This master thesis explores the teacher’s pedagogical work for motivating high school students’ interest in math. Recently the media has been reporting on how Swedish pupils loose motivation and interest for school. More and more students drop out of high school because they find school meaningless. Moreover, many studies, such as PISA, show that students’ educational level in subjects such as mathematics is decreasing. In the National Curriculum for 2011 (Lgr 11) the Swedish National Agency for Education (Skolverket) held teachers accountable for motivating students to learn. The classroom environment that high school teachers meet has many obstacles that affect education negatively, such as low motivation from primary school, the students’ knowledge of math from the previous school is inadequate, or students are on different skill levels. The purpose of my study is to examine how high school mathematics teachers work to create interest and motivation for mathematics, which factors teachers believe may increase students’ interest in mathematics and how teachers adapt their teaching to accommodate all students. The results of my study show that many students starting high school have lost their motivation for mathematics in primary school. These unmotivated students do not see the meaning to learn math and find mathematics as a difficult subject. According to the respondents there is a challenge to renew their interests for mathematics once again, and make math challenging and exciting. Teachers can improve motivation by being positive end changing study techniques. The teachers interviewed in the study report consistently that the most effective strategies are teaching by understanding and applying the knowledge to students’ daily lives.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka faktorer som är av betydelse för gymnasieelevers motivation till att studera i skolan. Forskning visar att motivation oftast undersöks via ett vuxenperspektiv och att eleverna sällan tillfrågas vad som motiverar dem att studera i skolan. man menar att eleverna själva bör tillfrågas om huruvida de anser sig motiveras eller vad som hindrar dem från att känna motivation i skolan. Tidigare forskning visar också att många elever motiveras och lär för andras skull och inte för sin egen. Studien har en fenomenologisk ansats där resultatet visar elevernas uppfattning av hur de motiveras i skolan. Uppfattningen är att betyg, elevens intresse för ämnet samt lärarens olika förmågor är de viktigaste faktorerna för att eleverna ska känna motivation i skolan. Lärerens förmågor visade sig dock vara de mest betydande faktorerna för elevernas motivation. Exempel på lärarens egenskaper är att kunna sätta gränser, brinna för sitt ämne, göra ett ointressant ämne intressant, se och respektera eleverna pusha samt ge feedback till eleverna.

This study aims of examining how pupils in first year of school thinks of mathematics, what motivation they have for learning about it and how that affect their learning in mathematics. It also includes describing how special teachers can strengthen student’s mathematical development based on research as well as students’ thoughts and motivation. Qualitative methods were used in this study. Semi structured interviews were done with ten children in year one of school and the analysis of the pupil’s mathematics learning were made by using National Agency for Education's (2018) National Assessment Support in number perception. The study shows that most of the pupils likes mathematics in year one of school and that the pupils in this study overall have more positive thoughts then negative thoughts about mathematics. This study also shows that the pupil’s thoughts and motivations seem to affect the learning in mathematics. It turns out that the more positive thoughts and the higher inner motivation seems to lead to higher mathematic learning. The more negative thoughts and the higher external motivation seems to lead to lower mathematic learning.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och beskriva vilka faktorer som främjar elevernas motivation för matematikstudier. Med fenomenografi som metodologisk utgångspunkt genomförde jag enskilda intervjuer med åtta elever och två lärare på en högstadieskola. Resultaten presenteras i form av fem skilda kategorier som uppfattas som bidragande faktorer för elevernas motivation för matematikstudier: A) Betyg och urval för att komma in på gymnasiet B) Yttre motivation från föräldrar eller någon annan C) Förståelse som motivation D) Självförtroende som motivation E) Logisk tänkande och praktisk matematik som motivation Utifrån undersökningen kom jag fram till att betyg är en av faktorerna för elevernas motivation för matematikstudier. Vidare framkom det att lärarna uppfattar att elevernas motivation höjs genom verklighetsanknytning. Likheter mellan elevers och lärares uppfattningar är att förståelse och föräldrarnas påverkan har stor betydelse för elevernas motivation.

ABSTRAKTLinnéuniversitetetInstitutionen för pedagogikArbetslivspedagogik15hpTitelMöjligheter till lärande för inhyrda konsulter –utifrån tremotivationsarenorEngelsk titelLearning opportunities for externalconsultants–from three sources of motivationFörfattareAnnie Andersson, Linn IsbergHandledareStefan SellbjerDatum8januari 2015Antal sidor29NyckelordLärande, inre motivation, yttre motivation, konsultStudien syftade till att undersöka hur konsulternaupplevde sinamöjlighetertill lärande i förhållande till studiens tre framträdande motivationarenor; individen, bemanningsföretaget och kundföretaget. Den berörde ävenvilken betydelse dessaarenenorhade för konsulternas lärande. Fyra konsulter intervjuades genom semistrukturerade intervjuer.Transkriberingen bearbetades systematiskt genomen innehållsanalys, vilket bidrog tillresultatdelenstematiseringar. Empirin analyserades och sattes i relation till tidigare forskning. Studiens resultat påvisade att samtliga konsulter uppfattade lärande som en möjlighet. Det åskådliggjordes även hur motivationsarenorna påverkade konsulters lärande i en varierande utsträckning. Slutligenkonstaterades hur motivationsarenan individenupplevdes som den mest avgörande arenan för att ett lärande ska uppstå. Idenna aspekt inkluderades individuella mål, framtidssyn, personligt intresse och egen vilja. Vidarehadedetvarit av intresse att studera hur tillsvidareanställda på kundföretaget upplever möjligheter till lärande, för att därmed åskådliggöra om motivationsarenan individ utgör den största anledningen till lärande även hos tillsvidareanställda.

Denna kunskapsöversikt syftar till att ta reda på hur elevernas inre motivation till att bli engagerade läsare kan utvecklas, utifrån frågeställningen Vilka är framgångsfaktorerna för att öka elevernas inre motivation till att bli engagerade läsare i årskurs 4–6? Materialet är hämtat från välkända sökmotorer samt är peer-reviewed. Jag granskade elva olika forskningsartiklar som berör ämnet motivation och engagemang i läsningen samt vad det är som gör att eleverna blir motiverade läsare eller inte. Genom litteraturgranskningen framkom det att känslor, etnicitet, kultur och bakgrund påverkar elevernas ställningstagande till litteraturen. Artiklarna berör även hur lärare kan arbeta med strukturerad undervisning och vilka resultaten blir efter ett sådant arbete. Artiklarna beskrivs först var för sig för att sedan ställas i relation till varandra i diskussionen. Materialet visar också att motivation och engagemang är svårdefinierade begrepp och olika författare definierar begreppen på olika sätt. Det argumenteras för att strukturerad undervisning och tillgänglig litteratur gynnar elevernas inre motivation till läsningen, samt att få vara en del av en läsande gemenskap gynnar engagemanget för läsningen. I kunskapsöversikten diskuteras det hur lärarna kan arbeta med lässtrategier i klassrummet för att gynna elevernas motivation till läsningen samt hur viktigt det är att eleverna får vara delaktiga i valet av texter som ska läsas. Kunskapsöversiktens slutsats blir att det finns lite forskning att luta sig mot i Sverige vilket är utmanande för lärarna. Det är inte heller alla elever som blir engagerade i sin läsning trots att de ges alla förutsättningar.

Denna studie undersöker sex elevers upplevelser av ett språkutbyte som betydelsefullt för deras motivation i spanska. Lärande och motivation hör ihop och motivationsarbetet  med eleverna är enormt viktigt i skolan. Därför är det viktigt att finna olika motivationsstrategier som ökar elevernas lust till att lära. Elevernas upplevelser har undersökts med kvalitativa forsknings- intervjuer. Därefter har resultatet/analysen relaterats till motivationsteorier och tidigare forskning. Resultatet visar att elevernas tidigare motivation var styrd utav yttre faktorer så som höga betyg medan de efter utbytet har en ökad inre motivation. Vidare beskriver resultatet två centrala teman: kultur och bekräftelse. Dessa teman har analyserats och beskrivit betydelsefulla motivationsfaktorer. Genom kontakt med kulturen så har attityderna förändrats och rädslan för att tala språket minskat. De har fått bekräftelse på sin kunskap vilket har ökat deras självförtroende. Genom utbytet har spanskämnet även fått ett högre värde för eleverna. Konklusionerna är att språkutbytet i den här studien har visat sig vara en bra motivationsstrategi för att motivera elever som läser spanska. Därför bör fler elever erbjudas en sådan här resa då deras lust, engagemang och intresse för språket ökar.

Motivation contributes to increased learning where a number of factors like student participation, interest and relationship between students and teachers play a crucial role. The aim of the study was to examine what makes motivated students feel motivated or unmotivated during physical education class. Furthermore the study describes different factors that students feel are important and how these affect their motivation. Qualitative interviews  with eight students were conducted. Students that we intervjued were very interested and motivated to physical education. The theoretical perspective we used was Organismic Integration Theory. The analysis of the results showed that students were motivated by different factors in physical education class, and the conclusions were that the students motivation effects their participation in substance,  and that a variety of teaching content had great influence on their motivation.

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar för att motivera omotiverade elever att delta i undervisningen i idrott och hälsa. Studiens frågeställning är: hur arbetar lärare med de elever som saknar motivation i undervisningen idrott och hälsa? Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger på fem lärarintervjuer. Intervjuerna utfördes med hjälp av en halvstrukturerad intervjumetod. Insamlade data bearbetades med hjälp av en innehållsanalys och analysbegreppen yttre och inre motivation. Studien utgick från ett bekvämlighetsurval. Resultat Resultatet visade att samtliga lärare i undersökningen har strategier för att motivera eleverna att delta i undervisningen i idrott och hälsa. Samtliga lärare menade att teorin och praktiken går hand i hand och stöder varandra i undervisningen. Vidare visade resultatet att samtliga lärare tyckte att det var viktigt att planera lektionerna på ett roligt och lustfyllt sätt. Samtliga lärare menade att relationen till eleverna är av stor betydelse för elevernas lärande och motivation. I intervjuerna framgick att lärarna arbetar aktivt med att skapa en trygg och bekväm miljö för att eleverna ska våga testa sig fram i undervisningen. Resultatet visade att varje lärare talade om att anpassa undervisningen efter varje elev för bästa möjliga chans att nå kunskapskraven. Slutsater I denna studie har det visat sig att samtliga lärare arbetar med olika strategier för att motivera eleverna till att delta i undervisningen idrott och hälsa. Samtliga lärare har dock förklarat att individanpassning, iakttagelse, roliga och varierade planeringar är viktiga strategier för att motivera elever. Vidare har undersökningen visat att alla lärare tycker att relationen mellan lärare och elever är viktig samt att en blandning av teori och praktik är betydelsefull för att inkludera alla elever.

I den här studien var elevers egna uppfattningar om utmaning och motivation i fokus, och syftet var att bidra med kunskap om hur elever upplever utmaning och motivation i skolämnena svenska och matematik. I bakgrund och forskningsöversikt presenteras olika aspekter av vilken betydelse undervisningen och svårighetsgraden på uppgifter kan ha för motivationen. Studiens teoretiska utgångspunkter var fenomenografi och motivationsteori. Den fenomenografiska ansatsen, där individers egna uppfattningar om något är det centrala och sanna, var ständigt i åtanke under studiens genomförande och alla val grundades ur detta. Motivationsteorin i denna studie innefattar inre motivation, yttre motivation och amotivation, vilka låg till grund för analys av resultat och reflektion över elevers upplevda motivation. I studien användes intervjuer som datainsamlingsmetod. Intervjuerna genomfördes med 11 elever i låg- och mellanstadiet på en skola.   Resultatet visar att elever har olika uppfattningar om hur de upplever svårighetsgraden på uppgifter, men att alla känner av en utmaning i skolan. Alla elever var överens om att de skulle uppleva skolan som tråkig om undervisningen och alla uppgifter var för enkla. De ansåg att det var roligt att lära sig, speciellt i de ämnen de var bra på och de ansåg vara intressanta. Många elever förlitade sig på sin egen förmåga att lösa uppgifter och ansåg sällan att de behövde lärarens hjälp. Alla elever uppvisade en tendens till att drivas av inre motivation, men deras drivkraft såg olika ut. Några elever uppvisade även en tendens till att drivas av en yttre motivation i vissa stunder. Amotivation var inte något som tydligt framkom i studien. Resultatet stämmer till stor del med det som framgår i tidigare forskning om att intresset för ett ämne har stor betydelse för elevens motivation att lära samt att en lagom stor utmaning i skolarbetet är något som främjar elevers motivation och utveckling. Slutsatserna i den här studien är att eleverna upplever utmaning i skolarbetet och att det finns ett tydligt samband mellan utmaning och motivation. Eleverna upplever utmaning som motivationshöjande vilket i sin tur leder till att arbetet känns roligt och viktigt. Det går även att se att elever kan drivas av både av inre motivation och yttre motivation samtidigt, men även växla mellan dem i olika situationer.