<p>Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs nio upplever gymnasievalet och hur dessa upplevelser kan påverka deras valprocess. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs nio. Resultatet visar att gymnasievalet är en komplex process som väcker många starka känslor. Dessa känslor handlar om det egna ansvaret att göra rätt val inför framtiden, svårigheter att hantera informationsutbudet och känslor kring att uppnå de betyg som krävs för en viss utbildning. Funderingar över vad det innebär att börja i en ny skola väcker också känslor. Eleverna har olika sätt att försöka hantera situationen. Det gemensamma hos dem är att de försöker göra valprocessen så begriplig som möjligt, bland annat genom att besöka gymnasieskolor. Samtliga elever beskriver stöd från människor i deras närhet som värdefullt. Studien visar att känslor påverkar elevernas valprocess och att de kan ha en avgörande betydelse för elevernas beslut om utbildningsväg.</p>

Småföretagare har ofta begränsade resurser för att kunna täcka alla arbetsuppgifter inom företaget. Kunskaperna inom den ekonomiska förvaltningen är ofta bristfällig på grund av att lagar, regler och förordningar är i ständig utveckling. Småföretagarna identifierar för hur man ska komplettera den bristande kunskapen. De uppstår således ett viktigt val, där en ekonomisk rådgivare som matchar företagets ambitioner ska väljas. Syftet med denna studie är att skapa en förståelse för hur småföretagaren resonerar vid val av ekonomisk rådgivning genom att belysa beslutsprocessen samt vilka bedömningskriterier småföretagaren utgår ifrån för att minska informationsasymmetrin och hur dessa värderas. Vidare kommer studien att undersöka om resonemangen varierar beroende på om det är en levebrödsföretagare eller en småföretagare med tillväxtambitioner. Studien har utgått från ett abduktivt tillvägagångssätt, där beslutsteorier i form av rationalitet fungerat som inspirationskälla för att hitta mönster kopplat till småföretagares beslutsprocess. Detta har kompletterats med ett djupgående fokus på vilka bedömningskriterier som avgör valet av ekonomisk rådgivare. För att kunna få en förståelse för detta, har studien utgått från kvalitativ metod baserat på semistrukturerade intervjuer. I och med att studien är av jämförande karaktär, har fyra intervjuer inom vardera klassificeringen av småföretagare genomförts. Studien visar hur småföretagare tenderar att utgå från olika sorter av rationalitet kopplat till olika bedömningskriterier. Småföretagarens egna preferenser styr vilken sorts rationalitet som utnyttjas vid valet av ekonomisk rådgivare. Den gemensamma nämnare hos småföretagarna är att de uppvisar en förtroenderationalitet vid valet av ekonomisk rådgivning. Det har även visat sig att familjeförhållandet för den ekonomiska rådgivaren kan påverka valet för småföretagaren.

Syftet med studien är att undersöka hur elever i årskurs nio upplever gymnasievalet och hur dessa upplevelser kan påverka deras valprocess. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex elever i årskurs nio. Resultatet visar att gymnasievalet är en komplex process som väcker många starka känslor. Dessa känslor handlar om det egna ansvaret att göra rätt val inför framtiden, svårigheter att hantera informationsutbudet och känslor kring att uppnå de betyg som krävs för en viss utbildning. Funderingar över vad det innebär att börja i en ny skola väcker också känslor. Eleverna har olika sätt att försöka hantera situationen. Det gemensamma hos dem är att de försöker göra valprocessen så begriplig som möjligt, bland annat genom att besöka gymnasieskolor. Samtliga elever beskriver stöd från människor i deras närhet som värdefullt. Studien visar att känslor påverkar elevernas valprocess och att de kan ha en avgörande betydelse för elevernas beslut om utbildningsväg.

Denna studie ämnar belysa vad det är som fick studenter att välja just Uppsala universitet för vidarestudier och vad studenterna prioriterade i sin valprocess. Individernas prioriteringar kategoriseras in i olika faktorer, där faktorerna ämnar förklara de olika konsekvenserna av valet, exempelvis de geografiska avståndet till universitetet eller universitetets akademiska rykte. För att identifiera detta har studien använt sig av en kvantitativ metod, nämligen en enkät. Enkäten riktade sig till individer som studerar eller har studerat på Uppsala universitet och var ämnad att identifiera hur en större mängd individer resonerade kring sin valprocess, exempelvis vad de prioriterade i valet eller hur informerade de ansåg sig själva vara om sina valmöjligheter. Resultaten påvisade med stor likhet till tidigare studier att Akademiskt Rykte, Universitetsstadens Atmosfär och tillgängligheten till studentaktiviteter är de tre mest inflytelserika faktorerna. För att vidare identifiera hur valprocessen kan beskrivas tillämpades de teoretiska ramverken sociologiska modeller samt rational choice theory vilket ämnar att identifiera ifall en rationell beslutsprocess har tagit form. En rationell beslutsprocess identifieras av att faktorer som förbättrar ens framtida möjligheter och vinst maximeras, medans temporära bekvämligheter som är mindre värda ur samma perspektiv förminskas. Studien har dock funnit att valprocessen uppvisar tendenser på både rationella beslutstaganden samt icke-rationella så som de geografiska faktorerna. Vad detta innebär är således att om man vill förstå hur valprocessen sker kan man inte göra de utifrån antagandet att individ agerar rent rationellt.

Det har pågått en debatt kring meritpoängen sedan systemet ändrades till att endast innefatta språk och matematik med läroplanen GY11. Det diskuteras kring huruvida meritpoängsystemet är missgynnande för elever från studieovana hem eller om det fungerar som en bra belöning för att läsa fördjupningskurser. Någon vidare forskning har dock inte lagts på denna fråga trots att systemet i skrivande stund tillämpats under sju års tid. Syftet med föreliggande studie är att beskriva och analysera den valprocess gymnasieelever genomgår vid val av meritkurser i relation till deras utbildningsorienterande bakgrund. Kvalitativa parintervjuer har gjorts med tio elever som går sista året på estet- och ekonomiprogrammet. Deras svar har analyserats med hjälp av begreppen kulturellt kapital, habitus, sociala fält samt handlingshorisont för att beskriva och förklara de tre förhållningssätt som framträdde. Dessa är jag behöver det, jag behöver det inte, och jag klarar det inte. Resultatet visar att när eleverna ställs inför möjligheten att välja meritkurser genomgår de en komplex valprocess med flertalet olika faktorer, några av dessa är mängden utbildningskapital i hemmet, den egna förmågan i ämnet samt vilket gymnasieprogram eleverna går på. Utbildningsnivån i hemmet är därav en del i en sammansatt process men kan inte förklaras som enskild indikator vid val av meritkurser. Gymnasieprogrammet är en betydande faktor i valprocessen eftersom det inom programkulturen finns normer kring val. Det är väl dokumenterat att ungdomars sociala bakgrund påverkar valet av gymnasieprogram, därav influerar även utbildningsnivån i hemmet informanternas valprocess och värdering av meritpoäng indirekt via gymnasievalet. Genom detta samband kan meritpoängen därav både verka som en förstärkare av den sociala snedrekryteringen till högskolan samtidigt som den kan underlätta möjligheten till social rörlighet för elever på högskoleförberedande program.

Vad händer om det blir fel i ett val? Hur rättas det till? Denna studie undersöker de fel som påtalats i den svenska valprocessen under 2000-talet via överklaganden av valresultatet genom frågeställningarna: Var i den svenska valprocessen sker det konstaterade felaktigheter? Vad är det som har gjorts så fel till den grad att man behöver vidta en rättelse, i detta fall den mest ingripande åtgärden, omval? Det är inte alltid som felen är orsakade av valfusk och därför introducerar jag skillnaden mellan valfusk och administrativa felaktigheter. Vidare undersöks hela den svenska valprocessen; innan, under och efter valet. Genom att studera brister i valprocessen undersöks också de svenska valens integritet. I etablerade demokratier förväntas val fungera utan några större problem och när det blir fel finns det juridiska vägar tillgängliga för att rätta till felen. Om man upplever ett fel i ett svenskt val kan det överklagas till Valprövningsnämnden. De överklaganden som inkommit till nämnden studeras genom en kvantitativ och kvalitativ innehållsanalys där texterna i överklagandena kodas utifrån olika variabler för att belysa olika aspekter av innehållet. Resultatet visar på att det sker flest fel under röstprocessen på valdagen och under rösträkningen. Vidare visar studien på att felen ibland är så pass omfattande att de endast kan åtgärdas via ett omval. Sammantaget visar studien på att det finns brister i den svenska valprocessen.

En förutsättning för den representativa demokratin är ett välfungerande valsystem. För att demokratiska system ska uppfattas som lagliga och berättigade är en förutsättning att medborgarna känner tillit till systemet och att systemet erhåller hög legitimitet. Därmed handlar sökandet efter legitimitet i grund och botten om offentliga institutioner och organisationers överlevnad. I valsystemets omgivning förekommer dock hot mot valsystemets legitimitet. Dels i form en global ifrågasättande diskurs och dels i form av konsekvenserna av den vallagsändring som genomfördes i syfte att stärka valhemligheten år 2022. Dessa konsekvenser bestod i köbildning som potentiellt skulle kunna utgöra ett hinder för valdeltagande samt leda till legitimitetsförlust. Denna studies syfte är således att utforska valtjänstepersoners arbetssätt och strategier för att bibehålla och reparera legitimitet och skapa vidare förståelse för valadministrationens legitimitetsskapande arbete. Studien avser även att utforska eventuella nivåskillnader i den valadministrativa implementeringskedjan samt hur detta återverkar på valtjänstepersonernas uppfattning av tjänstemannarollen. För att besvara studiens forskningsfrågor tillämpades ett teoretiskt ramverk där legitimitetsbegreppet förstås utifrån ett makroperspektiv genom teori om demokratisk legitimering. På mesonivå förstås legitimitetsbegreppet utifrån nyinstitutionell teori och studiens första analytiska verktyg är Suchmans strategier för att bibehålla och reparera legitimitet. På mikronivå tillämpas teori om rolluppfattning för att begreppsliggöra legitimitet och studiens andra analytiska verktyg handlar om rolltyper för att skapa förståelse för valtjänstepersonernas förhållningssätt. Studien antar en kritisk realistisk ansats där en kvalitativ metod har tillämpats och semistrukturerade intervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att valtjänstepersoner tillämpar ett förtroendeingivande, rättvist och förutsägbart förhållningssätt för att stärka valsystemets legitimitet. Förhållningssätten präglas vidare av regelföljande, transparens och neutralitet och dessa värden präglar även de arbetsmetoder som tillämpas för att bibehålla och reparera legitimitet. Kommunikation och samverkan framkommer därtill som viktiga arbetsmetoder. Valtjänstepersoner på samtliga nivåer tillämpar ett byråkratiskt förhållningssätt. På lokal nivå tillämpas närbyråkratiskt förhållningssätt i större utsträckning. Detta kan förstås utifrån att lokala valtjänstepersoners arbete präglas av mer praktiska inslag och därför relaterar dessa arbetsmetoder i större utsträckning till pragmatiska strategier för att bibehålla och reparera legitimitet.

Jag har i denna studie dels försökt belysa några ungdomars inställning till att använda sig av Internet för informationssökning och valstöd, vägledning via Internet, i syfte att själva ta mer aktiv del i sin valprocess inför gymnasievalet. Dels försöka belysa deras inställning till om Internet och valstöd kan vara ett komplement i vägledningen när det gäller valet till gymnasiet. Jag har också försökt klarlägga vilken inställning som de utbildningsansvariga för studie- och yrkesvägledarutbildning i Sverige har till Internet och valstöd i vägledningssammanhang. I min studie har jag använt mig av relevant litteratur, kurslitteratur, litteratursökning vid Växjö universitetsbibliotek och Malmö högskolas bibliotek samt artikelsökning via Internet. Jag har besökt en gymnasieskola och intervjuat fyra ungdomar angående deras inställning till Internet och valstöd. I intervjuerna har jag använt mig av bandspelare och stödanteckningar. Jag har lyssnat av och skrivit ned intervjuerna. Resultatet visar att dessa ungdomar har en positiv inställning till att använda sig av Internet däremot var de mer tveksamma till att använda sig av valstöd. Det framkommer också att de efterfrågar kunskap i hur man kan använda Internet och valstöd. Ungdomarna framhåller också vikten av att personligen träffa vägledaren. I intervjuerna med de utbildningsansvariga har jag använt mig av telefon och e-post. Av resultatet framgår det, att det är stor variation i hur man arbetar med dessa frågor. Vid ett av lärosätena har man i utbildningen grundläggande datautbildning och under hela utbildningen, på tre år, arbetar man med att söka information på Internet. Vid de två andra lärosätena framgår det att det är mycket upp till den enskilda läraren på vilket sätt man arbetar med Internet i utbildningen. Ingen av de tre utbildningarna erbjuder utbildning i valstöd. Däremot har man på ett av lärosätena påbörjat ett försök med vägledning med hjälp av Internet där även kamera (Webcam) och headset används. Det framgår att alla tre utbildningsansvariga anser att det är viktiga frågor som måste diskuteras mer samt att det behövs mer kunskap i dessa frågor.

Syfte med denna undersökning har varit att få klarhet i om det finns studie- och yrkes- vägledare som agerar grindvakter bland annat i mötet med elever inför deras gymnasieval. Vidare ville vi utforska och förstå om det kan vara så att vägledare föredrar ett gymnasieprogram framför ett annat. Med anledning av detta bestämde vi oss för att använda ett specifikt program som vi sedan tidigare förstått har ett dåligt anseende i många människors ögon. Dessutom valde vi att göra två förundersökningar dels med en yrkeslärare, dels med elever från årskurs ett på fordonsprogrammet. Anledningen till förundersökningarna var att vi ville få synpunkter från dem som fanns inom verksamheten, vilket gav oss en värdefull förförståelse om fordonsprogrammet och dess elever. I resultatet av våra kvalitativa intervjuer framgår att det finns studie- och yrkesvägledare som utnyttjar sitt verktyg att vidga perspektiv, när de anser att eleven bör söka annan utbildning, och använder enligt oss en grindvakts funktion. Därutöver anser vägledarna i våra intervjuer att fordonsprogrammet borde ha ett bättre anseende beroende på det innehåll och kunnande som utbildningen innehar och står för.

Syftet med denna studie är att studera elever som läser ett högskoleförberedande program på gymnasiet i årskurs tre och deras val att påbörja ett  högskoleprogram med yrkesexamen direkt efter studenten. Frågeställningarna vi lyfter är vilken betydelse högskoleutbildning har för ungdomarna i deras karriärvalsprocess, vilka strategier de tar sig an för en högskoleutbildning samt vilka identitetskonstruktioner ungdomarna gör i valet till högskola. Vi har genomfört sex kvalitativa intervjuer på olika skolor med elever som läser sista året på gymnasiet och har sökt in till ett högskoleprogram. Under tidigare forskning tas områden knutna till vår frågeställning upp. Forskningen lyfter olika påverkningsfaktorer i valet till utbildning, både på samhälleliga som individuella plan och hur identiteten konstrueras i förhållande detta. 
Vi analyserar vår empiri med teorierna Careership (1997), Career construction theory (2005) samt begreppet Strange attractor (2011). Vi valde dessa för att identifiera faktorer som ligger bakom respondenternas karriärval, vad de ser som möjligt samt hur de finner meningsskapande strategier för att ta sig an sin karriär. Analysen visar att högskolans betydelse är stor för respondenterna och en karriär via högskolan som det enda och naturliga valet. Deras sociala bakgrund har en betydelse i beslutet att välja högskoleutbildning direkt efter gymnasiet, på så sätt kan de förvalta och föröka det bildningskapital de tillskansat sig under sina studier och via föräldrarna. I valet till högskoleprogram ser vi att respondenterna berättar något om sig själva och gör ett identitetsarbete. De ser ett mervärde i valet av utbildning. Högskoleprogrammet möter deras individuella värderingar och därmed finner dem valet till högskolan som meningsfullt. Respondenterna intar olika strategier för att ta sig an en högskole-utbildning direkt efter studenten. De väljer breda utbildningar och är inte främmande för att hantera uppkomna situationer som felval med alternativa strategier.