Ett hälsofrämjande perspektiv ska genomsyra hela hälso- och sjukvården där sjuksköterskan uppmanas att främja patienters hälsa. Trots detta visar studier att arbetssättet inom slutenvården gör det svårt försjuksköterskan att ägna tid åt hälsofrämjande insatser. Syftet med studien var att klargöra sjuksköterskans hälsofrämjande arbete inom slutenvården samt vilka faktorer som påverkar arbetet. En litteraturöversikt gjordes där 12 vetenskapliga artiklar bidrog till ett resultat. I resultatet framkom att majoriteten sjuksköterskor såg hälsofrämjande som en del i deras profession men det framkom även att tvetydighet råder om begreppets innebörd. Stor arbetsbörda och tidsbrist inom slutenvården utgjorde de största hindren för sjuksköterskans hälsofrämjande arbete. För att sjuksköterskan inom slutenvård ska arbeta med hälsofrämjande insatser krävs mer tid, stöttning från ledning och kollegor, vidareutbildning inom området samt tydligare riktlinjer om olika praktiska strategier.

Bakgrund: Andelen överviktiga barn har ökat konstant och dramatiskt de senaste decennierna. Rapporter som kommit de senaste åren uppvisar tendenser att ökningen stannat av och nått en platå. Fetmaproblematiken är fortsättningsvis ett stort problem, som kräver en större insats för att kommas tillrätta med. Ett sätt att förhindra och motverka fetma- och överviktsproblematik i vuxen ålder kan vara genom ett förebyggande arbete redan hos barn, något som uppvisat positiva resultat. Risken att överviktiga barn före 3 års ålder förblir överviktiga i vuxen ålder är liten, men redan i förskoleåldern och med stigande övervikt, ökar risken för att övervikten/fetman ska bestå.   Förutom hemmet och familjen är förskolan en viktig arena med stor möjlighet att påverka barnets syn på hälsa och välmående, speciellt med tanke på att 93,5 % av alla Sveriges barn mellan 3 och 5 år tillbringar en stor del av sin vakna tid i förskolan. Metod: Undersökningen skedde i form av en web-baserad enkätstudie med fokus på hälsofrämjande åtgärder och det aktuella läget på varje enskild förskola. Alla Kungsbacka Kommuns 99 förskolor, både kommunala och enskilda, inkluderades i undersökningen. Enskilda dagbarnvårdare exkluderades ur urvalsgruppen. Resultat: Av de 99 förskolor som kontaktades svarade 25 förskolor (25,3 %) på enkäten. Tolv av de svarande förskolorna var enskilda förskolor, 13 kommunala. Slutsatser: Enkätundersökningen visar att ett aktivt arbete med hälsofrämjande åtgärder både gällande kost och gällande fysisk aktivitet sker på de svarande förskolorna. Resultaten visar även att de rådande rekommendationerna från bland annan Livsmedelsverket följs till stor utsträckning. En betydande förbättringspotential finns dock i kommunikation och samspel mellan föräldrar/vårdnadshavare och förskolepersonal vad gäller hälsofrämjande arbete. / Objectives: The number of overweight children has increased steadily and dramatically the last decades, although reports received in recent years are showing a tendency of an increase slowed and a reached plateau. Obesity is still a major problem, which requires a major effort to overcome. One way to prevent and combat obesity and weight problems in adulthood may be through preventive programs already in children, which has shown positive results. The risk that overweight children before age three remain overweight still in adulthood is small, but already with pre-school age and rising obesity, the risk that the overweight/obesity consist increases. In addition to the home and family, the pre-school has a great potential to influence the child's approach to health and wellness, especially given the fact that 93.5% of all Swedish children between 3 and 5 years spend a large part of their waking hours in preschool. Method: A web-based questionnaire study with a focus on health promotion and the current situation in preschools in Kungsbacka Municipality. All 99 preschools in Kungsbacka Municipaty, both public and private, were included in the study. Private childminders were excluded from the sample group. Results: Of the 99 contacted preschools 25 (25.3%) responded to the survey. 12 of the respondent preschools were private preschools, 13 public. Conclusion: An active work with health promotion both in terms of diet and through physical activity, takes place in the respondent preschools. The current recommendations, among other NFA, is to a large extent followed as well, but there is a significant ability to improvement in communication and interaction between parents/carers and preschool staff in terms of health promotion.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar: Syftet med studien har varit att genom en fallstudie undersöka hur en hälsoprofilerad skola arbetar hälsofrämjande, och om den studerade skolan uppfyller kriterierna för en hälsofrämjande skola. Syftet har lett fram till följande mer preciserade frågeställningar: Vad utmärker skolans hälsofrämjande arbete? Hur beskriver utsedda nyckelpersoner sitt ansvar och hälsofrämjande arbete i skolan? Vilka resultat av skolans hälsofrämjande insatser framträder?   Metod Studien är en fallstudie av en skola med uttalad hälsoprofil. Datainsamlingsmetoderna har bestått av såväl kvalitativa intervjuer som textanalys av olika slags textdokument (utvärderingsrapporter, skolans verksamhetsplan och text från skolans hemsida). Skolan valdes genom ett strategiskt urval och fem personer intervjuades. Som teoretiskt ramverk har ett sociokulturellt perspektiv på lärande använts. Resultat Skolans hälsoarbete är strukturerat och finns som en uttalad del i skolans verksamhetsplan. Arbetet är organiserat med ett så kallat Hälsoteam i spetsen. Därutöver har skolan låtit hälsodiplomera sig via Korpens hälsodiplomering. Skolans Hälsoteam är det drivande navet i skolans hälsofrämjande arbete och utgörs av rektor, idrottslärare, hälsopedagoger, skolsköterska och skolans restaurangchef. Skolans rektor ser sig som ytterst ansvarig för skolans hälsofrämjande arbete. Idrottsläraren, Hälsopedagogen och Skolsköterskan menar att det är naturligt att arbeta med hälsofrämjande frågor i och med deras profession. För Restaurangchefen är dennes ansvar främst att se till att det är näringsriktigt kost som erbjuds i restaurangen. Informanterna från Hälsoteamet anger också att deras ansvar är att vara förebilder. Kommunikation och engagemang är centrala delar i deras hälsofrämjande arbete. När det gäller aspekter kring lärande av hälsa framkommer att samspelet mellan individ och sammanhang utgör viktiga beståndsdelar för hälsoteamets utgångspunkter och arbete. Resultatet av skolans hälsofrämjande arbete är svårare att bedöma. Det har gjorts försök att mäta effekten av det hälsofrämjande arbetet och dess inverkan, men respondenterna konstaterar att det gäller att se det hälsofrämjande arbetet som ett långsiktigt mål. Slutsats Slutsatsen av föreliggande studie är att den studerade skolan uppfyller existerande riktlinjer för en hälsoprofilerad skola. Skolan har en struktur, en organisation och ett uttalat förhållningssätt till lärande om hälsa. Sett ur ett sociokulturellt perspektiv präglas det hälsofrämjande arbetet av ett förhållningssätt till lärande som utgår från ett socialt, situerat och distribuerat synsätt, där en helhet eftersträvas.  Nyckelpersonernas (Hälsoteamets) mål med det hälsofrämjande arbetet är att eleverna ska ta till sig verktyg och erövra olika handlingsmönster för hälsofrämjande beteenden och handlingar. Effekter eller snarare resultat från det hälsofrämjande arbetet framträder som svåra att mäta och skolan ser därför arbetet / Abstract Aim The aim of this study has been to investigate how a health-profiled school works with its’ health promotion and if the studied school fulfils the stipulated criterias for a health-promoting school.. The more specific issues are: What are the chareteristic of the school's health promotion? How does the designated key persons describe their work and responsibilities in the school's health promotion? What results of the school's health promotive actions are visible?   Method A case study method was used to collect data for the study. This case study includes both qualitative interviews and a textual content analysis of related documents (evaluated reports, the school’s business plan and text from the school’s website). The selected school has been based on a strategic sample of schools. Five persons have been interviewed. As a theoretical frame work a sociocultural perspective on learning has been used. Results The school’s healthpromotion has a structure, announced in their business-plan, with a so called Health Team in the lead. Besides that, the school has been certified by Korpen’s health diploma. The school’s Health Team is the main hub of the school's health promotion and consists of the principal, the physical education (PE) teacher, the health educators, the school nurse, and the school restaurant manager. The principal sees himself as the overall responsible for the school's health promoting. The PE-teacher, the health educator, and the school nurse find it natural to work with health promotion within their profession. The restaurant manager, sees his primarily responsibility as to ensure that there is a nutritionally balanced diet offered in the school restaurant. The respondents stated the importance of their role as role models. Communication and engagement are key components in their health promotion. Regarding  aspects of the departure points for the learning of health, it reveals that the Health Team sees the interaction between the individual and context as essential components for their work. It comes foreward that the result of the school’s health promotion work is difficult to assess, or make visible. There have been attempts to measure the impact of the health promotion, but the respondents note that ensuring out comes of health promotion is a long-term goal. Conclusion The conclusion of the study is that the studied school fulfil the existing criteria for a health profiled school. The school has a structure, an organization and a distinct approach to learning about health. From a sociocultural perspective on learning, the school’s health promotion is characterized by an approach to learning as a social, situated and distributed. The key persons’ (the Health team) goal of theír health promoting is to let the students embrace tools and acquire different patterns of health promoting behaviors and actions. The effect or rather the results from their health promoting appear to be difficult to measure and therefore it is important to see the important to see health promotion from a long term perspective.

Bakgrund: Flertalet ungdomar äter idag inte frukost, det finns många olika anledningar till detta men det är konstaterat att det är när barnen kommer upp i tonåren som det blir allt vanligare att de avstår frukosten. För att främja folkhälsan är det av vikt att vända denna trend. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar i åldern 12-18 år. Metod: För att besvara syftet i denna studie gjordes en systematisk litteraturstudie, där artikelsökningar i databaserna PsycInfo och PubMed utfördes. Artiklar begränsades till publikationsår 1995-2012 och det resulterade i att elva artiklar användes i studiens temaanalys. Resultat: För att beskriva hur sunda och regelbundna frukostvanor kan främjas bland ungdomar presenterades i denna studie de fyra temaområdena påverkan från föräldrar, förankring och samverkan i ungdomars omgivning, ökad tillgänglighet av frukostalternativ samt ökad kunskap om frukost och hälsa. I vilken grad ungdomar äter frukost berodde till stor del på hur engagerade deras familjer var samt vilken förankring som fanns i den omgivande miljön under interventioner. Likaså berodde det på vilken tillgång ungdomarna hade till sunda frukostalternativ samt hur stor kunskap och förståelse de hade för frukostens betydelse för hälsan. Implikation: Utifrån den här studiens resultat kan ökad utbildning för ungdomar inom kost och hälsa rekommenderas, även servering av frukost i skolorna kan vara ett framgångsrikt koncept för främjandet av sunda frukostvanor. I framtiden kan det också vara av intresse att forska kring vad som får ungdomar att äta frukost samt vilken betydelse familjen har för dessa vanor.

Bakgrund: Av Sveriges barn och ungdomar lider ca 5 % av fetma och 20 % av övervikt. Det är viktigt att identifiera och behandla övervikt och fetma i tidig ålder. Skolsköterskan hälsofrämjande arbete där hon träffar alla barn utgör en mycket viktig del i folkhälsoarbetet mot övervikt och fetma. Syfte: Syftet med studien var att undersöka skolsköterskors erfarenheter av arbetet med övervikt och fetma hos barn inom skolhälsovården. Metod: Studien genomfördes med en induktiv kvalitativ design. Data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med stöd av en intervjuguide. Data analyserade genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: När materialet från intervjuerna med skolsköterskorna analyserade skapades fem kategorier och tolv underkategorier. Kategorin Skolsköterskans preventivt arbete visade hur skolsköterskorna arbetade preventivt på individ och gruppnivå. Kategorin Skolsköterskans strukturerade arbetssätt beskrev skolsköterskorna betydelsen av användbara verktyg och hur hon arbetade med råd, stöd och uppföljning. Kategorin Skolsköterskans arbete med familj och skolan visade skolsköterskorna på vilka stödjande respektive hindrande faktorer som påverkade hennes arbete. Kategorin Skolsköterskans arbete med överviktens olägenheter beskrev ämnets känslighet. Kategorin Skolsköterskans arbete med andra professioner förklarade skolsköterskorna deras behov av stöd från andra profession som skola och sjukvård. Slutsats: Studien visade att skolsköterskans hälsofrämjande arbete är av stor betydelse för folkhälsan. Att barn i tidig skolålder får kunskap om goda livsstilvanor minskar risken att drabbas av övervikt och fetma och dess följdsjukdomar. Skolsköterskans arbete med övervikt och fetma är ett komplext område som kräver handlingsplaner och tydliga riktlinjer. Det krävs ett professionellt förhållningssätt av skolsköterskan för att kunna möta varje enskild familj och deras unika behov, förväntningar och värderingar. I arbetet med övervikt och fetma möter skolsköterskan möjligheter och hinder som påverkar detta arbete

I dagens samhälle finns ett stort fokus kring träning och hälsa. Hälsofrämjande åtgärder i form av fysisk aktivitet är något som har blivit väldigt betydelsefullt i syfte att främja folkhälsan och aldrig förr har det tränats på gym eller sprungits så många lopp som i dessa dagar. Detta är något som även företag och organisationer har anammat genom hälsopromotiva åtgärder på arbetsplatserna. Genom ett hälsofrämjande arbete förväntas arbetsgivaren få friska och starka medarbetare, vilket i sin tur förväntas minska sjukdomar och belastningsskador och öka produktiviteten. Men vad anser medarbetaren om detta förfaringssätt? Ser medarbetarna det som något positivt eller är det så att de ser det som ett tvång? Syftet med denna studie är att undersöka medarbetarnas upplevelse av de hälsofrämjande aktiviteter som deras arbetsgivare erbjuder. Uppsatsen bygger på en kvalitativ metod där vi har samlat empiri genom att intervjua sju medarbetare inom olika verksamhetsområden i Falköpings kommun. Valet av respondenter gjordes genom ett så kallat nätverksurval. De inspelade intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån en tolkande tematisk innehållsanalys med nyckelordskodning. I studien har vi valt att använda oss av Foucaults disciplineringsteori och Antonovskys teori om KASAM (känsla av sammanhang) som teoretiska utgångspunkter. Studien visade att de medarbetare som deltog över lag har en positiv inställning till arbetsgivarens hälsofrämjande aktiviteter och anser att dessa medverkar till en stärkande effekt på individen. Dessutom framkom att det hälsofrämjande arbetet bidrar till att arbetstagarna får en positiv bild av sin arbetsgivare och att de aktiviteter som erbjuds ses som en ren förmån av de flesta av respondenterna. Ökad medvetenhet kring betydelsen av träning var också något som det hälsopromoverande arbetet bidrog till, enligt respondenterna.

Denna studie tar sig an upplevelsen av det hälsofrämjande ledarskapet bland chefer och medarbetare i en kommun. Syftet med studien är att få fördjupad förståelse för chefer och medarbetares upplevelser av det hälsofrämjande ledarskapet, hur det påverkar hälsan hos medarbetare samt vilka faktorer som upplevs som viktiga i ett hälsofrämjande ledarskap i en kommun. Den teoretiska referensram som presenteras i studien berör centrala begrepp som hälsa, välbefinnande, hälsofrämjande arbete och hälsofrämjande ledarskap. I den teoretiska referensramen redogörs det även för krav-, kontroll-och socialt stödmodellen, känsla av sammanhang, ledarskapet, ledarskapsstilar och faktorer som kan vara hälsofrämjande i ledarskapet. Detta för att skapa grundläggande kunskap om vad det hälsofrämjande ledarskapet kan innebära. Studien utfördes genom en kvalitativ metod med nio respondenter, chefer samt medarbetare intervjuades. Dessa respondenter valdes ut genom ett bekvämlighetsurval. Det insamlade materialet har kodats för att finna teman och utifrån kodningen påbörjades analysarbetet. Resultatet vi fann var olika beskrivningar av hälsofrämjande ledarskap där ett centralt begrepp var tydlighet. Vi fann även att cheferna arbetar med det hälsofrämjande ledarskapet främst genom att vara ett föredöme. Medarbetarna har mindre insikt i det hälsofrämjande ledarskapet än vad cheferna har. Vi fann att chefernas och medarbetarnas upplevelse är att centrala delar i hälsofrämjande ledarskap är hög egenkontroll, stöd från chefen, delaktighet och fungerande kommunikation. Den första slutsatsen som kan dras är att bli sedd, hörd och bekräftad är betydelsefullt i ett hälsofrämjande ledarskap. Den andra slutsatsen är att ledarskapet påverkar medarbetarnas hälsa. Slutligen kan vi dra slutsatsen att viktiga delar i det hälsofrämjande ledarskapet är att möjliggöra egenkontroll, stöd, delaktighet och kommunikation.

Hälsofrämjande ledarskap är ett ämne som diskuteras flitigt. Studier finns och pågår inom ämnet, om vad hälsofrämjande ledarskap är och dess fördelar. Hälsofrämjande ledarskap inbegriper många aspekter, varpå författarna fann det intressant att undersöka hur hälsofrämjande ledarskap identifieras, vad det får för utfall om det utövas och vilka förutsättningar som krävs. Studien fann att den hälsofrämjande ledaren identifieras genom ett specifikt beteende, att den hälsofrämjande ledaren bidrar till en god arbetstrivsel, låg sjukfrånvaro och generellt bättre hälsa. Vidare fann studien att ledaren behöver förutsättningar för att arbeta hälsoorienterat och vad ledarens förutsättningar sedan innebär för medarbetarna. Studien är en litteraturstudie och är långt ifrån heltäckande, men författarnas sammantagna upplevelse är att studiens slutsatser visar på viktiga aspekter kring det hälsofrämjande ledarskapet –hur ledaren beter sig indikerar på om det är ett hälsofrämjande ledarskap, vikten av att ledaren får förutsättningar att arbeta enligt ett hälsofrämjande ledarskap då detta sedan får direkt inverkan på medarbetarna. Det är dock intressant att ur ett vidare perspektiv och med andra metodiker undersöka hälsofrämjande ledarskap, till exempel genom enkätundersökningar eller riktade intervjuer på olika arbetsplatser.

Varje grundskola i Sverige måste enligt skollagen ha ett elevhälsoteam som tillsammans med övrig personal ska arbeta hälsofrämjande. Socialpedagoger förekommer på vissa skolor i elevhälsoteamet utöver de lagstadgade professionerna. I denna studie undersöks hur socialpedagoger arbetar hälsofrämjande i grundskolan. Genom en kvalitativ undersökning i form av intervjuer har respondenterna själva fått berätta om sitt arbete med egna ord. Totalt fyra socialpedagoger som arbetar på olika grundskolor inom Västra Götalandsregionen har intervjuats. Intervjuerna har transkriberats till text och kodats ut till övergripande teman efter vad som har bedömts som relevant och intressant. Studiens teoretiska utgångspunkt är det salutogena perspektivet och KASAM-perspektivet vilket även framkommer i studiens resultat och analys. Resultat visar att socialpedagogerna arbetar hälsofrämjande genom att fokusera på det sociala i skolan och bygga relationer med eleverna. Skolans korridorer är socialpedagogernas främsta arena att vistas i för att vara närvarande bland eleverna. Genom att till exempel arbeta med DISA programmet främjas hälsa hos eleverna långsiktigt. I diskussionsdelen menar vi att socialpedagogernas arbete på grundskolorna för med sig många fördelar och gynnar elevernas allmänna hälsa och förbättrar deras skolmiljö. Vi ställer oss därför frågan om socialpedagogerna ska bli en lagstadgad profession inom skolvärlden.