Syftet med vårt arbete är att undersöka och beskriva hur lärare talar om fritidslärares yrkesroll samt belysa hur samverkan mellan två yrkesgrupper inom samma skolverksamhet kan se ut. Vår studie grundar sig i två olika forskningsfrågor: hur talar lärarna för åk 1–6 om fritidslärarnas yrkesroll? Hur beskriver lärarna för åk 1–6 samverkan med fritidslärarna? I vår intervjustudie har vi intervjuat sex lärare för åk 1–6. Under studiens gång har vi förhållit oss till en utbildningssociologisk utgångspunkt och utgått från Basil Bernsteins teorier om klassifikation och inramning. Huvudresultaten av vår undersökning visar på att samverkan mellan lärare och fritidslärare saknas på skolan samt att lärarna saknar kunskaper om fritidslärarens yrkesroll. Resultatet visar även på att lärarna önskar att samverka mer med fritidslärarna bland annat genom att fritidslärarna ska vara mer inne hos dem i klassrummen under skoltiden.

Denna studies syfte är att undersöka och beskriva fritidslärarnas uppfattningar av inkluderande arbetssätt med nyanlända elever i två olika fritidshemsverksamheter. Syftet är också att kartlägga eventuella utmaningar som uppstår. För att komma närmare förståelsen av hur fritidslärare arbetar med inkludering av nyanlända elever, söker studien svar på följande frågor: • Vilka arbetssätt uppfattar fritidslärarna att de använder för att skapa förutsättningar för inkludering av nyanlända elever på fritidshemmet? • Vilka utmaningar uppfattar fritidslärarna att de möter i arbetet med nyanlända elever i verksamheten? Texten bygger på en kvalitativ forskningsmetod med använd semistrukturerade intervjuer med åtta fritidslärare. Resultatet av undersökningen visar att fritidslärarna som intervjuades har olika uppfattningar av inkluderingsarbetet av nyanlända i fritidshemmet. För ett lyckat inkluderingsarbete menar fritidslärarna att man ska utgå från elevens behov och intresse i planeringen av verksamheten. I detta arbete anses språk, lek och spel, med fokus på social interaktion, som de viktigaste metoderna. Resultatet visar också att fritidslärarna upplever att språk och kulturella bakgrund är de största utmaningarna som de möter i verksamheten med både vårdnadshavare och elever.

Syftet med vår studie var att ta del av fritidslärarens uppfattningar kring inkludering av elever med diagnosen ADHD i fritidshemsverksamheten. Med begreppet uppfattningar fokuserade vi på fritidslärarnas egna individuella uppfattningar för att få konkreta svar och sedan se eventuella likheter och skillnader i deras individuella uppfattningar. Studien börjar med att förklara fritidshemmets grund och vad Skollagen (2010:800) och läroplanen Skolverket (2018) säger om inkludering av elever med särskilda behov. Detta för att förklara deras rätt till inkludering utifrån styrdokument. Tidigare forskning tas sedan upp i bakgrunden gällande inkludering av elever med särskilda behov och inkludering av elever med diagnosen ADHD i fritidshemsverksamheten. Vi har tagit del av åtta fritidslärares individuella uppfattningar kring hur de arbetar med inkludering av elever med diagnosen ADHD. Studien bygger på en kvalitativ metodansats med hjälp av semistrukturerade enskilda intervjuer. Resultatet kommer fram till hur viktig inkludering är för elever med ADHD utifrån fritidslärarnas individuella uppfattningar. I diskussionen kan vi se hur tidigare forskning kopplas ihop med informanternas svar utifrån tema och kategorier och tydligt se informanternas uppfattningar kring inkludering av elever med diagnosen ADHD. Diskussionen fokuserar på hur viktig inkludering är för elever med diagnosen ADHD för att de ska kunna utvecklas positivt utifrån fritidslärarnas uppfattningar kring inkludering. Slutsatser dras till att inkludering är viktig för elever med diagnosen ADHD för deras sociala utveckling, relationsskapande och inkludering i aktiviteter samt betydelsen av fritidslärarnas yrkesroll kring inkludering. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Syftet med studien var att undersöka vilken uppfattning grundskollärare respektive fritidslärare har om fritidslärares kompetens. Studien syftade också till att undersöka hur grundskollärare respektive fritidslärare uppfattar vilket fritidslärares uppdrag är och hur deras kompetens tas tillvara under den obligatoriska delen av skoldagen. Studien var kvalitativ och genomfördes i två olika fokusgrupper bestående av tre fritidslärare respektive fyra grundskollärare. Data analyserades och kategoriserades genom färgkodning med utgångspunkt i studiens syfte. Resultatet visade att fritidslärares kompetens innefattar mestadels praktiskt och socialt arbete och att den på olika sätt tas tillvara under den obligatoriska delen av skoldagen. Deltagarna menade även att fritidslärares uppdrag under den obligatoriska delen av skoldagen är svårt att precisera i primära uppgifter utan handlar till största delen om att komplettera grundskollärare. Vilket fritidslärares uppdrag egentligen är sågs däremot som svårtolkat vilket dels kunde bero på att det sällan diskuteras, dels att fritidslärare själva är osäkra. I resultatet framgick även olika faktorer som påverkar fritidslärares uppdrag under den obligatoriska delen av skoldagen samt förslag på hur deras kompetens bättre skulle kunna tillvaratas.

Syftet med undersökningen är att beskriva och förstå hur fritidspedagoger arbetar med systematiskt kvalitetsarbete på fritidshemmet. Det finns inte mycket forskning inom det här området och det behövs åtgärdas. Det står tydligt, både i Skollagen (2010) och i vår läroplan, Lgr 11, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Skolverket 2011b), att det är något som alla ska göra som är verksamma inom skolan/fritidshemmets värld. Därför är det intressant att se hur det ser ut i verkligheten. Har det blivit lättare efter förtydligandet i Skollagen (2010) när det gäller det systematiska kvalitetsarbetet på fritidshemmen? Undersökningsmetoden är kvalitativ och har en hermeneutisk ansats. Det har passat undersökning bäst att ha en blandning av struktrerade/semisttrukturerade intervjuer. Intervjuerna har skett med nio fritidspedagoger som arbetar på fritidshem i södra Sverige. Efter intervjuerna har den insamlade datan analyserats med hjälp av två teorier; ramfaktorteorin samt struktureringsteorin. Tidigare forskning och rådande styrdokument har även använts i analysen. Undersökningen har visat att det inte är många fritidspedagoger som arbetar med systematiskt kvalitetsarbete och att det till stor grad beror på okunskap, tidsbrist och bristande stöd från rektorerna. Sammanfattningsvis kan vi se att det behövs mer kunskap, stöd från rektorn, tid och delaktighet av alla i arbetslaget för att det systematiska kvalitetsarbetet ska fungera fullt ut på fritidshemmen.

I en tidigare kurs "Barns fria tid i fritidshem" utvecklades ett intresse av de äldre eleverna på fritidshemmet, fritidspedagogernas perspektiv och elevernas tillvaro i verksamheten. Syftet med vårt arbete är att undersöka vad orsaken kan vara att de äldre eleverna tar avstånd eller slutar på fritidshemmet. Samtidigt ville vi se vilka aktiviteter som efterfrågas. Önskan var att få belysa de äldre eleverna på fritidshemmet. Insamling av data har skett genom enkäter med elever och intervjuer med elever och fritidspedagoger. Metoden vi har använt oss av är både kvantitativ och kvalitativ undersökning, för att få tillträde till både eleverna och fritidspedagogernas perspektiv. Våra resultat analyserades med hjälp av två teorier, den sociokulturella teorin och ramfaktorteorin samt med hjälp av tidigare forskning. Resultatet visar att de äldre eleverna tycker det är tråkigt på fritidshemmet och de saknar varierade aktiviteter som passar för deras ålder och mognad. Det visar sig också att kamrater är en avgörande faktor till att de vill vara kvar eller sluta. När det gäller fritidspedagogerna, önskar de möta upp denna åldersgrupp samt att tillgodose deras behov och intresse. Det är fritidspedagogerna som styr upp de gemensamma aktiviteterna vilket lägger grunden för verksamheten. Fritidspedagogerna möter svårigheter i verksamheten när det gäller de äldre elevernas välbefinnande. Elevernas behov är att få vara med kompisar där socialt samspel utvecklas och de uttrycker en önskan om att få leka eller göra något roligt. Aktiviteter tillsammans med andra skapar mening och tillfredställelse. De önskar att få vara delaktiga i planeringen av aktiviteter på fritidshemmet. Den sociala miljön är betydelsefull och en inspirerande miljö uppskattas där kreativitet, glädje och trygghet grundas - detta påverkar deras vardag. Vi vill att fritidsverksamheten ska vara givande för alla eleverna på fritidshemmet. När vi kommer ut i verksamheten vill vi arbeta på ett medvetet sätt för att behålla eleverna på fritidshemmet så länge som möjligt. Med denna studie vill vi lyfta fram den professionella kunskap vi vunnit genom studien, om hur viktigt det är att ta tillvara elevernas intresse, idéer och skapa en fungerande fritidsverksamhet som håller och utvecklas i takt med samhället.

No description available.

Syftet med vårt arbete har varit att öka kunskapen om hur fritidslärare ser på den fysiska inomhusmiljön på fritidshem ur ett jämställdhetsperspektiv. De två forskningsfrågor vi utgick från för att nå vårt syfte var: 1. På vilka sätt beskriver fritidslärare inomhusmiljö ur ett jämställdhetsperspektiv? 2. Vilka möjligheter och hinder beskriver fritidslärare att det finns för att utforma inomhusmiljön så att den främjar jämställdhet mellan pojkar och flickor? Vi valde en kvalitativ metod och gjorde intervjuer med åtta fritidslärare i två olika verksamheter. Vårt resultat visade att pedagogerna vi intervjuade generellt hade en medvetenhet kring jämställdhet och hur det kunde arbeta med detta på fritidshemmet. När det kom till den fysiska inomhusmiljön visade det sig dock att pedagogernas svar var en aning begränsade. Pedagogerna beskrev begreppet inomhusmiljö bredare än den tolkning vi gjort.

En god och trygg miljö för lärande och utveckling för eleverna är enligt Skolverket (2011) en förutsättningför att eleverna ska ges möjlighet att uppnå de uppsatta kunskapskraven och utbildningens mål i skolansverksamhet. Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva hur fritidslärarna anser att degemensamt med klasslärarna och andra pedagoger arbetar med att stötta elever i behov av särskilt stödunder fritidshemstiden. Studien genomfördes utifrån en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjueroch intervjuerna anpassades utifrån hur de utvecklade sig. Tidigare forskning påvisade hur utvecklingengått framåt och hur fritidshemmet integrerats i skolan och för att gemensamt arbeta mot samma läroplan ochde uppsatta målen för verksamheterna. I resultatet framkom det att för att kunna skapa en helhetssyn övereleverna och för att kunna stötta elever i behov av särskilt stöd, så krävs det ett bra samarbete mellanklasslärare och fritidslärare. Med denna studie vill vi bidra med några olika förutsättningar för arbetet medelever i behov av särskilt stöd. Som i sin tur skulle kunna leda till att fritidslärarna får en möjlighet attutforma en lärorik, utvecklande och trygg fritidsverksamhet för eleverna. / <p>Godkännande datum: 2018-06-10</p>

Syftet med forskningen är att ge ökad och fördjupad kunskap kring hur fritidslärare anser att fritidshemmet kan öka den fysiska aktiveten genom digitala verktyg. Detta undersöks genom en kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Sex fritidslärare intervjuades, alla med varierande ålder och bakgrunder. Fritidslärarna var fördelade på två skolor i småland. Intervjuerna analyseras sedan med hjälp av tidigare forskning och begrepp om digital ojämlikhet. Forskningen resulterade i att fritidslärare arbetar med digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet, dock saknar de fortbildning för att utveckla sitt arbete ytterligare. Fritidslärarna ser flera möjligheter med användningen av digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet exempelvis dans och orientering. Det framkom att det fanns hinder för arbete med digitala verktyg för att främja fysisk aktivitet vilket gör arbetet problematiskt, exempelvis brist i tid, kunskap, resurser och styrning från ledning.