It is important that the language in textbooks for foreign language learners reflects the language that the learners would encounter in real life. For this reason, the presence of the thousand most common nouns in two Swedish textbooks in Spanish for upper secondary school is observed in this study. Furthermore, this study aims to examine how these nouns occur in order to determine if their pattern of occurence favours the learning and consolidation of words. The main materials that have been used are A Frequency Dictionary of Spanish by Davies (2006) and the word search program available in the digital versions of the textbooks. The results show that the presence of the thousand most common Spanish nouns does reflect the frequency information presented in the frequency dictionary but not all thousand nouns are included. It has been concluded that the frequency information that Davies (2006) presents should only be one of many variables to bear in mind when it comes to what words to include in the textbooks since the frequency dictionary is based on a corpus that does not always reflect the type of language a beginner student in Spanish would need. The studied nouns are to a large extent repeated implicitly in the two textbooks. In order for the students to obtain more profound knowledge of words the textbooks would probably need to offer more possibilities for explicit repetition.

Följande arbete är en studie av läromedlet Gracias i spanska i grundskolans senare år. Med senare år menas årskurs 7–9. Uppsatsen är skriven och ämnad för min ämneslärarexamen i spanska – moderna språk. Det som jag har valt att studera är hur ordförrådet utvecklas i läromedlen från det att man börjar studera spanska i årskurs 7 tills att man får ett slutbetyg i årskurs 9 och ska vara redo för vidare utmaningar på efterföljande utbildning på gymnasiet. För att lära sig ett nytt språk så måste vi gå igenom en så kallad inlärningsprocess och olika strategier för att den nya kunskapen ska stanna kvar i minnet. Omfattningen av ord och ordförråd och dess betydelse är viktiga i inlärningsprocessen, därför följer en granskning av ordförråd och relevant forskning.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur mycket ett arbete med olika lärstilar/sinnesmodaliteter kan påverka ordinlärningen. Det som har undersökts är om det skiljer mycket på hur många ord elever kommer ihåg när de arbetar med olika lärstilar. Ett annat syfte var att undersöka hur medvetna eleverna är om hur de bäst lär sig ord.    Metoden som användes var kvalitativ och gick ut på att en undervisningsgrupp i tyska fyllde i en enkät om hur de trodde att de lär sig ord bäst. Sedan undervisades eleverna i gruppen utifrån de fyra sinnesmodaliteterna auditiv, visuell, taktil och kinestetisk, för att till sist genomföra ett skriftligt test på orden.    Resultatet visar att det skiljde upp till sex ord (av 20) mellan elevernas bästa och sämsta resultat på varje lärstil samt att eleverna inte var medvetna om vilken lärstil som passar dem bäst.

<p>Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur mycket ett arbete med olika lärstilar/sinnesmodaliteter kan påverka ordinlärningen. Det som har undersökts är om det skiljer mycket på hur många ord elever kommer ihåg när de arbetar med olika lärstilar. Ett annat syfte var att undersöka hur medvetna eleverna är om hur de bäst lär sig ord.</p><p>   Metoden som användes var kvalitativ och gick ut på att en undervisningsgrupp i tyska fyllde i en enkät om hur de trodde att de lär sig ord bäst. Sedan undervisades eleverna i gruppen utifrån de fyra sinnesmodaliteterna auditiv, visuell, taktil och kinestetisk, för att till sist genomföra ett skriftligt test på orden.</p><p>   Resultatet visar att det skiljde upp till sex ord (av 20) mellan elevernas bästa och sämsta resultat på varje lärstil samt att eleverna inte var medvetna om vilken lärstil som passar dem bäst.</p>

Den här uppsatsen handlar om ordinlärningen i svenska som andraspråk hos vuxna studerande på Vård-och omsorgscollege. Undersökningens fokus ligger på inlärningen av fackord, ämnesrelaterade ord och förkortningar samt påverkan av inlärares ordinlärningsstrategier. Studiens syfte är att observera hur användningen av olika strategier påverkar elevernas inlärning av ord, fraser och förkortingar. Undersökningens informanter är 18 vuxna studerande på en undersköterskeutbildning.  Metoden för undersökningen består av dagliga observationer i klassrumssituation, ett läsförståelsetest och en enkätundersökning om vilka ordinlärningsstrategier informanterna använder sig. För både undersökningens metodval och analys av dess resultat används i studien teoretiska utgångspunkter från tidigare forskning inom ordkunskap och ordinlärningsstrategier. Studien visar att informanterna som använder sig av flera olika inlärningsstrategier är effektiva i sin inlärning. För bästa effekten är det nödvändigt att inläraren använder sig av flera olika kognitiva strategier, varav deduktion är en av de viktigaste. Undersökningen visar dessutom att det krävs mer direkt och medvetet arbete för att man ska kunna få grepp om ords betydelser och användningsområden.

Studiens syfte är att undersöka andraspråksundervisning med fokus på ordförståelse och ordinlärning utifrån hur elever upplever att de arbetar med ord i olika ämnen och hur lärare uppfattar att de väver in ordförståelse och ordinlärning i sin undervisning.   Materialet består av två enkäter med både slutna och öppna frågor som 27 andraspråkselever och 20 gymnasielärare har besvarat. Metoden är såväl kvantitativ som kvalitativ. Resultatet visar att både eleverna och lärarna upplever att samhällskunskap, psykologi och naturkunskap är de ämnen som har svårast ord och där de har störst behov av hjälp.   Vidare visar resultatet att eleverna önskar mer arbete med ordlistor, synonymer och att lärarna ska ha mer tid till förklaringar av ord och begrepp medan lärarna ger mer förslag på hur eleverna själva kan lösa ordförståelseproblem genom att använda olika hjälpmedel och fråga kompisar.

Denna studie handlar om hur man arbetar med ordinlärning i ett främmande språk. Syftet med arbetet är att undersöka hur ordinlärningen går till när man börjar läsa ett nytt språk.  Studiens huvudsakliga frågor är: vilka strategier använder lärarna sig av för att utveckla elevernas ordinlärning samt hur uppfattar lärarna elevernas ordinlärning. För att besvara dessa frågor har en kvalitativ undersökningsmetod med hermeneutisk ansats använts. De intervjuer som utförts kallas enligt Allan Bryman semistrukturerade och det är språklärare som undervisar i moderna språk som agerat informanter. Frågorna som användes i undersökningen har utformats enligt Allan Brymans råd om intervjufrågors utförande. Förutom intervjuer så har även litteraturstudier används för att kunna besvara arbetets frågeställningar. Resultatet av denna undersökning visar på att lärarnas sätt att arbeta med ordinlärning i huvudsak sker genom helt individuella arbetssätt. Detta tyder på att undervisningen är anpassad efter lärarnas perspektiv om lärande. Lärarnas osäkerhet kring hur eleverna lär sig ord är ett tecken på att kommunikation mellan lärare och elever inte är så bra som den kunde vara. Mycket fokus läggs på hur klassrumsundervingen skall gå till och väldigt lite på hur eleverna själva kan bredda sina kunskaper i det tilltänka målspråket. Detta kan ju på sikt ha förödande konsekvenser i elevens förmåga att ta till sig ett nytt målspråk.

The aim of this study is to examine the word acquisition, focusing on the nouns and word exercises, in two Swedish textbooks for German in the upper secondary school. The chosen method for investigating the nouns was corpus analysis. The noun frequency and distribution in the textbooks were analysed and discussed in relation to research in second language acquisition. The Involvement Load Hypothesis by Batia Laufer and Jan Hulstijn was used to examine the exercises in the textbooks. The study showed that most nouns only occurred once in the textbooks, but the most frequent nouns were well spread in the textbooks. Most nouns had however a very low frequency, which does not favour implicit learning by reading. The exercises got mostly low scores in the analysis. This correlated with the fact that most exercises were not productive. The conclusion is that the textbooks didn’t support word acquisition through implicit learning very well and that most exercises are primarily designed to support receptive knowledge and use of vocabulary and not productive.

Bakgrund Undersökningen i denna uppsats behandlar ordinlärning i undervisningsgrupper på grundläggande och gymnasienivå i svenska som andraspråk. Ett stort ordförråd behöver på kort tid byggas upp och undervisningen måste därför vara effektiv och genomtänkt. Forskning förespråkar fokus på fraseologi och inte på enskilda ord vid ordinlärning. Syfte Syftet är att kartlägga informanternas kunskaper om undervisning i ordkunskap, hur de bedriver ordkunskapsundervisning samt om deras undervisning är konstruktionsorienterad och lexikogrammatisk. Metod Studien genomförs genom en digital enkät, i ett Googleformulär, i olika Facebook-grupper på nätet bestående av lärare i svenska som andraspråk. Metoden är både kvantitativ och kvalitativ. Kvantitativ eftersom svar från en större grupp ger mer stöd åt resultatet vilket möjliggör generalisering. Kvalitativ eftersom många av de dikotoma ja/nej-frågorna och"graderingsfrågorna" följs av öppna följdfrågor av typen "Om du svarade ja/nej..." och "Varför/varför inte?". Dessutom finns det utrymme för informanternas reflektioner. Resultat Resultatet av undersökningen visar att flertalet informanter till viss del arbetar lexikogrammatiskt och konstruktionsorinterat genom att, på olika sätt, undervisa om ordbildning och flerordsenheter i kontextuella sammanhang. Informanterna arbetar dock inte fullt ut, varken med betydelsefält eller med ordboksträning vilket, enligt Holmegaard (1999) och Östberg (2012), krävs för att främja in lärarnas ordinlärning. Flera av informanterna är inte heller förtrogna med vilka ordböcker som rekommenderas av forskare. Informanterna lyfter fram problematiken kring att identifiera inlärarnas ordinlärningssvårigheter och vissa anser sig inte veta hur de ska ge stöttning. En del informanter håller inte med om att hjärnan organiserar information om ordförrådet i det så kallade mentala lexikonet, efter ordens betydelser, såsom forskare framhåller, och anser i stället att hjärnan organiserar information om ordförrådet efter grammatiska betydelser. En del av informanterna anser sig inte ha kunskap nog att uttala sig.

De mest utnyttjade strategierna att ta reda på betydelsen av okända ord / The most commonly used strategies to determine the meaning of unfamiliar words