelever resonerar kring rökning och prevention av rökning. Totalt deltog åtta elever från en gymnasieskola i Jönköpings kommun, som var jämt fördelade mellan rökare och ickerökare, samt mellan pojkar och flickor. Två fokusgrupper användes för att samla in data, varav den ena bestod av rökare och den andra av ickerökare. Data analyserades med induktiv innehållsanalys där kategorier och teman identifierades utifrån informanternas utsagor. Resultaten visade att både rökare och ickerökare i hög grad associerar rökning till olika faktorer som påverkar ungdomars rökbeteende. Av intervjuerna framkom att kamraters, föräldrars och lärares rökbeteenden påverkar ungdomars inställning till rökning. Bland kamraterna var grupptryck en vanlig orsak till rökdebut. De vuxna påverkade ungdomarna genom att själva röka och därmed visa att det var accepterat. Ickerökarna var mer oroliga för rökningens långsiktiga risker än vad rökarna var. Samtliga informanter var överens om att kortsiktiga nackdelar som pris, lukt och kondition var de största orosmomenten. Gemensamt för både rökare och ickerökare var också att de ställde sig kritiska till chanserna att minska förekomsten av rökning bland ungdomar. Rökarna menade att det inte gick att göra speciellt mycket innan individen själv hade bestämt sig för att sluta röka. Först därefter kunde andra människor komma in och hjälpa. Ickerökarna förde ett liknande resonemang men hade fler konkreta förslag på åtgärder som kunde minska rökningen. Exempelvis föreslog de att skolan startar olika projekt mot rökning samt att vuxna agerar goda förebilder för ungdomarna. Med tanke på informanternas stora oro för rökningens kortsiktiga nackdelar kan det vara angeläget att i högre grad belysa och problematisera dessa. Att även öka vuxnas förståelse för hur de påverkar unga kan vara av betydelse, eftersom informanterna menar att vuxnas rökbeteenden ofta speglar av sig på ungdomar.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är den fjärde vanligaste dödsorsaken i världen och beräknas öka i omfattning. Det är en irreversibel sjukdom som förvärras med tiden och som innebär att lungorna får svårare att ta upp syre. Rökning är den främsta orsaken att drabbas av KOL, vilket gör rökstopp till den viktigaste åtgärden för att begränsa sjukdomens förlopp. Trots det fortsätter många att röka efter att de har fått sin diagnos. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa patienters erfarenheter av att röka vid KOL. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på tio vetenskapliga artiklar genomfördes. Artiklarna analyserades enligt Lundman & Hällgren Graneheims (2008) kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Fem kategorier och tre underkategorier framkom i resultatet. Känslor av tvivel och osäkerhet, motivationens betydelse, stigmatisering och skuldbeläggning, upplevelser av gemenskap och trygghet samt behov av autonomi. Det fanns en tveksamhet kring sambandet mellan rökning och KOL vilket bidrog till minskad motivation att sluta röka. Stigmatiserande attityder från vårdpersonal och omgivning gav upphov till skuld och skamkänslor. Rökningen upplevdes som en trygghet som skapade gemenskap och välmående. Beslutet att sluta röka var deras och ingen annans. Att bli tillsagd att sluta röka hade motsatt effekt. Slutsats: Litteraturstudien visar att patienter med KOL har ett ökat behov av mer information om sjukdomen. Sluta röka är för många en process som innebär livsstilsförändringar. Det innebär att ett öppet förhållningssätt från närstående och vårdpersonal kan vara till hjälp för patienterna att få motivation till att vilja bli rökfria. Avgörande är att se till patientens hela livsvärld för att kunna möta dessa patienter och lindra lidande och öka välbefinnande.

Bakgrund: I över ett halvt sekel har rökningens skadeverkningar varit kända, menfortfarande är det många i alla befintliga samhälls- och åldersgrupper som röker. En rökarebörjar ofta med detta tidigt i livet och rökningen vidmakthålls med påverkan från inre ochyttre faktorer. Rökning är det största förebyggbara folkhälsoproblemet och orsakar en storsjukdomsbörda trots en minskning av rökning nationellt i Sverige och globalt den senastetiden. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva mindfulness, medveten närvaro, ochdess inverkan vid rökavvänjning. Metod: En allmän litteraturstudie där vetenskapliga artiklaranalyserats och essensen av resultat sammanställts och ordnats i teman. En allmänlitteraturstudie är ungefär detsamma som en litteraturöversikt eller litteraturgenomgång därkunskapsläget inom ett visst område beskrivs. Resultat: Mindfulness som beståndsdel irökavvänjning är framgångsrikt. Mindfulness handlar om att vara medvetet närvarande. Attmedvetet vara uppmärksam på och beskriva händelser, känslor, önskningar, tankar ochhandlingar i nuet utan att döma eller agera på dem. Observerade effekter avmindfulnessträning är minskad känsla av stress, begär, beroende och ökad känsla av självtillitoch självkontroll. Mindfulnessträning kan även bidra till att mer effektivt förändra ettohälsosamt beteende. Slutsats: Mindfulness utövat under längre tid kan ge mindre upplevdstress, minskat rök- och nikotinbegär, färre återfall i rökning och större antal vidmakthållnarökstopp än enbart metoder med avslappning, telefonstöd (sluta-rökalinjer) och/ellerläkemedel. Mer forskning behövs dock för att ytterligare stärka evidens.

En diskonteringsmodell av tidsinkonsistenta preferenser under imperfekt information som med högre precision förklarar beroendeframkallande och hälsofarlig konsumtion, och approximation av optimal punktskatt på cigaretter under dessa antaganden.

<p><strong>Bakgrund</strong>: Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) är den vanligaste orsaken till allvarlig synnedsättning hos den äldre delen av befolkningen i Europa, och övriga högutvecklade delar av världen. Sjukdomen finns i två olika former, en torr och en våt. De främsta riskfaktorerna för sjukdomen är åldern och hereditet, och dessa faktorer kan man inte påverka själv. Påverkbara riskfaktorer som diskuterats är bl.a. rökning, högt blodtryck, övervikt, kostsammansättning och exponering av UV-ljus. Av dessa faktorer är rökning den riskfaktor som är starkast sammankopplad med sjukdomen.</p><p><strong>Syfte: </strong>Studiens syfte är att med hjälp av litteratur ta reda på hur sambandet mellan rökning och AMD ser ut. Det som undersökts i de vetenskapliga studierna och som tas upp i det här arbetet är hur mycket risken att drabbas av AMD ökar för en rökare jämfört med en icke-rökare, samt om det hjälper att sluta röka för att minska denna risk.</p><p><strong>Metod: </strong>Arbetet har gjorts i form av en litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar har sökts via sökmotorerna PubMed, Web of science och Google Scholar.</p><p><strong>Resultat: </strong>9 artiklar som presenterar resultatet från studier som gjorts på relationen mellan rökning och AMD har valts ut och presenteras i detta arbete.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Flertalet av studierna pekar på att det finns ett samband mellan rökning och AMD.  Risken ökar med antalet cigaretter som rökts under livstiden. Den ökade risken för AMD verkar finnas kvar upp till 20 år efter att en rökare slutat röka. Detta är en anledning för en person som röker att sluta röka redan vid tidig ålder.</p>

Bakgrund: Åldersrelaterad makuladegeneration (AMD) är den vanligaste orsaken till allvarlig synnedsättning hos den äldre delen av befolkningen i Europa, och övriga högutvecklade delar av världen. Sjukdomen finns i två olika former, en torr och en våt. De främsta riskfaktorerna för sjukdomen är åldern och hereditet, och dessa faktorer kan man inte påverka själv. Påverkbara riskfaktorer som diskuterats är bl.a. rökning, högt blodtryck, övervikt, kostsammansättning och exponering av UV-ljus. Av dessa faktorer är rökning den riskfaktor som är starkast sammankopplad med sjukdomen. Syfte: Studiens syfte är att med hjälp av litteratur ta reda på hur sambandet mellan rökning och AMD ser ut. Det som undersökts i de vetenskapliga studierna och som tas upp i det här arbetet är hur mycket risken att drabbas av AMD ökar för en rökare jämfört med en icke-rökare, samt om det hjälper att sluta röka för att minska denna risk. Metod: Arbetet har gjorts i form av en litteraturstudie. Vetenskapliga artiklar har sökts via sökmotorerna PubMed, Web of science och Google Scholar. Resultat: 9 artiklar som presenterar resultatet från studier som gjorts på relationen mellan rökning och AMD har valts ut och presenteras i detta arbete. Slutsats: Flertalet av studierna pekar på att det finns ett samband mellan rökning och AMD.  Risken ökar med antalet cigaretter som rökts under livstiden. Den ökade risken för AMD verkar finnas kvar upp till 20 år efter att en rökare slutat röka. Detta är en anledning för en person som röker att sluta röka redan vid tidig ålder.