Syftet med den här studien är att synliggöra hur BTI-metoden används i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sätta det i relation till förskolans och förskoleklassens läroplan och gällande skollag. Syftet är också att få en förståelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan påverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat på tidigare studier som gjorts kring användandet av BTI men det finns väldigt lite forskning på det här området. De teoretiska utgångspunkterna består av Skinners teori operant betingning som kommer från behaviorismen och den sätter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hälsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan få för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjälp av dessa teorier och vår empiri. Studien är av kvalitativ art med en hermeneutisk ansats och kvalitativa intervjuer har valts som forskningsmetod. Vi intervjuade 1 kommunal samordnare, 1 grundskollärare och 6 förskollärare. Resultatet visar på att det finns både inre och yttre faktorer som påverkar hur användandet av BTI ser ut i den ordinarie verksamheten. Både hinder och möjligheter för att involvera BTI kopplat till uppdraget och med avseende på alla barn har identifierats på både individ-, grupp- och organisationsnivå. Intervjuerna gjordes på gruppnivå och organisationsnivå men analyserades utifrån samtliga nivåer d.v.s. individ-, grupp- och organisation.

This study analyses the effects of an intervention using "FonoMix Munmetoden" for phonemic and multisensory training. Its focus was studying the effects on phonological awareness, letter/sound connection, and decoding. Eight children with limited phonological awareness, in first grade, were selected on the basis of screening test results and were divided into two groups. The intervention group received phonemic and multisensory training; five days a week, 30 minutes each time, for six weeks. The control group only received their usual classroom-based training. Both groups were tested before and after the intervention to determine the results. The results show that the intervention group increased their phonological awareness, especially their phonemic awareness, compared to the control group. Both groups increased their letter/sound connection. Neither group increased their non-word reading, but the intervention group performed better at reading words than the control group did. The conclusion is that phonemic and multisensory training with "FonoMix Munmetoden" increases phonological awareness and decoding ability.

The aim of the study was to investigate the effect of robust vocabulary instructions in grade three with focus on students with language vulnerability in a whole classroom situation. We compared the outcome of robust vocabulary instruction with direct instruction of word meanings. Robust word learning is about selecting target words, defining their meaning and creating learning opportunities that improve both vocabulary and reading comprehension for all students regardless of language ability. The study was an intervention study based on 68 students in grade three. The intervention lasted for three weeks over four lessons (30 min) per week. The most important outcome of this study is that robust vocabulary instructions seems to work for all students but have a greater effect for students with language vulnerability.

<p>Att ha ett autismspektrumtillstånd innebär en omfattande störning i utvecklingen som karaktäriseras av stora brister i förmågan till social interaktion, kommunikation och i hög utsträckning ett ritualistiskt och stereotypt beteende. Det finns en stor variation i uppvisade svårigheter och hur barn svarar på en intervention, vilket försvårar att dra samstämmiga slutsatser om vad som är effektiv träning för barnen. De mest studerade behandlings­programmen är de med tidig intensiv hembaserad beteende­intervention (EIBI). I denna studie undersöktes 11 barn före och efter ett års träning med beteendeterapeutisk intensiv­träning inom rutinvården. Syftet var att se om träningen påverkade barnens adaptiva förmågor och förändring av problembeteenden. Analysen visade en ökning i positiv riktning av adaptiva förmågor i genom­­snitt med 3,7 standardpoäng (Vineland Adaptive behaviour Scales, VABS), men var inte statistiskt signifikant. På domänen Communication (kommunikation) fanns en statistisk signifikant ökning i positiv riktning av standardpoäng med 12,8 poäng. Barnens skalpoäng på Maladaptiv index minskade i positiv riktning i genom­snitt med 3,9 skalpoäng, vilket inte var statistiskt signifikant. På subdomän Communication written (att läsa och skriva) fanns en statistiskt signifikant ökning i positiv riktning med 3,7 skalpoäng, och tendens till ökning med 1,6 skalpoäng på sub­domän Communication expressiv (att kunna uttrycka sig verbalt). På domänen Daily Living Personal (ADL-anpassning till dagligt liv) fanns skillnad på råpoängs­nivå. Undersökningen är gjord på ett litet antal barn och utan kontroll­grupp, vilket har gjort de positiva fynden svåra att generalisera. Samtidigt är området mycket svårstuderat, vilket diskuteras.</p>

Att ha ett autismspektrumtillstånd innebär en omfattande störning i utvecklingen som karaktäriseras av stora brister i förmågan till social interaktion, kommunikation och i hög utsträckning ett ritualistiskt och stereotypt beteende. Det finns en stor variation i uppvisade svårigheter och hur barn svarar på en intervention, vilket försvårar att dra samstämmiga slutsatser om vad som är effektiv träning för barnen. De mest studerade behandlings­programmen är de med tidig intensiv hembaserad beteende­intervention (EIBI). I denna studie undersöktes 11 barn före och efter ett års träning med beteendeterapeutisk intensiv­träning inom rutinvården. Syftet var att se om träningen påverkade barnens adaptiva förmågor och förändring av problembeteenden. Analysen visade en ökning i positiv riktning av adaptiva förmågor i genom­­snitt med 3,7 standardpoäng (Vineland Adaptive behaviour Scales, VABS), men var inte statistiskt signifikant. På domänen Communication (kommunikation) fanns en statistisk signifikant ökning i positiv riktning av standardpoäng med 12,8 poäng. Barnens skalpoäng på Maladaptiv index minskade i positiv riktning i genom­snitt med 3,9 skalpoäng, vilket inte var statistiskt signifikant. På subdomän Communication written (att läsa och skriva) fanns en statistiskt signifikant ökning i positiv riktning med 3,7 skalpoäng, och tendens till ökning med 1,6 skalpoäng på sub­domän Communication expressiv (att kunna uttrycka sig verbalt). På domänen Daily Living Personal (ADL-anpassning till dagligt liv) fanns skillnad på råpoängs­nivå. Undersökningen är gjord på ett litet antal barn och utan kontroll­grupp, vilket har gjort de positiva fynden svåra att generalisera. Samtidigt är området mycket svårstuderat, vilket diskuteras.

<p>Studie är baserad på Siegler & Ramani (2008) “Playing linear numerical board games promotes low-income child­ren´s numerical development”<em>. </em>Syfte är att undersöka om det med intensivträning (i form av ett linjärt tärningsspel) går att stimulera sexåriga barns talförståelse inom talområdet 1-10. Metoderna som valts är fältexperiment och observation. Fält­experimentet påvisar att intensivträning med ett tärningsspel, utfört under 4 stycken 15 minuters lektioner under en tvåveckors period, tydligt kan förbättra barns talförståelse medan observationen visar att utfallet påverkas av pedagogens olika yrkesverktyg samt undervis­ningens organisation (en-till-en undervisning)<em>. </em>Slutsatsen är att tidig pedagogisk matematik­stimulans kan förbättra elevers förutsättningar inför skolstart. <em></em></p> / <p>This study is based on Siegler & Ramani (2008) “Playing linear numerical board games promotes low-income children's numerical development.” The purpose is to examine to which extent intensive training of a linear boardgame may stimulate the number concept 1-10 among six-year-olds and the factors conducive to such results. The chosen methods are experiment and  observation. The experiment shows that intensive training with a linear boardgame, done during four 15-minute lessons over a two week period clearly can improve the childrens numerical understanding. The observation also indicate the importance for outcome of the  teacher, her professional tools and the teaching organization (one-to-one teaching). The conclusion is that early maths teaching can improve the conditions for pupils beginning school</p>

Studie är baserad på Siegler &amp; Ramani (2008) “Playing linear numerical board games promotes low-income child­ren´s numerical development”. Syfte är att undersöka om det med intensivträning (i form av ett linjärt tärningsspel) går att stimulera sexåriga barns talförståelse inom talområdet 1-10. Metoderna som valts är fältexperiment och observation. Fält­experimentet påvisar att intensivträning med ett tärningsspel, utfört under 4 stycken 15 minuters lektioner under en tvåveckors period, tydligt kan förbättra barns talförståelse medan observationen visar att utfallet påverkas av pedagogens olika yrkesverktyg samt undervis­ningens organisation (en-till-en undervisning). Slutsatsen är att tidig pedagogisk matematik­stimulans kan förbättra elevers förutsättningar inför skolstart. / This study is based on Siegler &amp; Ramani (2008) “Playing linear numerical board games promotes low-income children's numerical development.” The purpose is to examine to which extent intensive training of a linear boardgame may stimulate the number concept 1-10 among six-year-olds and the factors conducive to such results. The chosen methods are experiment and  observation. The experiment shows that intensive training with a linear boardgame, done during four 15-minute lessons over a two week period clearly can improve the childrens numerical understanding. The observation also indicate the importance for outcome of the  teacher, her professional tools and the teaching organization (one-to-one teaching). The conclusion is that early maths teaching can improve the conditions for pupils beginning school

Syftet med studien är att undersöka om elevers medvetenhet om kopplingen mellan fonem (språkljud) och grafem (bokstav) kan påverkas av intensivträning med FonoMix Munmetoden under 20 lektionstillfällen. Studien syftar också till att undersöka hur elevers avkodningsförmåga kan utvecklas av denna fonologiska multisensoriska läsinlärningsmetod.    Interventionsstudien är kvasi-experimentell, då en grupp tränar med metoden medan en annan grupp deltar i ordinarie läsundervisning i klassrummet. Urvalet görs genom att elever i årskurs 1 utför tester. De elever vars avkodningsförmåga ligger lägre än målnivå för årskurs 1 lottas in i en interventionsgrupp och en jämförelsegrupp. I interventionsstudien deltar sammanlagt 24 elever i årskurs 1 från två F-6 skolor inom samma kommun. Interventionsgruppen består av 12 elever, varav 6 elever från respektive skola. Interventionen innebär 30 minuters intensivträning vid sammanlagt 20 lektionstillfällen. Jämförelsegruppen består också av 12 elever, varav 6 elever från respektive skola, som deltar i ordinarie läsundervisning i klassrummet. Inom ramen för studien genomförs för- och eftermätningar av fonologisk medvetenhet, bokstavskännedom, avkodning samt nonsensordsläsning.  Resultatet visar att intensivträning med FonoMix Munmetoden under 20 lektions-tillfällen fördelat på 4–5 veckor påverkar elevernas avkodningsförmåga i positiv riktning.

Uppsatsen analyserar olika interventionsstudier som undersöker på vilket sätt interventionerna påverkar läsutvecklingen hos elever med lässvårigheter. Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att skapa en sammanställning av forskning som finns inom området. Baserat på uppsatsens forskningsfråga sammanfattas sex olika interventionsstudier. Sammanställningen visar dels på några olika metoder att arbeta med under interventioner, dels vilken effekt interventionsarbetet har för läsutvecklingen hos elever med lässvårigheter. Bland annat redogörs det för en-till-en-handledning och datorspel, som båda visar sig gynna läsutvecklingen för elever med lässvårigheter. Dessutom visar sig kombinationen av avkodning och läsförståelse vara av vikt för att utveckla läsförmågan.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur avkodning, stavning och motivation kan påverkas av 6 veckors träning med WIP intensivprogram. WIP är en multikomponent träning där tyngdpunkten ligger på kopplingen mellan fonem-grafem, läsflyt och läsförståelsestrategier. Omfattningen av WIP intensivprogram är 12 veckor men vi ville undersöka vilken effekt det kunde ge efter halva tiden. Studien var en form av ett kvasi-experiment då en grupp fick en särskild lästräningsmetod och en annan grupp fick en vanlig lästräning i klassrummet.   Urvalet gjordes genom att samtliga elever i årskurs 3 och 4 på forskarnas egna skolor, fick göra testet Ordkedjor. De elever som hade ett staninevärde mellan 1 - 3 på det testet fick göra ytterligare ett test Lilla Duvan. De elever som låg under den kritiska gränsen, som är 79 poäng för årskurs 3, lottades in i en interventionsgrupp eller en jämförelsegrupp.   Interventionen gjordes en- till- en, 30 min/dag, 4 dagar/vecka under 6 veckor. På grund av tidsbrist fanns bara möjlighet till att ha små grupper, 6 stycken i interventionsgruppen och 6 stycken i jämförelsegruppen. Det fanns en medvetenhet om att det var på gränsen till för ett litet urval.   Studiens empiri samlades in genom både en kvantitativ ansats, en intervention, och en kvalitativ ansats genom semistrukturerade intervjuer.   Resultatet visar på att träningen med WIP under 6 veckor ger liten effekt på elevers avkodnings- och stavningsförmåga. Eleverna i interventionsgruppen var motiverade till att lästräna med metoden. Vid intervjuerna framkom att eleverna var övervägande positivt inställda till metoden.