Studiens syfte var att undersöka om arbetsrelaterat överengagemang positivt predicerade utmattning och om detta samband skiljde sig åt för män och kvinnor. Syftet var också att undersöka om överengagemang positivt predicerade alla sex dimensionerna av utmattning (kognitiv utmattning, störd sömn, trötthet, somatiska symtom, irritabilitet, känslomässig påverkan) och om dessa samband skiljde sig åt mellan män och kvinnor. Genom en kvantitativ studie skickades elektroniska enkäter ut till tre företag inom bank- och försäkringsbranschen i Mellansverige som innehöll en mätskala för överengagemang och en för utmattning. Resultaten analyserades med hjälp av enkla regressionsanalyser och modereringsanalyser och visade att arbetsrelaterat överengagemang positivt predicerade utmattning och att det inte fanns någon signifikant modereringseffekt av deltagarnas kön. Vidare visade resultatet att arbetsrelaterat överengagemang positivt predicerade alla de sex dimensionerna av utmattning och att det inte fanns någon signifikant modereringseffekt av deltagarnas kön.

Utifrån tidigare forskning påvisas att den psykosociala ohälsan inom arbetslivet har ökat. En förklaring till detta kan vara att det mer flexibla arbetslivet gör att arbetstagarens gränser mellan arbete och fritid suddas ut. Arbetsrelaterat överengagemang, work over-commitment (WOC), har vid tidigare studier visats ha en negativ inverkan på den psykosociala arbetsmiljön. Brist på återhämtning är en faktor som oftare nämns i samband med psykosocial ohälsa. Syftet med denna studie är att undersöka samband mellan arbetsrelaterat överengagemang och återhämtning samt om det skiljer sig åt gällande respondenter i privat respektive offentlig verksamhet. Metoden var kvantitativ och genomfördes via en webbenkät. 80 arbetstagare inom offentlig och privat verksamhet bjöds in att deltaga i studien, svarsfrekvens var 51,25%. Resultaten visar att det är små skillnader mellan grupperna avseende hur de skattar såväl arbetsrelaterat överengagemang som återhämtning. Ju mer tid för återhämtning desto lägre inverkan har arbetsrelaterat överengagemang. Korrelationsanalys visar att respondenter som ofta kommer i tidsnöd i sitt arbete och försämrad återhämtning på kort sikt har ett signifikant samband. Även hos respondenter där de närmaste säger att de offrar för mycket för arbetet fanns ett signifikant samband avseende brist på återhämtning efter en natt. / Previous research shows that health problem due to psychosocial health at work has increased. One explanation for this may be that the more flexible labor market means that the worker's boundaries between work and leisure blur. High work commitment, work over-commitment (WOC) has in previous studies been shown to have a negative impact on the psychosocial work environment. Lack of recovery is a factor often mentioned in relation to health problem due to psychosocial health. The aim of this study is to investigate the relationship between work-related overcommitment and recovery, and if there´s a difference between respondents in the private and public sectors. The study was quantitative and web questionnaire was distributed via e-mail. Invitation was send to 80 participants and the response rate was 51.25%. The results show that there are small differences between the groups regarding how they estimate both the work commitment and the recovery. The more time for recovery, the lower impact has work commitment. Correlation analysis shows that respondents who frequent lack of time in their work and increased recovery during short time has a significant correlation. Even among respondents where the relatives say they sacrifice too much for their work was a significant correlation of lack of recovery after one night.

Forskning visar att den arbetsrelaterade ohälsan ökar i Sverige. För sysselsatta inom äldreomsorgen finns studier som visar att sjukfrånvaro främst är kopplad till sociala och organisatoriska faktorer på arbetsplatsen. Teorin om Effort-Reward-Imbalance beskriver överengagemang (over-commitment) som ett personbundet beteende med överdrivet engagemang som kan utgöra en riskfaktor för arbetsrelaterad ohälsa. Syftet med studien är att undersöka i vilken utsträckning organisationsförändring, rolltydlighet och ledarstöd predicerar överengagemang. Vår studie bygger på ett longitudinellt projekt, där 185 anställda inom äldreomsorgen från norra Sverige ingår. Deltagarna representeras övervägande av kvinnliga undersköterskor och vårdbiträden med i huvudsak tillsvidareanställning eller långtidsvikariat. Materialet analyserades i det statistiska programmet IBM SPSS Statistics Version 25, genom korrelationer och hierarkisk regression. Resultatet visar att upplevelse av organisationsförändringar och brister i rolltydlighet är relaterat till överengagemang. Ledarstöd har ett signifikant samband med överengagemang tillsammans med organisationsförändring. Däremot visar ledarstöd tillsammans med organisationsförändring och rolltydlighet ingen ytterligare förklaring till variansen för graden av överengagemang.

Fastighetsmäklarbranschen kantas av hög personalomsättning, vilket kan ses som en signal på en stressig arbetsmiljö. Dessutom har branschen ett utpräglat system där prestationsbaserad lön i form av provision förekommer i stor utsträckning. Enligt tidigare forskning är stress en indikator på en ohälsosam arbetshälsa, vilken i sin tur påverkar motivationen att prestera. Med denna utgångspunkt sågs behovet att utforska fastighetsmäklarnas arbetssituation vilket ledde till studiens syfte: att bidra med kunskap om hur fastighetsmäklare i Sverige upplever sin arbetshälsa utifrån lön, belöning och motivation, samt att undersöka vilken betydelse dessa faktorer har för prestationen. En kvantitativ metod med tvärsnittsdesign användes. Datainsamlingen genomfördes genom en webbenkät som utformats delvis med hjälp av Effort Reward Imbalance-modellen (ERI-modellen), samt beprövade mätinstrument för att mäta motivation. Den teoretiska utgångspunkten i studien var att olika typer av lön och belöning, samt inre och yttre motivation kan påverka medarbetares mående både positivt och negativt. ERI-modellen kan mäta stress i arbetssituationen genom att identifiera om det föreligger en obalans mellan en individs ansträngning och belöning, samt om överengagemang föreligger.  Studiens resultatkapitel påvisar att fastighetsmäklare är en stressad yrkesgrupp. Genom att analysera den sammanställda datainsamlingen med hjälp av studiens teoretiska referensram landade diskussionen i ett antal slutsatser. En slutsats var att minoriteten av fastighetsmäklarna upplever en negativ obalans i kombination med högt överengagemang, samt att de löper stor risk för negativ arbetshälsa. Studiens resultat visade även att typ av löneform inte har påverkan på stressnivån. Vidare drogs slutsatsen att ickemonetär belöning har störst positiv betydelse för stressnivån bland de som har provisionslön. Ytterligare en slutsats var att mäklare generellt drivs mer av inre motivation än yttre motivation, vilket är positivt då inre motivation bidrar till bättre arbetshälsa. Slutligen konstaterades att mäklare är motiverade och kan prestera väl trots den stressiga arbetssituationen. / The real estate industry has a high level of staff turnover, which can be a sign of a stressful environment at work. In addition, the industry has a distinct system where performance based remuneration in the form of commission occurs to a large extent. According to previous research, stress is an indicator of poor work health, which in turn affects the motivation to perform. Considering this, the purpose of this study was to examine how real estate agents in Sweden experience their occupational health based on salary, reward and motivation, and to examine what significance these factors have for their performance. A quantitative method with cross-sectional design was used. The collection of data was carried out through a web survey which was partially designed by using the Effort Reward Imbalance model (ERI-model), as well as evidence-based tools for measuring motivation. The theoretical starting point of the study was that different types of salary and rewards, as well as intrinsic and extrinsic motivation can affect employees' well-being both positively and negatively. The ERI-model can measure stress in the work situation by identifying whether there is an imbalance between a person’s effort and reward, and whether overcommitment occurs. The results of the empirical data showed that real estate agents are a group that suffers from work-related stress. By analyzing the compiled data collection, using the theoretical framework of the study, the discussion resulted in several conclusions. One of the conclusions was that a minority of the real estate agents experience a negative imbalance in combination with a high level of overcommitment. Consequently, they run a high risk of negative work health. The results of the study also showed that the type of salary does not influence the stress level. Moreover, it was concluded that non-monetary rewards are the most important factor to reduce stress among those who have commission pay. Another conclusion was that real estate agents are generally more driven by intrinsic motivation than extrinsic motivation, which is positive because intrinsic motivation contributes to better work health. Finally, it was found that real estate agents are highly motivated and can perform well despite their stressful work environment