Syftet med denna studie var att undersöka fritidspedagogers reflektioner om bemötandet av barn med koncentrationssvårigheter på fritidshemmet. Då fritidshemmen har förändrats, barn­grupperna har blivit större och personaltätheten minskat uppstår frågan om alla barns behov i fritidshemmet kan tillfredställas. Barn med koncentrationssvårigheter är en grupp som påver­kas av dessa omständigheter. Det är viktigt för fritidspedagogen att bemöta alla barn efter deras individuella behov. Genom en intervjustudie, där fyra fritidspedagoger deltog, undersöktes deras reflektioner om fritidspedagogernas bemötande av barn med koncentrationssvårigheter. Användandet av öppna frågor, i en så kallad ostrukturerad intervju, gav oss svar på studiens frågeställningar. Resultatet som är intervjupersonernas reflektioner kring studiens frågeställningar, visar bland annat att kunskap har visat sig vara viktig i arbetet med barn med koncentrations­svårigheter. De stora barngrupperna och personalbristen påverkar barn med koncentrations­svårigheter negativt. Barn med koncentrationssvårigheter påverkar fritidshemsverksamheten mer negativt än positivt. Genom att använda sig av den kunskap som finns kan fritidspedagogen strukturera upp fritids­hemsverksamheten och hitta strategier som underlättar vistelsen på fritidshemmet för barn med koncentrationssvårigheter.

Syftet med denna studie var att undersöka rektorers uppfattningar om lärande i fritidshemmen och deras uppfattningar om hur fritidspedagoger kan bidra till elevers lärande. Därmed är det också intressant att undersöka rektorers uppfattningar om fritidspedagogers möjligheter till fortbildning. Studien bygger på semistrukturerade intervjustudier med åtta stycken verksamma rektorer i två kommuner. Resultatet visar att rektorerna är medvetna om att det sker ett lärande i fritidshemmen och att fritidspedagoger ska arbeta utifrån styrdokumenten i fritidhemsverksamheten. I analysarbetet framgick det att det skiljde sig åt mellan kommunerna hur möjligheterna såg ut med fortbildning för fritidspedagoger. Rektorerna hade också skilda uppfattningar om utbildad- och outbildad personal i fritidshemmen. Studien visar att rektorerna hade lättare att beskriva det lärande som sker i skolan, det formella lärandet, än det informella lärandet som mestadels sker i fritidshemmen. Slutsatser ifrån studien är att rektorerna vill förtydliga styrdokumenten för fritidshemmen. En annan slutsats vi gjort av studien är att det skiljer sig åt mellan rektorerna hur betydelsefullt de anser att det är med utbildade fritidspedagoger i fritidshemmen. Vi drar slutsatsen att rektorerna hade lättare att sätta ord på det formella lärandet då skolan har tydligare mål som de ska arbeta mot. / <p>Godkännandedatum: 2015-06-04</p>

Syftet med studien är att ökad kunskapen om vilka arbetsuppgifter några fritidslärare uppfattar att de har under skoltid. I studien har fem intervjuer genomförts med utbildade fritidslärare där de berättar om vilka arbetsuppgifter de har under skolverksamheten samt även hur de förhåller sig till detta efter fritidshemsverksamhetens integrering med skolverksamheten. I analysarbetet kommer det fram om vad intervjupersonerna har för uppfattningar kring uppdraget, vissa av de tycker att de utnyttjas som vikarierar, medans andra anser att det är bra för eleverna när fritidslärarna kommer in i skolverksamheten då fritidslärarna arbetar mer på ett pedagogiskt sätt jämfört med ämneslärarna. Sammanfattningsvis så finns det kvalitativt skilda uppfattningar om vad en fritidslärare gör och vilka olika arbetsuppgifter de har. Övergripande så visar det att de fritidslärare som har en heltidstjänst behöver arbeta inom skolverksamheten och där vara ett stort komplement eller avlastare. Genom att finnas inom skolans verksamhet och ha ständig kontakt med eleverna så uppfattar fritidslärarna att de får en bättre kontakt och relation till eleverna då de senare träffas under fritidsverksamheten också. Dessa relationer uppfattar fritidslärarna har en positiv inverkan på samspelet i skolan med eleverna för att skapa en så bra och trygg miljö som möjligt. I slutändan uppfattas det som att fritidsläraryrket är det komplement och klister som skolan behöver för att vara en funktionell verksamhet då klasslärarna måste avlastas och andra tomrum måste fyllas ut för att ge alla elever de bästa förutsättningarna på en bra skolgång med mycket kunskapsinlärning och trygghet.

This work is about leisure educators' views on educational quality in large groups of children. School centers will contribute to children's development and learning through meaningful leisure and leisure educators' contribution with a high educational quality. There are a lot of discussions and writings about growing groups of children. How are the leisure education and its quality affected by increasing children's groups? It sparked my interest and therefore I wanted to examine this more closely how it might look in the leisure activities. The aim of this work was to examine leisure educators' perspective on how the educational quality is affected by large groups of children and what is considered of leisure educators' as a high educational quality. To answer my purpose five interviews was made with leisure educators' in different parts of Sweden and also by studying the theoretical foundations and literature for school centers and leisure education. The results of the interviews reveal, among other things, that leisure educators' feel that the large groups of children affects the quality of teaching at many levels. And that the group of children complicates the implementation of the commission and the activities of leisure educators' try to pursue. In the theoretical part it’s about the school center and its activities, and the leisure education the leisure educators are working with.

Syftet är att undersöka fritidslärares uppfattningar om sitt arbete med den organiserade leken med fokus på det sociala samspelet mellan eleverna i fritidshemsverksamheten.   Den teoretiska utgångspunkten som studien utgår ifrån är det sociokulturella perspektivet, då teorin har ett tydligt fokus på interaktion mellan elever. Undersökningen är byggd på en kvalitativ metod i form av intervjuer med sju fritidslärare i fyra olika kommuner. Studiens resultat visar att majoriteten av fritidslärarna beskriver sitt arbete med den organiserade leken som aktivt i fritidshemsverksamheten. Däremot framkommer det i deras beskrivningar att deras arbete med den organiserade leken varierar. Antingen där leken styrs rakt av, till en viss del eller inte alls. De viktiga aspekterna i det sociala samspelet som uttrycks av fritidslärarna är samarbete, kommunikation, nya kompisband samt öppenhet för varandras tankar och åsikter. Dock visar det sig att i den organiserade leken ligger fokuset mest på de elever som anses vara svaga eller exkluderade ur fritidshemsverksamheten. Studiens slutsats är att fritidslärarna arbetar systematiskt med den organiserade leken i fritidshemsverksamheten, där det sociala samspelet står i fokus för de elever som anses vara svaga eller exkluderade. Den organiserade leken är ett pedagogiskt verktyg som fritidslärarna behöver ta vara på och arbeta aktivt med i fritidshemsverksamheten, utifrån ett fritidshemsperspektiv, där eleverna också får ett inflytande, där resterande elever inte glöms bort samt där fritidslärarna är delaktiga och engagerade.