No description available.

SAMMANFATTNING Bakgrund Studier har visat att rökare generellt äter mer ohälsosamt, samtidigt som de väger mindre än icke rökare. Aptit, vilometabolism och energiintag har setts förändras i samband med rökstopp, vilket kan leda till en viktuppgång. Oro för viktuppgång i samband med rökavvänjning har visat sig vara vanligare hos kvinnor och kunna påverka beslutet att sluta röka. Eftersom det saknas kvalitativa studier på före detta rökare skulle vår studie kunna leda till en ökad förståelse för den enskilda individen vid rökavvänjning. Syfte Syftet med studien var att utforska tankar och erfarenheter hos vuxna kring mat och kroppsvikt i samband med rökavvänjning. Metod Sju kvalitativa intervjuer genomfördes på personer som hade genomgått rökavvänjning, varav sex var rökfria. Som stöd vid intervjuerna användes en halvstrukturerad frågeguide. Intervjuerna spelades in och transkriberades sedan ordagrant. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat Hälften av de rökfria var oroliga för att gå upp i vikt inför rökstoppet. Majoriteten förmedlade att de hade ökat i vikt efter rökstoppet, men menade att rökstoppet inte enbart var orsaken. De flesta respondenter önskade en lägre kroppsvikt, varav vissa oroade sig över viktens påverkan på hälsan. Det var inte enbart kroppsvikten i sig som påverkade respondenterna negativt, utan även ökat bukomfång, bekantas reaktion på viktuppgången och en icke överrensstämmande självbild. Vissa respondenter upplevde ökad aptit, bättre smakupplevelse och mer tid över i samband med måltid som en följd av rökstoppet, vilket uppgavs medföra större portioner. Majoriteten upplevde ett behov av att äta vid röksug och vissa började äta mer sötsaker, vilket blev som ett substitut eller en form av belöning eller tröst. Slutsats Det kan vara av värde att beröra matvanor under rökavvänjning då oro för viktuppgång, viktökning och dess följder då skulle kunna förebyggas. Det kan även vara betydelsefullt att uppmärksamma individen på rökstoppets eventuella påverkan på matintaget och därmed motverka att ohälsosamma matvanor uppkommer.

Syftet var att undersöka i vilken grad munhälsan förbättrades hos patienter med tandlossning efter tandhygienistbehandling. Populationen bestod av samtliga patienter, som remitterats till studiens författare för behandling av tandlossning under perioden november 2000 till december 2004 och som uppfyllde vissa inklusions- och exklusionskriterier (n=38 efter bortfall). Tandköttsfickor som var fem millimeter eller djupare fanns initialt på minst tio procent av tandytorna hos samtliga deltagare. Gemensamt för deltagarna var att de tidigare ej behandlats av tandhygienist eller på specialistavdelning för parodontologi. Populationens medelålder var 61 år vid det första tandhygienistbesöket. Studiens resultat visade ett statistiskt säkerställt samband för minskad förekomst av fem till sex millimeter djupa tandköttsfickor, blödning vid sondering och tandsten synlig på bite-wings (p=0,000). Vidare visade studiens resultat ett statistiskt säkerställt samband för minskad förekomst av sju till åtta millimeter djupa tandköttsfickor, nio millimeter eller djupare tandköttsfickor och karies (p=0,003 respektive 0,042 och 0,050). Trots att andelen individer som använde approximala hjälpmedel dagligen ökade med 13,1 procentenheter och andelen individer som var rökfria ökade med 8,6 procentenheter saknade resultaten statistisk signifikans. Studiens resultat visade att tandhygienistbehandling leder till förbättrad munhälsa hos patienter med parodontit, trots att beteendeförändringen ej var statistiskt säkerställd.

<p> </p><p>Bakgrund:</p><p>Policybeslutet att införa Rökfri arbetstid i Motala kommun är ett led i kommunernas och de fackliga organisationernas strävan att skapa en hälsofrämjande miljö. Rökfri arbetstid innebär att ingen ska utsättas för tobaksrök på sitt arbete. I Motala kommun trädde detta beslut i kraft 2007-07-01 och mottogs med olika åsikter bland de kommunanställda. Tidigare forskning har visat samband med engagemang och delaktighet i beslut med empowerment hos de anställda. Syfte: Studiens syfte är att undersöka anställdas reaktioner till Rökfri arbetstid i Motala kommun. Metod: En kvantitativ undersökning i form av fler alternativa och öppna frågor i en enkät som delades ut bland rökande personal på olika enheter i Motala kommun. Även Motala kommuns intranät Kanalen användes, där information om enkäten lades ut och de som ville kunde ta del av den. Resultat: Rökfri arbetstid ger resultat i positiv bemärkelse, de anställda som rökte röker i dag 30 % mindre på arbetstid samt 16 % har slutat. För de som var positivt inställda av deltagarna när beslutet togs visar även en minskning i sitt rökande på fritiden. Då beslutet togs 2007-07-01 var 54 % negativa till detta, i dag är siffran på 32,5 %. Resultatet visar också en stor irritation över att; deltagarna inte fått varit med och tyckt till om Rökfri arbetstid, informationen till de anställda har inte varit bra, cheferna ger inga direktiv och verkar inte veta vilka regler som gäller. I dag följs reglerna olika på olika arbetsplatser. Fortfarande finns det många av studiens deltagare som röker på arbetstid även om de har minskat sin konsumtion. Deltagarna själva vill ha klara regler för vad som gäller när någon trotsar rökförbudet. Diskussion: Mer information, mer empowerment till de anställda i Motala kommun hade gett mer positiva resultat än vi ser idag Låt de rökande få vara med och diskutera fram hur regler ska följas på arbetsplatserna samt vilket stöd de förväntar sig få från kommunen. De anställda måste också ta på sig ansvaret att leta efter information.</p><p> </p> / <p> </p><p>Background</p><p>: The policy decision to introduce non smoking environment in the city of Motala is a part of the city and the unions’ efforts to create a healthy environment. Smoke-free working hours means that no one shall be subjected to tobacco smoke at work. The city of Motala took this decision in full force 2007-07-01 and it was received with different opinions from the city’s employees. Previous research has shown the commitment and involvement is greater if the employee feels empowerment at their work place. Purpose: The purpose of this study is to investigate the employee´s reaction to the decision to introduce non smoking environment in Motala. Method: A quantitative method was used. Questionnaire which included even open-ended questions was distributed among smoking employees in different work areas in the city of Motala. The questionnaire was also laid out on "kanalen" which is a communication platform within the city of Motala. Here could any employee take part of the survey. Results: Smoke free working environment delivers results in a positive way, people smoke 30% less at work and 16% have stopped smoking completely during working hours. For those who were in favor of the decision when it was taken can also show a reduction in their smoking in their free time. When the decision was made 2007-07-01 was 54% negative to this, today the figure is 32.5%. The results also show that irritation over this decision was; the employees had not been involved when it comes to decision around this subject, information has been lousy, directors did not provide any directive for the smokers and does not seem to know clearly what the rules are. Today the rules are followed differently in different workplaces. Still, there are many participants who smoke during working hours although they may have reduced their consumption. Participants themselves would like to have clear rules on what it is that applies. Discussion: More information, more empowerment to the employees in the city of Motala had gotten more positive results than we see today. Where does the information stops? Is it between local government leaders to the directors at different workplaces or is it the director that does not provide the information to the employees. Let the smokers be involved and discuss how the rules should be followed at the workplace and what support they may expect from the city. Employees must also take responsibility to look for information.</p><p> </p>

Bakgrund: Policybeslutet att införa Rökfri arbetstid i Motala kommun är ett led i kommunernas och de fackliga organisationernas strävan att skapa en hälsofrämjande miljö. Rökfri arbetstid innebär att ingen ska utsättas för tobaksrök på sitt arbete. I Motala kommun trädde detta beslut i kraft 2007-07-01 och mottogs med olika åsikter bland de kommunanställda. Tidigare forskning har visat samband med engagemang och delaktighet i beslut med empowerment hos de anställda. Syfte: Studiens syfte är att undersöka anställdas reaktioner till Rökfri arbetstid i Motala kommun. Metod: En kvantitativ undersökning i form av fler alternativa och öppna frågor i en enkät som delades ut bland rökande personal på olika enheter i Motala kommun. Även Motala kommuns intranät Kanalen användes, där information om enkäten lades ut och de som ville kunde ta del av den. Resultat: Rökfri arbetstid ger resultat i positiv bemärkelse, de anställda som rökte röker i dag 30 % mindre på arbetstid samt 16 % har slutat. För de som var positivt inställda av deltagarna när beslutet togs visar även en minskning i sitt rökande på fritiden. Då beslutet togs 2007-07-01 var 54 % negativa till detta, i dag är siffran på 32,5 %. Resultatet visar också en stor irritation över att; deltagarna inte fått varit med och tyckt till om Rökfri arbetstid, informationen till de anställda har inte varit bra, cheferna ger inga direktiv och verkar inte veta vilka regler som gäller. I dag följs reglerna olika på olika arbetsplatser. Fortfarande finns det många av studiens deltagare som röker på arbetstid även om de har minskat sin konsumtion. Deltagarna själva vill ha klara regler för vad som gäller när någon trotsar rökförbudet. Diskussion: Mer information, mer empowerment till de anställda i Motala kommun hade gett mer positiva resultat än vi ser idag Låt de rökande få vara med och diskutera fram hur regler ska följas på arbetsplatserna samt vilket stöd de förväntar sig få från kommunen. De anställda måste också ta på sig ansvaret att leta efter information. / Background : The policy decision to introduce non smoking environment in the city of Motala is a part of the city and the unions’ efforts to create a healthy environment. Smoke-free working hours means that no one shall be subjected to tobacco smoke at work. The city of Motala took this decision in full force 2007-07-01 and it was received with different opinions from the city’s employees. Previous research has shown the commitment and involvement is greater if the employee feels empowerment at their work place. Purpose: The purpose of this study is to investigate the employee´s reaction to the decision to introduce non smoking environment in Motala. Method: A quantitative method was used. Questionnaire which included even open-ended questions was distributed among smoking employees in different work areas in the city of Motala. The questionnaire was also laid out on "kanalen" which is a communication platform within the city of Motala. Here could any employee take part of the survey. Results: Smoke free working environment delivers results in a positive way, people smoke 30% less at work and 16% have stopped smoking completely during working hours. For those who were in favor of the decision when it was taken can also show a reduction in their smoking in their free time. When the decision was made 2007-07-01 was 54% negative to this, today the figure is 32.5%. The results also show that irritation over this decision was; the employees had not been involved when it comes to decision around this subject, information has been lousy, directors did not provide any directive for the smokers and does not seem to know clearly what the rules are. Today the rules are followed differently in different workplaces. Still, there are many participants who smoke during working hours although they may have reduced their consumption. Participants themselves would like to have clear rules on what it is that applies. Discussion: More information, more empowerment to the employees in the city of Motala had gotten more positive results than we see today. Where does the information stops? Is it between local government leaders to the directors at different workplaces or is it the director that does not provide the information to the employees. Let the smokers be involved and discuss how the rules should be followed at the workplace and what support they may expect from the city. Employees must also take responsibility to look for information.

Bakgrund: Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en av vår tids vanligaste sjukdomar och förväntas bli den tredje största dödsorsaken i världen inom tio år. Sjukdomen orsakar ofta andnöd, hosta och ökad slembildning. De flesta som drabbas av sjukdomen är personer som är eller har varit rökare. Personer som lever med sjukdomen upplever ofta ett lidande av att inte ha samma ork som tidigare och upplever stigmatiserande fördömanden på grund av sjukdomens troliga orsak. Syfte: Syftet med översikten var att beskriva upplevelsen av att leva med kronisk obstruktiv lungsjukdom. Metod: Detta är en litteraturöversikt som är baserad på elva vetenskapliga artiklar. Artiklarna är analyserade och kvalitetsgranskade av båda författarna i flera steg enligt rekommendationer för analysarbete av Friberg (2012). Alla artiklar är tillgängliga i databaserna CINAHL och PubMed och är utgivna mellan 2008-2013. Resultat: Resultatet visade att det fysiska symtom som var mest påtagligt var andnöden. Andra symtom som togs upp som bes värande var den ökade slem bildningen,hostan och tröttheten. Psykiska symtom som var vanligt förekommande vid KOL var ångest, depression och frustration över förlorad ork och detta framförallt till följd av andnöden. Dömande attityder kring sjukdomens uppkomst med återkommande frågor om tidigare och/eller nuvarande rökvanor skapade känslor av skuld och skam. Många valde att fortsätta att röka trots sin diagnos, och trots dessa skuldkänslor. De såg rökningen som en rutin och en aktivitet i sin vardag som de inte ville vara utan. Diskussion: KOL innebär ett stort lidande för den drabbade. Lidande kunde bland annat upplevas vid förlust av sociala interaktioner. Enligt omvårdnadsteoretikern Katie Eriksson kan livslidande uppstå när energin inte räcker till för att delta i sociala interaktioner. Lidande upplevdes även vid beroende av andra för att få vardagliga sysslor utförda. De fysiska och psykiska symtom som uppkom till följd av sjukdomen upplevdes minska livskvaliteten. Dömande attityder som kunde uppstå gentemot personer med KOL kunde orsaka ett lidande. Orsaken kan vara att personen inte känner sig värdesatt som människa enligt Eriksson. De som valde att fortsätta röka ansåg att rökningen gav livskvalitet och ett minskat lidande. / Background: Chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is one of today's most common diseases, and is expected in less than ten years to become the third largest cause of death worldwide. The disease causes breathlessness, cough and increased sputum. Most people who contract the disease are individuals who are or have been smokers. People living with the disease often experience a hard time to not have the same strength as before and experiencing stigmatizing condemnation because the presumable cause of the disease. Aim: The aim with this study was to describe the experience of living with chronic obstructive pulmonary disease. Methods: This is a literature review based on eleven scientific articles. The articles are reviewed and quality analyzed by both the authors in several steps according to the recommendations of the analysis procedure by Friberg (2012). All the articles are available in the databases PubMed and CINAHL and are published 2008-2013. Results: The results proved that the physical symptoms that were most problematic for a person with the disease is to have problem with their breathing. Other symptoms recognized as troublesome was the increased mucous secretion, cough and fatigue, which are common in COPD. The psychological symptoms that were common were anxiety, depression and frustration about the loss of energy and this was mainly due to the breathing. Condemnatory attitudes about the disease's onset with questions about the past and/or current smoking behavior which created feelings of guilt and shame. Many people decided to continue smoking despite their diagnosis and feelings of guilt. They saw the smoking as a routine and an activity in their daily lives that they didn’t want to be without. Discussion: The discussion concluded that COPD involved a life of suffering for those who gets the disease. Suffering was experienced in loss of social interactions. According to the nursing theorist Katie Eriksson life suffering arise when energy is not sufficient to engage in social interactions. Suffering could also be experienced when a person became dependent on others to cope with everyday tasks, when the energy wasn’t enough. The physical and psychological symptoms that emerged because of the disease were experienced as a lower quality of life. Judgmental attitudes that could occur to people with COPD could cause a suffering. According to Eriksson the reason to this can be that the person does not feel valued as a person. Those who chose to continue smoking felt that smoking resulted in a quality of life and reduced suffering.

Rökare får allt mer mindre utrymme att röka på och det blir allt mindre socialt accepterat att röka i dagens samhälle. Syftet med vår uppsats är att undersöka hur rökaren upplever samhällets normer och negativitet kring rökning, samt hur detta påverkar dem. Vår huvudsakliga frågeställning har varit ”Hur påverkas rökare av samhället nedvärderande syn på rökning?”, men även om det finns någon skillnad i deras rökningsbeteende beroende på social situation. Studien är gjord med hjälp av en kvalitativ metod i form av intervjuer, där vi intervjuat 6 rökare allt ifrån åldern 23-70. Vi har använt oss utav Goffmans intrycksstyrningoch Harveys rumsbegreppför att kunna förklara ur ett sociologiskt perspektiv hur rökaren upplever samhället och hur det påverkar denne. Vårt resultat har visat att rökare anpassar sig väldigt mycket till den sociala situationen, samt tar hänsyn till andra och att rökare kartlägger sin rökning grundat på tid, rum och social situation. / Smokersgetincreasinglyless roomto smokeanditis becoming lesssociallyacceptable to smokeintoday's society.The purpose of ourpaper is to examinehowthe smokerexperiencingsocial normsandnegativity surroundingsmoking,andhow this affectsthem. Our mainresearch questionwas"How does the negative view on smoking in today’s society affect smokers?”, but also if there is any differenceintheir smokingbehaviordepending on thesocial situation.The study was conductedusinga qualitative approachin the form ofinterviews, wherewe interviewedsixsmokersranging fromages23-70. We have usedGoffman'spresentation of SelfandHarveysspace theory to explainfrom a sociological perspectivehowsmokersperceivesociety andhow it affectshim.Ourresults have shownthat smokers arevery adaptedtothe social situation, they are considerate andthat smokerscharttheir smokingbased on thetime, placeand social situation.

Folkhälsa berör många samhällsområden och det är mycket viktigt att alla människor tar del av information och kunskap om hälsa. Rökning är en stor fara för folkhälsan som ständigt är aktuell och många projekt påbörjas just för att få en minskning av tobaksanvändning och förhindra ohälsa på grund av rökning. Särskilt viktigt är det att studera rökning bland unga. Syftet med den här uppsatsen är studera hur rökvanor ser ut och förändras bland ungdomar vid 11 och 15 års ålder och hur rökvanorna kan relateras till alkoholvanor, socioekonomi och fysisk aktivitet. Metoden innebar användning av enkätdata från Statens folkhälsoinstituts färdigställda enkäter. Undersökningen handlar om Skolbarns hälsovanor och genomförs vart fjärde år sedan 1985/1986. De utvalda ungdomarna i studien var de som var födda år 1994 och det var 3465 som svarade. De var då 11 respektive 15 år när de svarade på enkäterna. Resultatet efter bearbetning i programmet SPSS visade att fler flickor än pojkar röker men att pojkarna hade en tidigare rökdebut. De som röker trivdes i mindre grad med livet än icke rökare. Även minskat intresse från föräldrar, brist på fysisk aktivitet och ökad stress var faktorer som gick hand i hand med barnens rökning.  Resultatet påpekar att det är viktigt att börja med insatser i tidiga tonåren då det kan förhindra början på tonåringarnas rökvanor. Även att koppla ihop denna insats mot rökning med alkohol då faktorerna tycks hänga samman. En viktig faktor för som relaterar till lägre andel rökande tonåringar är föräldraengagemang.  Att arbeta för en ökad fysisk aktivitet på fritiden kan också vara en faktor som kan medföra en minskning av rökning. / Public health touches many areas of society and it is vital that all people are taking note of the information and knowledge about health. Smoking is a major public health hazard that constantly exists and many projects are launched just to get a decrease in tobacco use and prevent ill health due to smoking. It is particularly important to study smoking among young people. The purpose of this paper is to study how smoking behavior change among young people between 11 and 15 years of age and  how smoking behavior can be related to alcohol consumption, socioeconomic and physical activity. The method implicated the usage of survey data from the Public health Agency of Sweden completed questionnaires. The survey is about schoolchildren’s health habits and is conducted every four years since 1985 / 1986. The selected youth in the study were those who were born in 1994 and there were 3465 respondents. They were then 11 and 15 years old when they responded to the questionnaires. The result after processing in the SPSS program showed that there were more girls than boys that smoke but the boys had an earlier smoking debut. Those who smoke thrived in lesser degree in life than non-smokers. Also decreased interest from parents, lack of physical activity and increased stress were factors that went hand in hand with children's smoking. It is important to start with interventions in early adolescence as it can prevent the start of the teenagers' smoking habits. Also linking this effort against smoking with alcohol as the factors seems to be connected. A key factor for the teens is parental involvement. Working for an increased physical activity in leisure time may also be a factor that could lead to a decrease in smoking.

My essay explores the public view on smoking in Sweden over the last few decades. I've studied how changes in social structures through media, laws, studies and education has brought about a change in the opinions about smoking. I found that even though there have always been different opinions on smoking it seems to have become less accepted in the Swedish society, particularly in the past twenty years. I discuss the different reason as to why (and how) the view on smoking might have changed the last decades amongst the Swedish people. To be able to do this I have done interviews on which I have applied narrative analysis.

No description available.