<p>The aim of this study was to get a survey and a deeper understanding of students’ choice of language at upper secondary school, as well as their attitude and motivation to the German language. The rapports of diminished interests in studying languages at upper secondary school raised our interest in how to go against this and motivate students to actually choose to study a language. The study parted from a student perspective with focus on learning, attitude and motivation. A quantitative study with 168 pupils from 11 secondary schools in Halmstad as well as short interviews with their teachers have been used and analysed.</p><p>Our study showed that students are not particular interested in German. Additionally many of the students will only choose to study German if it involves higher qualification points and not because they think it is useful. It also showed that depending on which school the students went to and also depending on the teachers they have had, they are much influenced of how fun they believe German to be and how reluctant they are to choose it at upper secondary school.</p>

The aim of this study was to get a survey and a deeper understanding of students’ choice of language at upper secondary school, as well as their attitude and motivation to the German language. The rapports of diminished interests in studying languages at upper secondary school raised our interest in how to go against this and motivate students to actually choose to study a language. The study parted from a student perspective with focus on learning, attitude and motivation. A quantitative study with 168 pupils from 11 secondary schools in Halmstad as well as short interviews with their teachers have been used and analysed. Our study showed that students are not particular interested in German. Additionally many of the students will only choose to study German if it involves higher qualification points and not because they think it is useful. It also showed that depending on which school the students went to and also depending on the teachers they have had, they are much influenced of how fun they believe German to be and how reluctant they are to choose it at upper secondary school.

Lärarprogrammet inriktning musik

Det har pågått en debatt kring meritpoängen sedan systemet ändrades till att endast innefatta språk och matematik med läroplanen GY11. Det diskuteras kring huruvida meritpoängsystemet är missgynnande för elever från studieovana hem eller om det fungerar som en bra belöning för att läsa fördjupningskurser. Någon vidare forskning har dock inte lagts på denna fråga trots att systemet i skrivande stund tillämpats under sju års tid. Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera den valprocess gymnasieelever genomgår vid val av meritkurser i relation till deras utbildningsorienterande bakgrund. Kvalitativa parintervjuer har gjorts med tio elever som går sista året på estet- och ekonomiprogrammet. Deras svar har analyserats med hjälp av begreppen kulturellt kapital, habitus, sociala fält samt handlingshorisont för att beskriva och förklara de tre förhållningssätt som framträdde. Dessa är jag behöver det, jag behöver det inte, och jag klarar det inte. Resultatet visar att när eleverna ställs inför möjligheten att välja meritkurser genomgår de en komplex valprocess med flertalet olika faktorer, några av dessa är mängden utbildningskapital i hemmet, den egna förmågan i ämnet samt vilket gymnasieprogram eleverna går på. Utbildningsnivån i hemmet är därav en del i en sammansatt process men kan inte förklaras som enskild indikator vid val av meritkurser. Gymnasieprogrammet är en betydande faktor i valprocessen eftersom det inom programkulturen finns normer kring val. Det är väl dokumenterat att ungdomars sociala bakgrund påverkar valet av gymnasieprogram, därav influerar även utbildningsnivån i hemmet informanternas valprocess och värdering av meritpoäng indirekt via gymnasievalet. Genom detta samband kan meritpoängen därav både verka som en förstärkare av den sociala snedrekryteringen till högskolan samtidigt som den kan underlätta möjligheten till social rörlighet för elever på högskoleförberedande program.

This paper examines language learning, specifically the German language, forstudents with another native language a Swedish. During my teaching I experiencedthat students with another native language than Swedish have more difficulties andless motivation to learn a fourth language. To find out the reason why I sent aquestionnaire to the students learning German and I made interviews with languageteachers at one senior high school. It turned out that multilingualism should ratherbe an advantage for the learning of a fourth language and not as I thought, adisadvantage. To get an answer to my problem formulation I had to continue myresearch. During the teacher interviews the Swedish merit point system came up. Isent a new questionnaire to all the students learning a third or fourth language and Imade an interview with the study career counselor. The results showed clearly thatthe merit point system causes serious problems for the students and for the languageteachers. Students mostly choose to study a modern language just to get the meritpoints and not because they are interested.

Syftet med uppsatsen är att granska språklärarnas uppfattningar av meritpoängs-systemets effekter på elevers motivation, samt vilka konsekvenser effekterna får för den egna pedagogiken, det vill säga hur läraren som pedagog kan arbeta för att vid behov öka motivationen hos eleverna. De två styrande frågeställningarna i uppsatsen är (1) vad lärarna anser om meritpoängssystemets effekter på elevernas motivation att studera moderna språk; och (2) har implementeringen av meritpoängssystemet påverkat lärarnas pedagogik. Metoden som används är kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer, eller ”djupintervjuer”, av ett antal lärare på två gymnasieskolor i Malmö. Den teoretiska utgångspunkten är teorier rörande meritpoängssystemet. Även teorier inom angränsande forskningsområden, inriktade på betyg, examination och motivation, har använts. Slutsatserna i uppsatsen är att lärarna uppfattar meritpoängssystemet positivt när det gäller antalet elever som väljer språk, och att statusen beträffande moderna språk har ökat. En annan slutsats är att lärarna oreflekterat noterar – utan att se sambandet mellan systemet och elevernas motivation – att elevernas motivation och djupkunskaper har minskat. Skolan behöver nya pedagogiska strategier i mötet med meritpoängssystemets implementering vilket lärarnas fått tillfälle att studera.

Föreliggande arbete utreder genom enkätundersökningar, utförda på en grundskola och på en gymnasieskola, elevers attityder till sin tyskundervisning. Centrala frågor är: vilka faktorer styrs elever av när de gör sitt språkval; hur ser elever på sin tyskundervisning; vilka mål har elever när de lär sig tyska; varför slutar elever studera tyska efter grundskolan? Av enkätsvaren framgår att elever har en generellt positiv inställning när de väljer att läsa tyska men att valet av språk i stor utsträckning styrs av tillfälligheter; att de tröttnar alltmer på sin tyskundervisning under studietidens gång; att de lägger störst vikt vid att lära sig muntliga färdigheter samt efterfrågar en variationsrik undervisning; att de avbryter sina språkstudier när studiebördan blir för stor. Mina slutsatser är att elever inför sitt språkval måste upplysas om vad det innebär att läsa ett specifikt språk samt om vad som förväntas av dem under studierna; att samarbetet ämneslärare emellan måste intensifieras, framförallt på gymnasieskolan; att trots de moderna språkens uppvärdering i den framtida gymnasieskolan tyskan kommer att vara utsatt för hård konkurrens av andra språk. Därför måste det tyska språket göras mer attraktivt i elevernas ögon.

Syftet med uppsatsen är att granska språklärarnas uppfattningar av meritpoängs¬systemets effekter på elevers motivation, samt vilka konsekvenser effekterna får för den egna pedagogiken, det vill säga hur läraren som pedagog kan arbeta för att vid behov öka motivationen hos eleverna. De två styrande frågeställningarna i uppsatsen är (1) vad lärarna anser om meritpoängssystemets effekter på elevernas motivation att studera moderna språk; och (2) har implementeringen av meritpoängssystemet påverkat lärarnas pedagogik. Metoden som används är kvalitativ med halvstrukturerade intervjuer, eller ”djupintervjuer”, av ett antal lärare på två gymnasieskolor i Malmö. Den teoretiska utgångspunkten är teorier rörande meritpoängssystemet. Även teorier inom angränsande forskningsområden, inriktade på betyg, examination och motivation, har använts. Slutsatserna i uppsatsen är att lärarna uppfattar meritpoängssystemet positivt när det gäller antalet elever som väljer språk, och att statusen beträffande moderna språk har ökat. En annan slutsats är att lärarna oreflekterat noterar – utan att se sambandet mellan systemet och elevernas motivation – att elevernas motivation och djupkunskaper har minskat. Skolan behöver nya pedagogiska strategier i mötet med meritpoängssystemets implementering vilket lärarnas fått tillfälle att studera.

This C-essay is a qualitative study designed to create a basis for understanding how managers involved in school affairs perceive the impact of merit points on students’ chances to continue on to higher education and how this will affect individuals' life chances. The study is based on three interviews with managers involved in school affairs. In this paper grades, merit points and socioeconomic class differences are discussed. The aim of this paper is to answer the following questions:  What impact does merit points in language studies and the way different languages are valued, in the system, have for the individual and for society?  Who are the winners in the new grading system and who are the losers; how are different socioeconomic groups affected? The material was interpreted with the help of a report written by Ingrid Nordqvist and Monica Langerth Zetterman called "Secondary School competition field-a regional perspective", a paper written by Helen Raven who did a study on grades, national tests and social reproduction and the Frenchman Pierre Bourdieu's theories. The results show that class differences will increase and that it will be difficult to rise in the social hierarchy in the future.

Since the introduction of the Spanish language in elementary school in Sweden in 1994, this language has become larger than other traditional modern languages such as German and French. As Spanish increases in popularity, the number of students who discontinue their Spanish studies also increases. In this study, forty-five students who take Spanish at the high school level were asked why they had chosen this language and how motivated they feel now after studying it for a minimum of three and up to five years. Factors such as the influence of friends while choosing the language, the information that the school provided before the language choice, the interest in Spanish speaking countries’ culture and the use of Spanish in free time, among others, were investigated in the survey. The results revealed that most of the students chose Spanish because it seems amusing and easier than French and German and because they are interested in traveling to Spanish speaking countries. This study also showed that most of the students do not feel motivated to continue studying Spanish but they do it in order to earn merit points that will increase their chances to get accepted in college. The results were compared with previous research studies and analyzed with help of the concepts intrinsic and extrinsic motivation and integrative and instrumental motivations.