Hälsofrämjande ledarskap är ett ämne som diskuteras flitigt. Studier finns och pågår inom ämnet, om vad hälsofrämjande ledarskap är och dess fördelar. Hälsofrämjande ledarskap inbegriper många aspekter, varpå författarna fann det intressant att undersöka hur hälsofrämjande ledarskap identifieras, vad det får för utfall om det utövas och vilka förutsättningar som krävs. Studien fann att den hälsofrämjande ledaren identifieras genom ett specifikt beteende, att den hälsofrämjande ledaren bidrar till en god arbetstrivsel, låg sjukfrånvaro och generellt bättre hälsa. Vidare fann studien att ledaren behöver förutsättningar för att arbeta hälsoorienterat och vad ledarens förutsättningar sedan innebär för medarbetarna. Studien är en litteraturstudie och är långt ifrån heltäckande, men författarnas sammantagna upplevelse är att studiens slutsatser visar på viktiga aspekter kring det hälsofrämjande ledarskapet –hur ledaren beter sig indikerar på om det är ett hälsofrämjande ledarskap, vikten av att ledaren får förutsättningar att arbeta enligt ett hälsofrämjande ledarskap då detta sedan får direkt inverkan på medarbetarna. Det är dock intressant att ur ett vidare perspektiv och med andra metodiker undersöka hälsofrämjande ledarskap, till exempel genom enkätundersökningar eller riktade intervjuer på olika arbetsplatser.

Forskning visar att den arbetsrelaterade ohälsan ökar i Sverige. För sysselsatta inom äldreomsorgen finns studier som visar att sjukfrånvaro främst är kopplad till sociala och organisatoriska faktorer på arbetsplatsen. Teorin om Effort-Reward-Imbalance beskriver överengagemang (over-commitment) som ett personbundet beteende med överdrivet engagemang som kan utgöra en riskfaktor för arbetsrelaterad ohälsa. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning organisationsförändring, rolltydlighet och ledarstöd predicerar överengagemang. Vår studie bygger på ett longitudinellt projekt, där 185 anställda inom äldreomsorgen från norra Sverige ingår. Deltagarna representeras övervägande av kvinnliga undersköterskor och vårdbiträden med i huvudsak tillsvidareanställning eller långtidsvikariat. Materialet analyserades i det statistiska programmet IBM SPSS Statistics Version 25, genom korrelationer och hierarkisk regression. Resultatet visar att upplevelse av organisationsförändringar och brister i rolltydlighet är relaterat till överengagemang. Ledarstöd har ett signifikant samband med överengagemang tillsammans med organisationsförändring. Däremot visar ledarstöd tillsammans med organisationsförändring och rolltydlighet ingen ytterligare förklaring till variansen för graden av överengagemang.