The aim of this study is to examine the word acquisition, focusing on the nouns and word exercises, in two Swedish textbooks for German in the upper secondary school. The chosen method for investigating the nouns was corpus analysis. The noun frequency and distribution in the textbooks were analysed and discussed in relation to research in second language acquisition. The Involvement Load Hypothesis by Batia Laufer and Jan Hulstijn was used to examine the exercises in the textbooks. The study showed that most nouns only occurred once in the textbooks, but the most frequent nouns were well spread in the textbooks. Most nouns had however a very low frequency, which does not favour implicit learning by reading. The exercises got mostly low scores in the analysis. This correlated with the fact that most exercises were not productive. The conclusion is that the textbooks didn’t support word acquisition through implicit learning very well and that most exercises are primarily designed to support receptive knowledge and use of vocabulary and not productive.

Detta arbete skrevs inom det kompletterande pedagogiska programmet på Malmö högskolan. Syftet var att undersöka tysklärarnas IKT-användande på högstadiet i kommunerna Lund, Malmö och Trelleborg. Undersökningen utgick ifrån de tre didaktiska frågorna vad, hur och varför. Konkret undersöktes i vilken omfattning och på vilket sätt elever och lärare använder IKT i tyskundervisningen, vilka av kursplanens kunskaper och förmågor som lärs ut och vilka skäl tysklärare har för att använda IKT i undervisningen. Resultaten kom fram med hjälp av kvantitativ metod i form av onlineenkäter. Sammanlagt 23 tysklärare svarade på enkäten. Enkätsvaren analyserades utifrån ett aktuellt urval från forskningslitteraturen och Svenssons teori om IKT-användande som automat, som verktyg och som arena och medium. Det visade sig att nästan alla frågade tysklärare använder IKT minst en gång per vecka. Deras elever använde IKT i mindre omfattning dock mer än hälften arbetade minst en gång per vecka med digitala verktyg i tyskundervisningen. Både de undersökta lärarna och deras elever använde IKT för det mesta för basanvändningar. Eleverna använde datorn på ett mer varierat sätt. Dock dominerade också här basanvändningar som faktasökning och textbearbetning. IKT används huvudsakligen som verktyg och automat. IKT används av få lärare och elever som arena för att skapa autentisk kommunikation. Nästan alla av kursplanens kunskaper och förmågor tränas med hjälp av IKT med undantag av samtal och interaktion. Skälen till användning av IKT i tyskundervisning är för de flesta frågade för att variera undervisningen, för att höja elevernas motivation och för att individanpassa undervisningen. Undersökningen visar att datorn är ett flitigt nyttjat inslag hos de frågade tysklärarna men att datorns potential inte utnyttjas tillräckligt av alla. Risken finns att datorn fungerar bara som add-on till konventionell pedagogik och didaktik istället för att transformera språklärande. Kompetensutveckling, en nationell strategi för IKT-användande och uppbyggnad av en metodbank skulle kunna åtgärda detta.

Det här examensarbetet har som syfte att undersöka hur elevernas kunskaper i svenska som modersmål påverkar inlärningen av tyska som främmande språk. Det belyser också elevernas olika strategier för inlärning av språkliga strukturer i tyskan som inte kan relateras till svenska. Undersökningen baseras på en enkätundersökning och djupintervjuer med elever på ett gymnasium i Malmö. Jag förankrar arbetet i aktuell forskning om hur man överför språkliga strukturer från svenska som modersmål till tyska som främmande språk. Mina slutsatser är att överföring sker men inte i någon hög grad och att det språkliga sammanhanget är väldigt viktigt för att det ska uppstå en positiv språklig överföring samt att elevernas utveckling på målspråket främjas av att leta efter likheter med modersmålet.

Föreliggande arbete utreder genom enkätundersökningar, utförda på en grundskola och på en gymnasieskola, elevers attityder till sin tyskundervisning. Centrala frågor är: vilka faktorer styrs elever av när de gör sitt språkval; hur ser elever på sin tyskundervisning; vilka mål har elever när de lär sig tyska; varför slutar elever studera tyska efter grundskolan? Av enkätsvaren framgår att elever har en generellt positiv inställning när de väljer att läsa tyska men att valet av språk i stor utsträckning styrs av tillfälligheter; att de tröttnar alltmer på sin tyskundervisning under studietidens gång; att de lägger störst vikt vid att lära sig muntliga färdigheter samt efterfrågar en variationsrik undervisning; att de avbryter sina språkstudier när studiebördan blir för stor. Mina slutsatser är att elever inför sitt språkval måste upplysas om vad det innebär att läsa ett specifikt språk samt om vad som förväntas av dem under studierna; att samarbetet ämneslärare emellan måste intensifieras, framförallt på gymnasieskolan; att trots de moderna språkens uppvärdering i den framtida gymnasieskolan tyskan kommer att vara utsatt för hård konkurrens av andra språk. Därför måste det tyska språket göras mer attraktivt i elevernas ögon.

Syftet med denna kvalitativa studie är att utveckla kunskap om huruvida tysklärare på högstadiet uppfattar engelska som en resurs eller ett hinder i undervisningen och i vilka sammanhang de säger sig använda engelska för att stödja elevernas inlärning av tyska. Studiens teoretiska grund utgår från ett sociokulturellt perspektiv där språk utgör lärandets förutsättningar. Därtill hör även språkspecifika teorier såsom Hufeisens Faktormodell, Williams och Hammarbergs forskning om bakgrundspråkens roll samt forskning om pedagogiskt transspråkande. Det empiriska materialet samlades genom semi-strukturerade intervjuer med sex tysklärare. En tematisk analys resulterade i en komplex bild på engelska som resurs; samtidigt som den kan representera ett språkligt stöd för tyska vad gäller utveckling av lexikalisk och grammatisk kunskap kan det också innebära ett hot mot elevernas tredjespråksinlärning genom att ha en negativ påverkan på deras motivation. Resultaten visar utmaningar i att skapa ett flerspråkigt klassrum där lärarnas didaktiska val om hur engelska används också informeras och influeras av elevkännedom och språkens olika status i skolan och samhället i stort. Tidigare forskning visar att tredjespråkspedagogiken bör kännetecknas av att elevernas samtliga språkkunskaper systematiskt nyttjas vid inlärning av ett nytt. Denna studie indikerar däremot att olika samverkande faktorer kan ha stor betydelse för huruvida teori blir verklighet.

Vårt arbete syftar till att få större vetskap om hur språkundervisningen kan göras autentisk och meningsfull genom att knyta kommunikationen på målspråket till undervisningssituationen samt elevernas vardag och verklighet, i studien även kallat för ”här och nu”-interaktion. För att få svar på de frågor vi ställt oss i undersökningen har vi intervjuat och observerat lärare och elever på två skolor samt analyserat det insamlade materialet med hjälp av relevant litteratur. Utifrån den undervisning som studerats har vi kunnat fastställa att interaktion på målspråket ur ett ”här och nu”-perspektiv både från lärares och från elevers sida är önskvärt men samtidigt svårt att genomföra och därmed lämnas lite utrymme ute på skolorna. Resultaten visar även att förekomsten av ”här och nu”-interaktion starkt påverkas av lärarens personliga inställning till muntlig kommunikation på målspråket samt att det i första hand krävs en förändring av kursplanerna för att skapa en språkundervisning där kommunikation på det främmande språket bygger på flerstämmiga samtal om här och nu. / Our intention with the study was to increase our knowledge about how teachers can make the verbal communication in foreign language studies more authentic and meaningful by including the pupils’ interests and reality as well as the classroom situation while working with verbal interaction. To find the answers to our questions we interviewed and observed two teachers and their pupils. Our study shows that verbal communication considering "here and now"-interaction is wanted from teachers as well as from pupils but due to difficulties exist in a very small scale. Our study also shows that the teacher`s personal attitude to interaction in a foreign language affects the work with verbal communication and that not only teachers but also the course plans need to change their perspective on verbal communication to achieve foreign language studies that build on meaningful discussions and conversations considering the interests and the reality of the pupils.

This two-part study investigates the word frequency of a total of 1296 vocabularies presented in the textbooks Digilär Tyska 3 and Lieber Deutsch 3 2.0, which correspond to the language proficiency level A2. The aim of the study was to investigate to what extent the designated vocabulary in the two textbooks represents the most frequent words in the German language. To determine this, the study was divided into two parts: In the first part, a quantitative study was conducted to answer the following research question: To what extent does the vocabulary in two German textbooks used in Swedish upper secondary schools represent the most frequent words in the German language? The chapter vocabularies were compared to the corpus-based frequency dictionary A Frequency Dictionary of German which lists the 4034 most frequent words in the German language. This study showed that both textbooks provided a high coverage of high frequency words with a percentage of 78% and 73%. Additionally, the vocabularies belonging to the vocabulary excerises in Digilär Tyska 3 were investigated and the result showed that 62% of these words had a low frequency and were not included in the frequency dictionary. Due to this low frequency coverage in the vocabulary exercises a need for a second part of the study was identified to investigate whether this vocabulary, despite its low frequency would still be important for the students to learn. Therefore, a second study with the following two research questions was conducted: Which themes do the low frequent words belong to? To what extent would each word separately in a low frequent composition come across as high frequent?The analyses in the second part of this study showed that the most dominating themes among the low frequency words were describing words, animals, hobbies and other. Consequently, it was argued that these themes could be relevant to address the students’ varying interests. Furthermore, the frequency analysis of the low frequency compositions showed that 13.8 % of the low frequency words could be seen as high frequent when the frequency of each word within a composition was taken into account. Based on these results, it was argued that students learning German with the help of these textbooks would encounter many high frequency words. However, it was stressed that frequency alone cannot be the only deciding factor when identifying the adequate vocabulary for language learners. Motivational aspects such as incorporating vocabulary belonging to themes that students have an interest in would be another important factor that needs to be taken into account when choosing vocabulary. Furthermore, it was argued that teachers should incorporate strategies for German word composition to increase their students’ vocabulary range.