<p>Teori: Att uppnå lärande är ett komplext samspel mellan olika faktorer. Några viktiga ledord</p><p>är aktivitet, verklighetsanknytning, variation, kommunikation, reflektion samt lust och glädje.</p><p>Syfte: Jag har i min aktion valt att följa elevers lärande inom matematik. Syftet är att genom</p><p>att förändra arbetssätt och pröva många olika vägar för att nå de mål som finns i kursplanerna,</p><p>få elever som är mer engagerade i matematik och på så sätt uppnå bättre lärande. Utöver att</p><p>följa elevernas läroprocesser och vilka mål som nås har jag även följt elevernas inställning till</p><p>matematikämnet för att se om förändrade arbetssätt påverkar lusten och glädjen.</p><p>Resultat: Kunskapstest i två olika klasser visade på skillnader i förståelsen av</p><p>procentavsnittet till förmån för den klass som deltagit i aktionen. För övrigt gick det inte att</p><p>utläsa några anmärkningsvärda skillnader. Kunskapstestet mäter inte förmåga att lösa</p><p>problem, samarbetsförmåga, kreativitet eller förmåga att kommunicera matematik, vilket är</p><p>färdigheter som klassen arbetat mycket med. Vad det gäller elevernas syn på matematikämnet</p><p>tycks varierande arbetssätt kunna påverka inställningen till matematik positivt.</p>

Teori: Att uppnå lärande är ett komplext samspel mellan olika faktorer. Några viktiga ledord är aktivitet, verklighetsanknytning, variation, kommunikation, reflektion samt lust och glädje. Syfte: Jag har i min aktion valt att följa elevers lärande inom matematik. Syftet är att genom att förändra arbetssätt och pröva många olika vägar för att nå de mål som finns i kursplanerna, få elever som är mer engagerade i matematik och på så sätt uppnå bättre lärande. Utöver att följa elevernas läroprocesser och vilka mål som nås har jag även följt elevernas inställning till matematikämnet för att se om förändrade arbetssätt påverkar lusten och glädjen. Resultat: Kunskapstest i två olika klasser visade på skillnader i förståelsen av procentavsnittet till förmån för den klass som deltagit i aktionen. För övrigt gick det inte att utläsa några anmärkningsvärda skillnader. Kunskapstestet mäter inte förmåga att lösa problem, samarbetsförmåga, kreativitet eller förmåga att kommunicera matematik, vilket är färdigheter som klassen arbetat mycket med. Vad det gäller elevernas syn på matematikämnet tycks varierande arbetssätt kunna påverka inställningen till matematik positivt.

Svenska elevers matematikresultat försämras från mätning till mätning. Flera av de matematikprojekt som startats i syfte att förbättra undervisningen och därmed att utveckla elevernas matematikkunskaper innebär genomförande av en så kallad Learning Study (i detta arbete förkortat med LS). Processen i en LS är cyklisk och innebär utvecklande av lärares och elevers lärande.  Eftersom genomförandet av LS är tids-resurskrävande och lärares arbetstid ska rymma mycket var jag nyfiken på att studera om det går att använda redan funnen kunskap inom detta område. Därför genomförs/reproduceras, i en årskurs 6, en redan utvärderad LS. Når eleverna samma resultat som i den ursprungliga LS och vad i lärarens undervisning har betydelse för elevernas lärande? Två forskningslektioner med två olika lärare spelas in för att analyseras i relation till elevernas resultat på förtest och eftertest. Resultatet visar att det är möjligt att reproducera en LS och nå samma resultat för eleverna samt att lärares förmåga att erbjuda eleverna att erfara variationer i innehållets kritiska aspekter är av avgörande betydelse för elevernas förståelse av innehållet. Detta resultat innebär att lärare skulle kunna använda en redan genomförd LS som en språngbräda för att utveckla både elevernas och sitt eget lärande om sin undervisning.

IKT och digitala redskap är något som ständigt förändras, utvecklas och blir en allt större del av undervisningen i den svenska skolan. Syftet med studien är att undersöka hur IKT används i undervisningen och hur eleverna ser på användningen av IKT, både fördelar och nackdelar. I studien används en kvantitativ metod i form av enkätundersökning med små inslag av kvalitativa frågor som vi lät 83 elever besvara. Eleverna går på högstadiet eller gymnasiet i södra Sverige. I resultatet presenteras hur IKT används i skolan, vilka fördelar och nackdelar IKT har enligt de tillfrågade eleverna. Resultatet visar att det man kan kalla traditionell undervisning fortfarande är i majoritet men att en hel del områden vad beträffar digitala redskap är på framfart och troligtvis kommer att ta över om något år. Resultatet visar att elevers inställning är övervägande positiv till användningen av IKT. Det visar dock också att elever upplever att det finns nackdelar i form av mobbning och distraktionsmoment med digitala redskap inom IKT i skolvärlden.

Syftet med denna litteraturstudie är att, utifrån aktuell forskning, undersöka vad som kan krävas för att den formativa bedömningen i matematikundervisningen ska bidra till att stärka elevers matematiska lärande. Vilka förutsättningar krävs för att formativ bedömning i matematikundervisningen ska bidra till en kunskapsutveckling hos elever på låg- och mellanstadiet samt vilka svårigheter kan formativ bedömning innebära för lärare som undervisar i matematik? Med formativ bedömning menas en fortlöpande process eller aktivitet för lärare och elever i undervisningen där återkopplande information ges i syfte att utveckla främst elevens lärande.Designen för denna studie är en systematisk litteraturstudie, där resultatet består av relevant och kvalitetsgranskad forskningslitteratur från systematiska databassökningar. Resultatet visar att en förutsättning för formativ bedömning och elevernas lärande i matematik har att göra med lärarens arbete och elevernas delaktighet i bedömningen. Lärarkompetensen har också en viktig roll då läraren bör besitta god matematisk och didaktisk kompetens. Vidare är lärarfortbildningar inom formativ bedömning samt stöttning och handledning under en längre tid av betydelse. En svårighet i arbetet med formativ bedömning att lärare kan uppleva det svårt att förändra sin bedömningspraktik mot en mer formativ sådan. Det finns således en rad olika komponenter som kan ses som förutsättningar för att tillämpningen av formativ bedömning ska kunna leda till ett ökat lärande i matematik för elever i årskurs 1-6. / <p>Matematik</p>

Syftet med denna studie var att undersöka rektorers uppfattningar om lärande i fritidshemmen och deras uppfattningar om hur fritidspedagoger kan bidra till elevers lärande. Därmed är det också intressant att undersöka rektorers uppfattningar om fritidspedagogers möjligheter till fortbildning. Studien bygger på semistrukturerade intervjustudier med åtta stycken verksamma rektorer i två kommuner. Resultatet visar att rektorerna är medvetna om att det sker ett lärande i fritidshemmen och att fritidspedagoger ska arbeta utifrån styrdokumenten i fritidhemsverksamheten. I analysarbetet framgick det att det skiljde sig åt mellan kommunerna hur möjligheterna såg ut med fortbildning för fritidspedagoger. Rektorerna hade också skilda uppfattningar om utbildad- och outbildad personal i fritidshemmen. Studien visar att rektorerna hade lättare att beskriva det lärande som sker i skolan, det formella lärandet, än det informella lärandet som mestadels sker i fritidshemmen. Slutsatser ifrån studien är att rektorerna vill förtydliga styrdokumenten för fritidshemmen. En annan slutsats vi gjort av studien är att det skiljer sig åt mellan rektorerna hur betydelsefullt de anser att det är med utbildade fritidspedagoger i fritidshemmen. Vi drar slutsatsen att rektorerna hade lättare att sätta ord på det formella lärandet då skolan har tydligare mål som de ska arbeta mot. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>

Syfte och frågeställning Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare arbetar för att motivera omotiverade elever att delta i undervisningen i idrott och hälsa. Studiens frågeställning är: hur arbetar lärare med de elever som saknar motivation i undervisningen idrott och hälsa? Metod Studien har en kvalitativ ansats och bygger på fem lärarintervjuer. Intervjuerna utfördes med hjälp av en halvstrukturerad intervjumetod. Insamlade data bearbetades med hjälp av en innehållsanalys och analysbegreppen yttre och inre motivation. Studien utgick från ett bekvämlighetsurval. Resultat Resultatet visade att samtliga lärare i undersökningen har strategier för att motivera eleverna att delta i undervisningen i idrott och hälsa. Samtliga lärare menade att teorin och praktiken går hand i hand och stöder varandra i undervisningen. Vidare visade resultatet att samtliga lärare tyckte att det var viktigt att planera lektionerna på ett roligt och lustfyllt sätt. Samtliga lärare menade att relationen till eleverna är av stor betydelse för elevernas lärande och motivation. I intervjuerna framgick att lärarna arbetar aktivt med att skapa en trygg och bekväm miljö för att eleverna ska våga testa sig fram i undervisningen. Resultatet visade att varje lärare talade om att anpassa undervisningen efter varje elev för bästa möjliga chans att nå kunskapskraven. Slutsater I denna studie har det visat sig att samtliga lärare arbetar med olika strategier för att motivera eleverna till att delta i undervisningen idrott och hälsa. Samtliga lärare har dock förklarat att individanpassning, iakttagelse, roliga och varierade planeringar är viktiga strategier för att motivera elever. Vidare har undersökningen visat att alla lärare tycker att relationen mellan lärare och elever är viktig samt att en blandning av teori och praktik är betydelsefull för att inkludera alla elever.

Syftet med den här studien har varit att granska effekterna av spel på elevers lärande. Dels hur spel som metod påverkar elevers lärande, men också vilken roll scaffolding vid spelande har för lärandet. För att ta fram artiklarna som den här studien baserats på, har en kvalitativ litteraturstudie genomförts. Artiklarna som behandlas har tagits fram både genom digitala och analoga sökningar. Avgränsningar och urval har gjorts efter valda ramar. Resultatet visade att det finns många fördelar med spel som undervisningsmetod för elevernas lärande. Dessa fördelar är att det kan öka elevers intresse, motivation och självförtroende i och för matematik som kan leda till en ökad lust att lära som kan leda till större matematiska framgångar i framtiden. Elever utvecklar även matematiska kunskaper genom att spela spel, men inte nödvändigtvis mer än genom traditionella metoder. Särskilt lågpresterande elever gynnades av spel som metod. Forskningen har även visat att lärarens scaffolding är avgörande för elevens framgång.

<p>Det som vi vill belysa med denna undersökning är hur viktigt det är att använda uterummet för elevers utvecklande i sin helhet. Det är viktigt att tänka på skolgården som ett extra klassrum. Vi vill belysa det faktum att uteverksamhet i skolan är gynnsamt för barnen. Något som vi vill ta upp kring utomhuspedagogiken är problematiken kring att arbeta ute och även ge en bättre bild av vad utomhuspedagogik betyder. Undersökningen har utförts i två skolor i Mellansverige. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning och det material vi använt oss av är 18 enkätformulär och 4 intervjuer.</p><p>Vår undersökning visar att även om pedagogerna anser att det är bra att vara utomhus så förekommer det väldigt sällan. Detta trots att pedagogerna själva anser att de skulle ha tid att gå ut med barnen mer. Pedagogerna anser att uterummet har en betydande roll för elevernas lärande. Respondenterna menar att utomhuspedagogik handlar om att bedriva en sorts pedagogiks verksamhet, utomhus med eleverna.</p><p>Vi vill framhålla att utomhuspedagogik är intressant, roligt, kreativt och nyskapande för både elever och pedagoger.</p>

Det som vi vill belysa med denna undersökning är hur viktigt det är att använda uterummet för elevers utvecklande i sin helhet. Det är viktigt att tänka på skolgården som ett extra klassrum. Vi vill belysa det faktum att uteverksamhet i skolan är gynnsamt för barnen. Något som vi vill ta upp kring utomhuspedagogiken är problematiken kring att arbeta ute och även ge en bättre bild av vad utomhuspedagogik betyder. Undersökningen har utförts i två skolor i Mellansverige. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökning och det material vi använt oss av är 18 enkätformulär och 4 intervjuer. Vår undersökning visar att även om pedagogerna anser att det är bra att vara utomhus så förekommer det väldigt sällan. Detta trots att pedagogerna själva anser att de skulle ha tid att gå ut med barnen mer. Pedagogerna anser att uterummet har en betydande roll för elevernas lärande. Respondenterna menar att utomhuspedagogik handlar om att bedriva en sorts pedagogiks verksamhet, utomhus med eleverna. Vi vill framhålla att utomhuspedagogik är intressant, roligt, kreativt och nyskapande för både elever och pedagoger.