Studiens syfte var att undersöka huruvida ett pilotprojekt bestående av en ny typ av medarbetar- och lönesamtal i Sandvikens kommun givit någon effekt på rolltydlighet, empowerment och arbetstillfredsställelse. Vidare var syftet att undersöka sambanden mellan rolltydlighet, empowerment och arbetstillfredsställelse. En enkät besvarades av 62 förskollärare. Genom t-test undersöktes skillnaden mellan förskollärare som deltar i projektet (N=34) och andra förskollärare (N=28) gällande dessa variabler, men inga signifikanta skillnader kunde visas. En multivariat regressionsanalys visade i enlighet med tidigare forskning ett samband mellan rolltydlighet och arbetstillfredsställelse, men något samband mellan empowerment och arbetstillfredsställelse visades inte. Relationerna analyserades med en stiganalys som visade att rolltydlighet medierar 64 % av effekten av empowerment på arbetstillfredsställelse. Rolltydlighet förklarar 33 % av variansen i arbetstillfredsställelse och slutsatsen är att vikten av rollförtydligande information till medarbetare är av väldigt stor betydelse. / The aim of this study was to investigate whether a project with a new type of performance appraisal in Sandviken Municipality affects role clarity, empowerment and job satisfaction. The further aim was to investigate the relationship between role clarity, empowerment and job satisfaction. A survey was answered by 62 preschool teachers. Student’s t-test analyzed the difference in these variables between the preschool teachers from the project (N=34) and other preschool teachers (N=28) but no significant differences were found. A multiple regression analysis showed a significant relationship between role clarity and job satisfaction in accordance with previous research, but there were no relationship between empowerment and job satisfaction to be found. The relationships were analyzed further with a path analysis that showed that empowerment is mediated by role clarity. Role clarity explains 33 % of the variance in job satisfaction and the conclusion is therefore that information to the employees containing role clarification is of great importance.

Forskning visar att den arbetsrelaterade ohälsan ökar i Sverige. För sysselsatta inom äldreomsorgen finns studier som visar att sjukfrånvaro främst är kopplad till sociala och organisatoriska faktorer på arbetsplatsen. Teorin om Effort-Reward-Imbalance beskriver överengagemang (over-commitment) som ett personbundet beteende med överdrivet engagemang som kan utgöra en riskfaktor för arbetsrelaterad ohälsa. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning organisationsförändring, rolltydlighet och ledarstöd predicerar överengagemang. Vår studie bygger på ett longitudinellt projekt, där 185 anställda inom äldreomsorgen från norra Sverige ingår. Deltagarna representeras övervägande av kvinnliga undersköterskor och vårdbiträden med i huvudsak tillsvidareanställning eller långtidsvikariat. Materialet analyserades i det statistiska programmet IBM SPSS Statistics Version 25, genom korrelationer och hierarkisk regression. Resultatet visar att upplevelse av organisationsförändringar och brister i rolltydlighet är relaterat till överengagemang. Ledarstöd har ett signifikant samband med överengagemang tillsammans med organisationsförändring. Däremot visar ledarstöd tillsammans med organisationsförändring och rolltydlighet ingen ytterligare förklaring till variansen för graden av överengagemang.

Syftet med denna uppsats är att insamla kunskap om hur nattpersonalen vid hemvårdsforvaltningen, i en kommun i Sverige vilka bedriver vård i brukares hem, uppfattar krav, kontroll, socialt stöd, rolltydlighet, rollkonflikt, arbetstillfredsställelse och hur de ser på beslutsfattandet i arbetet. Samt att undersöka hur dessa faktorer påverkar personalens välbefinnande samt jämfora ifall det föreligger några skillnader mellan yrkeskategorierna sjuksköterskor och undersköterskor i de uppmätta psykosociala faktorerna. Undersökningen är kvantitativ och består av en enkät vilken gav totalt 47 respondenter, av dessa respondenter är 38 undersköterskor och 9 sjuksköterskor. Resultatet visar bland annat att sjuksköterskorna upplever högre krav och lägre stöd relaterade till sitt arbete än vad undersköterskorna gör, upplevelsen av kontroll är snarlik mellan de båda grupperna. Sjuksköterskorna upplevde sitt välbefinnande sämre än vad undersköterskorna gör. Undersökningen visade ett samband mellan socialt stöd och välbefinnande och även mellan att undvika att ta beslut även om detta behövs och välbefinnande. / The purpose of this paper is to gather knowledge of how the night staff of home care management in a municipality in Sweden, which conducts health care in the patient's home perceive demands, control, social support, role clarity, role conflict, job satisfaction and how they view the decision-making at work. And to examine how these factors affect well-being and to compare if there are any differences between the occupational categories of nurses and assistant nurses in the measured psychosocial factors. The study is quantitative and consists of a questionnaire which gave a total of 47 respondents, of those respondents 38 were assistant nurses and 9 nurses. The results show that nurses are experiencing higher demand and lower support related to their work than the assistant nurses do, the experience of control is similar between the two groups. The nurses considered their well-being worse than the assistant nurses do. The study showed a correlation between social support and well-being, and also between to avoid taking decisions even if it is needed and well-being.