• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 932
  • 12
  • Tagged with
  • 944
  • 534
  • 351
  • 348
  • 274
  • 192
  • 183
  • 178
  • 157
  • 139
  • 122
  • 121
  • 107
  • 104
  • 99
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Hälsofrämjande ledarskap inom Röda Korset : En kvalitativ studie av chefers och medarbetares upplevelser av hälsofrämjande ledarskap

Larsson, Ann-Sofi, Salo, Anniina January 2008 (has links)
<p>Hälsofrämjande frågor har fått ökat fokus i organisationer och ledarskapets betydelse i dessa frågor är central. Begreppet hälsofrämjande ledarskap är mångfacetterat och svårfångat. På uppdrag av Röda Korset genomfördes en studie vars syfte var att undersöka vad som anses vara ett hälsofrämjande ledarskap samt vilka hinder och möjligheter som finns inom Röda Korset för att ha ett hälsofrämjande ledarskap. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur de anställda upplever hälsofrämjande ledarskap i dagsläget inom Röda Korset. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med tio anställda inom Röda Korset, fyra män och sex kvinnor i åldern 28-57. Resultatet visade att begreppet är aktuellt och svårdefinierat samt att det idag inte finns ett hälsofrämjande ledarskap i full skala inom Röda Korset. Bland förutsättningarna idag finns flexibla arbetstider och ett intresse för hälsofrämjande åtgärder. Som hinder nämns tidsbrist och organisationskulturen.</p>
2

Hälsofrämjande ledarskap inom Röda Korset : En kvalitativ studie av chefers och medarbetares upplevelser av hälsofrämjande ledarskap

Larsson, Ann-Sofi, Salo, Anniina January 2008 (has links)
Hälsofrämjande frågor har fått ökat fokus i organisationer och ledarskapets betydelse i dessa frågor är central. Begreppet hälsofrämjande ledarskap är mångfacetterat och svårfångat. På uppdrag av Röda Korset genomfördes en studie vars syfte var att undersöka vad som anses vara ett hälsofrämjande ledarskap samt vilka hinder och möjligheter som finns inom Röda Korset för att ha ett hälsofrämjande ledarskap. Ytterligare ett syfte var att undersöka hur de anställda upplever hälsofrämjande ledarskap i dagsläget inom Röda Korset. Halvstrukturerade intervjuer gjordes med tio anställda inom Röda Korset, fyra män och sex kvinnor i åldern 28-57. Resultatet visade att begreppet är aktuellt och svårdefinierat samt att det idag inte finns ett hälsofrämjande ledarskap i full skala inom Röda Korset. Bland förutsättningarna idag finns flexibla arbetstider och ett intresse för hälsofrämjande åtgärder. Som hinder nämns tidsbrist och organisationskulturen.
3

<em>Hälsofrämjande ledarskap</em> : En intervjustudie med chefer

Gnestadius Kronwall, Annika January 2010 (has links)
<p>I denna studie har syftet varit att ta reda på hur chefer ser på hälsofrämjande arbete i sitt yrke. För att ta reda på chefernas upplevelser i sitt ledarskap grundas denna studie på kvalitativa intervjuer. Den teoretiska ramen utgår från begreppet hälsofrämjande ledarskap samt Lee G. Bolman och Terrence E. Deals olika perspektiv på organisation och ledarskap. Resultatet visade att cheferna ansåg att de arbetade med hälsofrämjande ledarskap genom att fungera som gott föredöme, ta medarbetarna på allvar och visa att de bryr sig. Cheferna upplevde att de försökte också uppmuntra medarbetarna till fysisk aktivitet och de pekade på att en medarbetare som inte mår bra psykiskt förmodligen inte mår bra fysiskt heller. Att som chef lyssna och bry sig såg cheferna som en viktig aspekt för att främja den psykosociala hälsan på arbetsplatsen. Cheferna ansåg vidare att det fanns många möjligheter till ett hälsofrämjande ledarskap, det egna intresset och engagemanget var det främsta medlet. De hinder som cheferna uppfattade kunde bland annat relateras till tidsbrist, ekonomi och omorganisationer. Friskfaktorer var ingenting som cheferna upplevde att de arbetade med utan organisationen tittade mest på sjuktal av olika slag som långtidssjukskrivningar, sjukfrånvaro m.m.</p> / <p>In this study the purpose has been to find out how managers see on health promotion work in their profession. To perceive the managers experience in their leadership this study is based on qualitative interviews. The theoretical frame assume from the conception health promotion leadership and Bolman & Deals different perspectives in organisation and leadership.</p><p>The results showed that the managers worked with health promotion leadership as like act as a good example, take the co-worker seriously and show that they care. The managers also tried to encourage the co-workers to physical activity and they point at a co-worker who is not feel so well psychical presumably not feel so well physical either. As a manager listen and really care saw the managers as an important aspect to promote the psychosocial health at the place of work. The managers considered further that there were many possibilities to a health promotion leadership, their own interest and engagement was the first instrument. The managers saw obstacles who could relate for instance to lack of time, economics and reorganizations. The healthy factors were nothing managers worked with but instead the organisation looked mostly on different sick numbers like longtermssickleave, sick leave etc</p>
4

Hälsofrämjande skola - en fallstudie

Nyman, Johanna January 2008 (has links)
<p>Begreppet hälsofrämjande skola handlar om att skolan ska vara en demokratisk process som syftar till att utveckla ungas kompetens för att de ska kunna förstå och påverka deras egen livsstil såväl som levnadsvillkor. WHO har satt upp de övergripande kriterierna för hälsofrämjande skolor och de grundar sig i tio principer som skolorna ska arbeta med. Syftet med undersökningen är att genom en fallstudie beskriva hur arbetet med hälsofrämjande skolor implementeras och hur WHO:s tio riktlinjer för hälsofrämjande skolor tillämpas i praktiken. Forskningsstrategin i den här undersökningen har varit en fallstudie och det fall som har studerats är en hälsofrämjande högstadieskola. Som metod till undersökningen har dokumentanalys och intervjuer använts. Dokumentet som analyserats är en kvalitetsredovisning från skolan ifråga från år 2007 och de fyra som har intervjuats är personal på den hälsofrämjande skolan. Resultatet visar att det hälsofrämjande arbetet på skolan främst består av två olika aktiviteter; PUH och FMS. Genom dessa aktiviteter får eleverna vara med att påverka deras utbildning och de hjälper även till att stärka elevernas empowerment. Resultatet visar också att skolan inte medvetet arbetar med alla WHO:s principer men att de ändå ingår i skolans arbete.</p>
5

Hälsofrämjande ledarskap : En intervjustudie med chefer

Gnestadius Kronwall, Annika January 2010 (has links)
I denna studie har syftet varit att ta reda på hur chefer ser på hälsofrämjande arbete i sitt yrke. För att ta reda på chefernas upplevelser i sitt ledarskap grundas denna studie på kvalitativa intervjuer. Den teoretiska ramen utgår från begreppet hälsofrämjande ledarskap samt Lee G. Bolman och Terrence E. Deals olika perspektiv på organisation och ledarskap. Resultatet visade att cheferna ansåg att de arbetade med hälsofrämjande ledarskap genom att fungera som gott föredöme, ta medarbetarna på allvar och visa att de bryr sig. Cheferna upplevde att de försökte också uppmuntra medarbetarna till fysisk aktivitet och de pekade på att en medarbetare som inte mår bra psykiskt förmodligen inte mår bra fysiskt heller. Att som chef lyssna och bry sig såg cheferna som en viktig aspekt för att främja den psykosociala hälsan på arbetsplatsen. Cheferna ansåg vidare att det fanns många möjligheter till ett hälsofrämjande ledarskap, det egna intresset och engagemanget var det främsta medlet. De hinder som cheferna uppfattade kunde bland annat relateras till tidsbrist, ekonomi och omorganisationer. Friskfaktorer var ingenting som cheferna upplevde att de arbetade med utan organisationen tittade mest på sjuktal av olika slag som långtidssjukskrivningar, sjukfrånvaro m.m. / In this study the purpose has been to find out how managers see on health promotion work in their profession. To perceive the managers experience in their leadership this study is based on qualitative interviews. The theoretical frame assume from the conception health promotion leadership and Bolman &amp; Deals different perspectives in organisation and leadership. The results showed that the managers worked with health promotion leadership as like act as a good example, take the co-worker seriously and show that they care. The managers also tried to encourage the co-workers to physical activity and they point at a co-worker who is not feel so well psychical presumably not feel so well physical either. As a manager listen and really care saw the managers as an important aspect to promote the psychosocial health at the place of work. The managers considered further that there were many possibilities to a health promotion leadership, their own interest and engagement was the first instrument. The managers saw obstacles who could relate for instance to lack of time, economics and reorganizations. The healthy factors were nothing managers worked with but instead the organisation looked mostly on different sick numbers like longtermssickleave, sick leave etc
6

Hälsofrämjande skola - en fallstudie

Nyman, Johanna January 2008 (has links)
Begreppet hälsofrämjande skola handlar om att skolan ska vara en demokratisk process som syftar till att utveckla ungas kompetens för att de ska kunna förstå och påverka deras egen livsstil såväl som levnadsvillkor. WHO har satt upp de övergripande kriterierna för hälsofrämjande skolor och de grundar sig i tio principer som skolorna ska arbeta med. Syftet med undersökningen är att genom en fallstudie beskriva hur arbetet med hälsofrämjande skolor implementeras och hur WHO:s tio riktlinjer för hälsofrämjande skolor tillämpas i praktiken. Forskningsstrategin i den här undersökningen har varit en fallstudie och det fall som har studerats är en hälsofrämjande högstadieskola. Som metod till undersökningen har dokumentanalys och intervjuer använts. Dokumentet som analyserats är en kvalitetsredovisning från skolan ifråga från år 2007 och de fyra som har intervjuats är personal på den hälsofrämjande skolan. Resultatet visar att det hälsofrämjande arbetet på skolan främst består av två olika aktiviteter; PUH och FMS. Genom dessa aktiviteter får eleverna vara med att påverka deras utbildning och de hjälper även till att stärka elevernas empowerment. Resultatet visar också att skolan inte medvetet arbetar med alla WHO:s principer men att de ändå ingår i skolans arbete.
7

Hur chefer inom finanssektorn beskriver hälsofrämjande ledarskap : - en intervjustudie / How managers within the finance sector describe health promoting leadership : - an interview study

Boqvist Schenell, Frida, Åberg, Jenny January 2012 (has links)
Bakgrund: Enligt arbetsmiljölagen bär arbetsgivaren ansvaret för det systematiska arbetsmiljöarbetet vilket påverkar den fysiska och psykosociala hälsan hos medarbetarna. Hälsofrämjande ledarskap är ett outforskat område där få studier har gjorts vilket gör att det är svårt att förstå begreppets innebörd. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur chefer på ett företag inom finanssektorn beskriver hälsofrämjande ledarskap. Metod: För att besvara studiens syfte genomfördes en kvalitativ intervjustudie med åtta chefer på ett företag inom finanssektorn. Intervjuerna spelades in digitalt och transkriberades ordagrant för att sedan bearbetas och göra en tematisk analys av datamaterialet. Resultat: Utifrån temaanalysen framkom tre teman som cheferna ansåg vara hälsofrämjande ledarskap: 1) Särskilda ledaregenskaper som handlade om att vara tillgänglia, tydliga och omtänksamma 2) Skapa förutsättningar för en hälsofrämjande arbetsmiljö som innefattande den psykosociala och fysiska arbetsmiljön samt 3) Organisera friskvårdsaktiviteter på arbetsplatsen. Implikation: Begreppet hälsofrämjande ledarskap behöver uppmärksammas för att cheferna ska kunna leda organisationen och medarbetarna på ett hälsofrämjande sätt. Därför behövs det utbildning för chefer i hälsofrämjande ledarskap. Framtida forskning inom ämnet kan göras ur ett medarbetarperspektiv för att få deras kunskaper och erfarenheter kring ett hälsofrämjande ledarskap. Arbetsmiljön och kulturen ser olika ut beroende på vilken arbetsplats som studeras. Därför skulle det vara intressant att göra studier på hälsofrämjande ledarskap i andra branscher än finanssektorn.
8

Kommunanställdas upplevelser av hälsofrämjande insatser på arbetsplatsen : En intervjustudie / Commune employees experiences of health promotion in the workplace. : An interview study.

Rosberg, Julia January 2011 (has links)
Mer än 75 procent av den svenska arbetsföra befolkningen vistas i genomsnitt en tredjedel av sin vakna tid på arbetsplatsen. Detta innebär att arbetsplatsen är en effektiv plats att nå ut med hälsobudskap, hälsoutbildning, och hälsofrämjande arbete. Syftet med studien var att beskriva hur personal inom en kommunal förvaltning upplever sin arbetsplats som en hälsofrämjande arena. Kvalitativ metod valdes och tio respondenter valdes via ett snöbollsurval ut för intervju. Insamlad data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultatet bildade tre huvudkategorier vilka var; hälsodialogen, arbetsplatsen som arena, och stödet på arbetsplatsen. Utifrån kategorierna bildades ett övergripande tema; Nytt perspektiv på hälsa för att arbetsplatsen ska upplevas som en hälsofrämjande arena. Informanterna beskrev att det hälsofrämjande arbetet i kommunen upplevs positivt. Dock beskrivs brister i det långsiktiga och strategiska hälsoarbetet på arbetsplatsen. Mätbara och konkreta hälsomål saknas. Utbildning av chefer i hälsofrågan samt en tydligare målsättning är två enkla lösningar som kan bidra till att kommunen blir en mer attraktiv och hälsofrämjande arbetsplats.
9

Hälsofrämjande arbete på arbetsplatsen

Enhol Näslund, Anna-Karin January 2018 (has links)
No description available.
10

Hälsofrämjande arbete i gymnasieskolan : en studie om rektorers uppfattning om hälsoarbete / Health promotion in upper secondary school : a study of principals’ perception about working with health

Aldén, Henrik, Cederberg, Sofia January 2016 (has links)
Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur rektorer beskriver begreppet hälsa och skolans hälsofrämjande arbete. Vidare är syftet att analysera och diskutera vilka perspektiv som är framträdande i skolans verksamhet gällande hälsa. Studiens frågeställningar lyder: 1. Hur beskriver rektorer begreppet hälsa? 2. På vilket sätt arbetar rektorer med en hälsofrämjande verksamhet? 3. Vilka hälsoaspekter är framträdande i gymnasieskolornas verksamhet? Metod Studien har en kvalitativ forskningsansats med halvstrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod. Urvalet består av sex rektorer och biträdande rektorer som arbetar på fem olika gymnasieskolor. Det insamlade resultatet har tolkats och analyserats med hjälp av WHOs hälsodefinition, begreppet health literacy samt synen på hälsa som något positivt eller negativt längs ett kontinuum.  Resultat När rektorerna ombads att berätta om sin definition av hälsa utgick de från den fysiska aspekten, för att därefter komma in på den psykiska och sociala delen av hälsa. Exempel på arbetssätt som skolorna använde sig av för behandling av psykiska åkommor var fysisk aktivitet samt samtal om elevens mående. Samtalen var reaktiva åtgärder då det blev synligt att eleven i fråga tog skada eller mådde dåligt. Gemensamt för de sex rektorerna var att de arbetade med likabehandlingsplaner. Generellt genomfördes undervisning där normkritik och värdegrund diskuterades på alla gymnasieskolor. Två hälsofrämjande arbetssätt uppmärksammades: en skola hade en handledare per klass som ansvarade för hälsoarbetet, en annan skola hade en lektor i miljövetenskap som drev skolans arbete i dessa frågor. Slutsats Slutsatserna i studien var att alla rektorerna var medvetna om att hälsa är ett begrepp som enligt WHO:s definition består av en helhet; den fysiska, den psykiska och den sociala aspekten. Samtliga skolor använde fysisk aktivitet som behandlingsform för att få bukt med psykiska åkommor som oftast orsakats av stress. Detta arbete går i linje med Brülde &amp; Tenglands (2003) tankar om att ohälsa går att förebygga och att hälsa främjas genom fysisk aktivitet. Ur denna synvinkel fanns en efterfrågan hos rektorerna att kunna bidra med mer fysisk aktivitet i skolan för att fysiskt bilda eleverna och ge dem verktyg att hantera stress under hela sina liv. Detta går i linje med teoribildningen health literacy, där förmågan att göra hälsosamma val är central. / Aim The aim of this study is to examine how school principals describe the concept of health and the schools’ work with health promotion. Furthermore, the aim is to analyze and discuss what perspectives that are prominent in the schools’ regarding health. The question formulation of the study complies: 1. How do the schools’ principals describe the concept of health? 2. In what way do the schools’ principals work with health promoting activities? 3. What aspects of health are prominent in the upper secondary school activities? Method The study has a qualitative approach with semi-structured interviews as data collection method. The sample consists of six principals and assistant principals operating in five different upper secondary schools. The collected results have been interpreted and analyzed using the WHO health definition, the concept of health literacy and the perception of health as positive or negative along a continuum. Results The principals’ definitions of health started with the physical aspect, and thereafter included the psychological and the social aspect of health. The practical working methods that were undertaken to prevent psychological disorders were physical activities and conversations about the pupils’ wellbeing. The conversations were reactive measures when it became visible that the pupil in question took harm or felt bad. The six principals had in common that they worked with an equal treatment plan. Generally, in all of the upper secondary schools, norm critical discussions as well as discussions about value grounds were held. Two ways to work were observed: one school had a supervisor per class who was responsible for health promotion, another school had a senior lecturer in environmental science that ran the school forward in these questions. Conclusions The conclusions presented in this study were that all principals were aware of that health according to the WHO definition, consists of a whole; the physical, mental and social aspect. All of the schools used physical activity as treatment for coping with physiological disorders usually caused by stress. This work aligns with Brülde &amp; Tenglands (2003) thoughts about preventing ill health and promoting health by using physical activity. From this point of view there is a demand from the school management to be able to contribute more with physical activity in school and to educate the pupils according to health literacy and give them the tools to manage stress throughout their lives. This aligns with the theory of health literacy, where the ability to make healthy choices is central.

Page generated in 0.0687 seconds