I en tidigare kurs "Barns fria tid i fritidshem" utvecklades ett intresse av de äldre eleverna på fritidshemmet, fritidspedagogernas perspektiv och elevernas tillvaro i verksamheten. Syftet med vårt arbete är att undersöka vad orsaken kan vara att de äldre eleverna tar avstånd eller slutar på fritidshemmet. Samtidigt ville vi se vilka aktiviteter som efterfrågas. Önskan var att få belysa de äldre eleverna på fritidshemmet. Insamling av data har skett genom enkäter med elever och intervjuer med elever och fritidspedagoger. Metoden vi har använt oss av är både kvantitativ och kvalitativ undersökning, för att få tillträde till både eleverna och fritidspedagogernas perspektiv. Våra resultat analyserades med hjälp av två teorier, den sociokulturella teorin och ramfaktorteorin samt med hjälp av tidigare forskning. Resultatet visar att de äldre eleverna tycker det är tråkigt på fritidshemmet och de saknar varierade aktiviteter som passar för deras ålder och mognad. Det visar sig också att kamrater är en avgörande faktor till att de vill vara kvar eller sluta. När det gäller fritidspedagogerna, önskar de möta upp denna åldersgrupp samt att tillgodose deras behov och intresse. Det är fritidspedagogerna som styr upp de gemensamma aktiviteterna vilket lägger grunden för verksamheten. Fritidspedagogerna möter svårigheter i verksamheten när det gäller de äldre elevernas välbefinnande. Elevernas behov är att få vara med kompisar där socialt samspel utvecklas och de uttrycker en önskan om att få leka eller göra något roligt. Aktiviteter tillsammans med andra skapar mening och tillfredställelse. De önskar att få vara delaktiga i planeringen av aktiviteter på fritidshemmet. Den sociala miljön är betydelsefull och en inspirerande miljö uppskattas där kreativitet, glädje och trygghet grundas - detta påverkar deras vardag. Vi vill att fritidsverksamheten ska vara givande för alla eleverna på fritidshemmet. När vi kommer ut i verksamheten vill vi arbeta på ett medvetet sätt för att behålla eleverna på fritidshemmet så länge som möjligt. Med denna studie vill vi lyfta fram den professionella kunskap vi vunnit genom studien, om hur viktigt det är att ta tillvara elevernas intresse, idéer och skapa en fungerande fritidsverksamhet som håller och utvecklas i takt med samhället.

Syftet med denna litteraturstudie har varit att sammanställa forskning om hur lärare kan arbeta med högläsning i svenskundervisning (eller motsvarande ämnen i engelskspråkiga kontexter) för elever mellan 12 och 18 år, samt vilka möjligheter och utmaningar högläsningen bidrar till för denna åldersgrupp. För att kunna besvara mitt syfte har jag använt dessa två följande forskningsfrågor: Hur kan svensklärare (eller motsvarande lärare i engelskspråkiga kontexter) arbeta med högläsning för elever mellan 12 och 18 år? Vilka möjligheter och utmaningar bidrar högläsningen till för denna åldersgrupp? Resultaten visar att högläsning bidrar med flera möjligheter för denna åldersgrupp men även utmaningar. Majoriteten av möjligheterna handlar om det sociala lärandet samt förbättrad läsförståelse och läsflyt. De avgörande faktorerna för att uppnå dessa goda möjligheter visade sig vara lärarens gestaltning och den sociala kontexten. Utmaningarna innefattar svårigheter bland elever i ett mångkulturellt klassrum och även kritik som menar att högläsningens gemensamma lärande i grupp kan riskera bli ytligt och ofokuserat. Andra utmaningar behandlar elevers klagomål om lärarens högläsningshastighet. Fler studier som behandlar den valda åldersgruppen behövs för att bekräfta resultatens reliabilitet.

I den svenska skolkontexten har det inte forskats mycket om högläsning för äldre elever.Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur lärare kan arbeta med högläsning i svenskundervisningen (eller motsvarande ämnen i engelskspråkiga kontexter) för elever mellan 12 och 18 år. Två forskningsfrågor besvaras för att uppnå studiens syfte: Hur kan svensklärare arbeta (eller motsvarande lärare i engelskspråkiga kontexter) med högläsning för elever mellan 12 och 18 år och vilka möjligheter och utmaningar bidrar dessa olika arbetssätt med till undervisningen? Genom analysen har två undervisningsformer identifierats. Resultaten visar att lärare kan hålla undervisning i högläsning genom att modellera och genom att ha högläsning i helklass och i grupp. Vidare visar resultaten att högläsningen generellt bidrar positivt till undervisningen på olika sätt. Den bidrar både till den kollektiva läroprocessen i klassrummet och till en utvecklad läsförmåga hos eleverna. Det finns även en del negativa effekter, såsom att högläsningens gemensamma lärande i grupp kan bli ytligt och ofokuserat, att det är inte klart för lärare om högläsningen utvecklar elevers färdigheter och självförtroende samt att lärare är tveksamma om modellering av högläsning för med sig något positivt. Flera studier behövs dock för att bekräfta resultatens validitet.

This study investigates to what extent an intensive reading intervention of two weeks, based on repeated reading, can improve the reading fluency for students with reading difficulties in secondary school. The study also investigates how the students evaluated the intervention based on repeated reading. Nineteen students with reading difficulties in secondary school were selected and divided into two comparable groups, an intervention group and a control group. Ten students in the intervention group were given daily one to one tutorial training in decoding and fluency by reading lists with words, nonwords and texts repeatedly times. Visual as well as spoken feedback were given between every set of reading. The control group received ordinary classroom teaching. Tests before and after the intervention with all students were done. The intervention students completed a questionnaire about their evaluation of the intervention and how they estimated their reading ability after the training period. The results of the study showed that most students in the intervention group increased their test results in terms of decoding words and text reading compared to the control group. The results of the questionnaire showed that the students experienced that they had increased their reading ability and that they had become more self-confident about their reading.