Syftet med mitt examensarbete är att ta reda på vad fritidslärare anser om några olika metoder som finns för att arbeta med värdegrunden. Intervjuat sju yrkesverksamma fritidslärare som arbetar med olika metoder. Metoderna i undersökningen är SET, Olweusmetoden, Lions Quest, friends, farstametoden, charliemetoden och rePulse. Det fanns delade meningar bland fritidslärarna om man ska arbeta med metoderna eller inte. De flesta var överens att det fanns bra saker med materialen oavsett om man bara använde sig av vissa delar eller arbetade med ett material fullt ut. När frågan dök upp om man skulle klara sig utan metoderna var det skilda meningar men att det säkert skulle fungera om man bara var överens på sin skola.

Denna studie avser att undersöka hur fritidslärare resonerar kring arbetet med jämställdhet på fritidshemmet. Vi vill även granska vilka möjligheter och hinder som fritidslärarna nämner i arbetet med jämställdhet på fritidshemmet. Studien består av åtta intervjuer med verksamma lärare på två fritidshem. Resultatet visar att det finns olika arbetssätt för att arbeta med jämställdhet på fritidshemmet. Den styrda leken, individanpassning av aktiviteter, samt miljön ses som arbetssätt och möjligheter i arbetet med jämställdhet i fritidshemmet. Barn som utmanar var en annan möjlighet enligt fritidslärarna eftersom dessa barn visade andra barn alternativa sätt att vara på. Hinder som fritidslärarna stöter på i arbetet med jämställdhet är utomstående faktorer, tid och den fria leken. Resultatet visar att det saknas verktyg för att ifrågasätta normerna som skapar de olika könsmönstren på fritidshemmet. Om normerna inte ifrågasätts blir konsekvensen att könsmönstren istället förstärks. Vi resonerar kring om det beror på läroplanens okonkretiserade mål. Vi ställer oss frågan om Läroplanen inte borde skriva ut hur arbetet med jämställdhet i fritidshemmet borde se ut, istället för att bara konstatera att det ska genomföras.

I denna studie har vi intervjuat fem fritidslärare med hjälp av en vinjett som utgångpunkt. Vinjetten handlar om ett verklighetstroget dilemma, angående genus, som kan förekomma i fritidshemmet. De intervjuade fritidslärarna förklarar att de försöker bemöta pojkar och flickor på ett likvärdigt sätt, men i resultatet framkommer det att elever blir bemötta olika beroende på kön.   Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur genus konstrueras i lärares tal om pojkar och flickor. För att få de svar som studiens syfte och frågor kräver, utfördes en kvalitativ forskningsintervju. De frågeställningar som studien utgår ifrån lyder: hur konstrueras genus i lärares tal om elever i skola och fritidshem? samt hur talar lärare om sitt bemötande av pojkar och flickor? Av resultatet framkommer det att begreppet genus är något som, utifrån de intervjuade fritidslärarnas perspektiv, inte får någon större uppmärksamhet i deras arbete. De försöker istället utgå ifrån elevers personlighet och agerande, istället för att se varje individ som ett kön. Trots detta framkommer det att fritidslärarna, emot sin vilja, agerar och bemöter elever olika beroende på kön.

Syftet med uppsatsen var att undersöka fritidslärares erfarenheter av lek och miljöer i relation till normativa förhållningssätt kopplat till kön och genus. Uppsatsen bygger på tidigare forskning samt kvalitativa intervjuer med fyra utbildade fritidslärare anställda inom Umeå kommun. Innehållet av intervjuresultatet analyserades sedan utifrån litteratur och tidigare forskning för att diskutera informanternas svar. Analysen och diskussionen resulterade i olika teman kopplat till fritidshemsverksamheten samt fritidslärares arbetssätt kring dem. Lek, miljöer, materiella förutsättningar samt kön och genus. Fritidslärarnas erfarenheter kring dessa områden visade att det är viktigt att arbeta i förhållande till barnens intresse för att öka engagemang och deltagande. På så sätt kan lärare utveckla sitt arbete kring lek, miljöer, kön och genus. Informanterna menade att begreppet lek kan definieras på olika sätt beroende på vilka erfarenheter och sociala sammanhang en person förknippar det med. På grund av detta är det viktigt att fritidslärare arbetar med individanpassning och leker både styrt och fritt med barnen för att påverka deras normativa förhållningssätt. Fritidslärarna påpekar också att uppdelning av arbetsytor med olika syften i enskilda rum på fritidshem är viktigt. Genom detta skapas ett varierat pedagogiskt utbud och den sociala gemenskapen i barngruppen förstärks mellan könen. Slutsatsen av uppsatsen är att könsmönster och genus kan påverkas genom arbete med normer, lekar och olika miljöer.

Trots att utomhusmiljön har goda effekter och stimulerar elevers lärande har tiden eleverna vistas ute minskat väsentligt de senaste åren. Utomhuspedagogik är en aktivitetsfokuserad tematisk inlärningsprocess som kan ge eleverna mer tid och möjlighet att visa andra kompetenser än de som framkommer i klassrummet. Den föreliggande studien syftar till att beskriva förekomsten och organiseringen av utomhuspedagogiken på skolor i Västernorrland. Vi utförde en enkätstudie i form av en webb-enkät som mailades ut till rektorerna i länet, därefter vidarebefordrade de enkäten till fritidslärarna på deras fritidshem. Studiens resultat visar att ungefär en tredjedel av respondenterna bedriver utomhuspedagogik trots att majoriteten beskriver stora möjligheter för utomhuspedagogik. Fritidslärarna upplever liknande begränsningar för utomhuspedagogik som respondenter i likartade studier i Danmark. Vår slutsats är att utomhuspedagogiken verkar bedrivas och utvecklas av de individer som har ett intresse av det, medan de som inte har ett intresse av utomhuspedagogik väljer bort den undervisningsmetoden. / <p>Betygsdatum: 21-06-06</p>

Syftet med studien är att skapa kunskap om hur fritidshemmen kan arbeta för att ge eleverna inblick i närsamhällets föreningsliv. De forskningsfrågor studien utgått från är: Hur beskriver fritidslärare fritidshemmens arbete med att ge eleverna inblick i närsamhällets föreningsliv? Vad anser fritidslärare kännetecknar en bra samverkan mellan fritidshem och föreningsliv? Vilka skillnader och likheter ser vi i hur fritidshemmen arbetar med elevernas inblick i närsamhällets föreningsliv?    I studien har vi utgått från ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fritidslärare. Resultatet pekar på att en bra samverkan kräver ett ömsesidigt engagemang från fritidslärare, föreningsledare och elever. Det krävs resurser i form av personal, pengar och tid för att möjliggöra samverkan, samt att fritidslärarna har tydliga mål för varför samverkan sker och vad eleverna ska få ut av det.

Syftet med det här självständiga arbetet är att undersöka hur fritidslärare upplever och beskriver arbetet med bildskapande på mångkulturella fritidshem. I arbetet redogör vi för fritidslärares upplevelser av elevers interaktion och kommunikation i bildskapande aktiviteter och vilka pedagogiska konsekvenser bildskapandet kan medföra på mångkulturella fritidshem. Dessutom vill vi skapa förståelse för vad fritidslärare kan behöva tänka på inför genomförande av bildskapande aktiviteter i ett mångkulturellt fritidshem.   Vi har använt kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod för att kunna besvara våra frågeställningar. Vi intervjuade sex olika fritidslärare på sex olika fritidshem i tre olika kommuner. Resultatet i vårt arbete visade på att fritidslärarna inte upplevde att elevernas utländska bakgrund hade någon direkt inverkan på de bildskapande aktiviteterna på fritidshemmen. En aspekt som ändå framkom är att fritidshemmen gör olika val angående att anpassa bildskapandet vid olika svenska högtider på grund av elevernas mångkulturella bakgrund. Resultatet visade också att fritidslärarna upplevde att bildskapande aktiviteter genererade pedagogiska konsekvenser i form av ett lugnt känslotillstånd, vidare inspiration i lekar och annat skapande och känsla av gemenskap i gruppen. Fritidslärarna upplevde även att kommunikation och interaktion var naturliga delar av elevernas bildskapande. Vid vår analys använde vi oss av det sociokulturella perspektivet som teoretiskt ramverk, eftersom elevernas sociala samspel kan ha en stor inverkan på bildskapande aktiviteter.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida skolgårdens fysiska miljö och utformning har betydelse för elevernas sociala aktiviteter utifrån fritidslärares perspektiv. De frågeställningar vi vill undersöka är 1.) På vilket sätt uppfattar fritidslärarna att skolgården har betydelse för elevernas sociala aktiviteter? 2.) Vilka faktorer i den fysiska miljön påverkar elevernas sociala aktiviteter?   Tidigare forskning menar att olika miljöer på skolgården påverkar på olika sätt. Hårda och asfalterade områden genererar hårdare leker och sportinriktade aktivteter medan de naturpräglade områdena erbjuder variation och frihet där miljön inte har ett förutbestämt syfte. Relationsskapandet för eleverna är en ständig process som sker i både klassrummet som ute på skolgården där eleverna försöker skapa samhörighet och gemenskap med andra. Likhet är en för forskningen gemensam faktor till att relationsskapande tar sin början, men det krävs en social kompetens för att skapa och bevara dessa relationer.   I studien används en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fyra fritidslärare på två olika skolor. För att analysera resultatet har vi använt oss av  begreppen praktikgemenskaper och allianser som syftar till att illustrera elevers sociala liv på fritidshemmet (Dahl, 2011). Vi har även använt affordanceteorin som innebär de upplevda och faktiska egenskaperna hos objekt och material och framförallt de grundläggande egenskaperna som avgör just hur de kan användas (Norman, 1998).   I resultatet framkommer det att fritidslärarna är positiva och stolta över den skolgården de har för att den erbjuder eleverna en variationsrik utemiljö. Skogen är en plats som framhålls som en positiv faktor som påverkar elevernas sociala aktiviteter då den är öppen och tillåtande för alla elevers deltagande i aktiviteter. Skogen erbjuder också avskildhet för de elever som vill ha det. Fritidslärarna nämner flera platser som positiva ur åldersperspektiv där elever i alla åldrar kunde delta gemensamt som till exempel klätterställningar, fotbollsplaner och asfaltsytorna. De aktiviteter som uppstod på dessa platser präglades av deltagare i varierade åldrar.

Studiens övergripande syfte är att erhålla kunskap om synen på bedömning hos personal i fritidshem samt vilken inverkan bedömningsprocesser har på verksamheten i relation till pedagogens utbildningsbakgrund. Studien är genomförd med hjälp av kvalitativa intervjuer där 9 personer intervjuades; fyra fritidslärare, fyra fritidspedagoger samt en ämneslärare. Ett resultat som redovisas i studien är att bedömning är någonting förvirrande och svårgripbartför personal i fritidshem, begreppet bedömning är någonting som i första hand tillskrivs klasslärare. En viktig slutsats från studien är att pedagogens egna tidigare upplevelser avbedömning spelar stor roll för hur de senare ser på fenomenet.

Syftet med arbetet är att bidra med kunskap om några fritidslärares uppfattningar av utomhuspedagogik som metod för främjandet av hälsa, socialt samspel och lärande samt vilka utmaningar de ser med utomhuspedagogik. Vidare vill vi ta reda på i vilken omfattning de använder sig av utomhuspedagogik inom fritidsverksamheten och vilka utmaningar de intervjuade ser med att bedriva denna pedagogiska modell.   Arbetet har en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer har används som metod för att besvara frågeställningar.   Respondenterna som intervjuats är tre utbildade fritidslärare som arbetar på samma skola. Resultatet visar att utomhuspedagogik ofta används som ett alternativt sätt att undervisa på och fritidslärarna menar att de integrerar flera ämnen i utevistelsen. De intervjuade fritidslärarna menar att utomhuspedagogik baseras på aktiviteter som är gruppstärkande och samarbetskrävande. De tycker även att denna pedagogik har positiv inverkan på lärandet, hälsan och det gynnar elevernas sociala kompetens. Resultatet visar även att alla respondenter uttrycker att de tycker att det krävs utbildad personal, en varierande närmiljö och tid för att kunna genomföra denna pedagogik.