<p>Syftet med studien är att kartlägga i vilken grad vad och vilka påverkar gymnasievalet för ungdomar i årskurs 9. Dessutom ska jag försöka belysa dessa ungdomars motivation och förväntningar i fråga om gymnasiet mot bakgrund av attityd till dem själva och grundskolan, men också hur deras planer kan förstås och hur deras faktiska situation ser ut när de står i begrepp att välja gymnasieskola. Ett personligt intressegrundade gymnasieval har gjorts möjligt då ungdomarna har möjlighet att söka till gymnasieskolor över hela landet och det finns massor av utbildningsalternativ. Allt fler friskolor och lokalanknutna utbildningsutbud tillsammans med skolpengssystemet innebär att valfriheten ökat och gymnasieskolorna har blivit konkurrensutsatta och måste därför marknadsanpassas. Studien utgår ifrån en kvantitativ surveyundersökning och bygger på en enkätundersökning med 624 elever i årskurs 9 på fyra skolor i tre landsortskommuner.Resultatet visar att:• Det finns en relation mellan ungdomars syn på sig själva och graden av intresse för skolan och motivationen att plugga. Tjejer beskriver sig i högre grad som motiverade, intresserade, ambitiösa och målmedvetna än vad killar gör. Var fjärde tjej ser sig själv som stressad. Killar beskriver sig i högre grad som trygga än vad tjejer gör.• Sex av tio ungdomar menar att de är intresserade av skolan och känner sig motiverade att plugga, vilket säkert motiverar dem att aktivt välja till gymnasiet. 90 % av ungdomarna i undersökningen ansåg att det var viktigt för dem att lyckas med skolarbetet oavsett deras attityd till högstadiet och skolarbetet.• 34 % av ungdomar påverkas av utbildningsalternativ som sammanfaller med deras personliga intressen och som inte finns i deras hemkommun. Mer än tre fjärdedelar av ungdomarna ansåg att möjligheten att fritt få söka till gymnasieskola över hela Sverige skulle ge dem fler och bättre valmöjligheter.• De allra flesta, oavsett kön, förväntar sig att det ska bli roligt, intressant och spännande att börja gymnasiet.• Föräldrarna är de personer i ungdomars omgivning som de anser påverkar dem mest i valet av gymnasieskola. Det är också föräldrarna som ungdomarna pratar mest med under valprocessen oavsett kön.• Studie- och yrkesvägledaren var också en person som ungdomarna ansåg kunde påverka dem i deras val, men som de i dagsläget inte ser som någon som de pratar med.• För att informera sig om vilket utbud det finns av gymnasieskolor och utbildningsalternativ använder sig majoriteten av ungdomar i första hand studie- och yrkesvägledaren i kombination med Internet och broschyrer från olika gymnasieskolor.• Hur en gymnasieskola profilerar sig och vilken kommunikationsstrategi de använder har stor påverkan på ungdomar som står inför att välja till gymnasiet. Det som påverkade ungdomarna mest var att de fick besöka skolan, titta på verksamheten och lokalerna. Åtta av tio ungdomar ansåg sig påverkas av elever som går/har gått på skolan och lika många menar att det viktigt att skolan har ett bra rykte.Min slutsats är att ungdomar som går i årskurs nio och deras valhandlingar grundas i relationen mellan utbildningssystemets strukturella möjligheter och vad ungdomar anser påverka dem och vad som är viktigt för att de ska nå sina personliga mål. Eleverna definierar, förstår och förhåller sig till kvasimarknadens löften på olika sätt, beroende på de lokala förutsättningarna och sammanhangen. Det är dags för varje enskild gymnasieskola som har förvandlats till en kvasimarknad att sluta stirra blint på konkurrenternas utbud och titta på vad eleverna vill ha och hur de påverkas.Min förhoppning är att denna undersökning kan ligga till grund för många samtal, på gymnasieskolor runt om i Sverige, om vad och hur olika faktorer och personer påverkar ungdomar i deras val av gymnasieskola.</p>

Syftet med studien är att kartlägga i vilken grad vad och vilka påverkar gymnasievalet för ungdomar i årskurs 9. Dessutom ska jag försöka belysa dessa ungdomars motivation och förväntningar i fråga om gymnasiet mot bakgrund av attityd till dem själva och grundskolan, men också hur deras planer kan förstås och hur deras faktiska situation ser ut när de står i begrepp att välja gymnasieskola. Ett personligt intressegrundade gymnasieval har gjorts möjligt då ungdomarna har möjlighet att söka till gymnasieskolor över hela landet och det finns massor av utbildningsalternativ. Allt fler friskolor och lokalanknutna utbildningsutbud tillsammans med skolpengssystemet innebär att valfriheten ökat och gymnasieskolorna har blivit konkurrensutsatta och måste därför marknadsanpassas. Studien utgår ifrån en kvantitativ surveyundersökning och bygger på en enkätundersökning med 624 elever i årskurs 9 på fyra skolor i tre landsortskommuner.Resultatet visar att:• Det finns en relation mellan ungdomars syn på sig själva och graden av intresse för skolan och motivationen att plugga. Tjejer beskriver sig i högre grad som motiverade, intresserade, ambitiösa och målmedvetna än vad killar gör. Var fjärde tjej ser sig själv som stressad. Killar beskriver sig i högre grad som trygga än vad tjejer gör.• Sex av tio ungdomar menar att de är intresserade av skolan och känner sig motiverade att plugga, vilket säkert motiverar dem att aktivt välja till gymnasiet. 90 % av ungdomarna i undersökningen ansåg att det var viktigt för dem att lyckas med skolarbetet oavsett deras attityd till högstadiet och skolarbetet.• 34 % av ungdomar påverkas av utbildningsalternativ som sammanfaller med deras personliga intressen och som inte finns i deras hemkommun. Mer än tre fjärdedelar av ungdomarna ansåg att möjligheten att fritt få söka till gymnasieskola över hela Sverige skulle ge dem fler och bättre valmöjligheter.• De allra flesta, oavsett kön, förväntar sig att det ska bli roligt, intressant och spännande att börja gymnasiet.• Föräldrarna är de personer i ungdomars omgivning som de anser påverkar dem mest i valet av gymnasieskola. Det är också föräldrarna som ungdomarna pratar mest med under valprocessen oavsett kön.• Studie- och yrkesvägledaren var också en person som ungdomarna ansåg kunde påverka dem i deras val, men som de i dagsläget inte ser som någon som de pratar med.• För att informera sig om vilket utbud det finns av gymnasieskolor och utbildningsalternativ använder sig majoriteten av ungdomar i första hand studie- och yrkesvägledaren i kombination med Internet och broschyrer från olika gymnasieskolor.• Hur en gymnasieskola profilerar sig och vilken kommunikationsstrategi de använder har stor påverkan på ungdomar som står inför att välja till gymnasiet. Det som påverkade ungdomarna mest var att de fick besöka skolan, titta på verksamheten och lokalerna. Åtta av tio ungdomar ansåg sig påverkas av elever som går/har gått på skolan och lika många menar att det viktigt att skolan har ett bra rykte.Min slutsats är att ungdomar som går i årskurs nio och deras valhandlingar grundas i relationen mellan utbildningssystemets strukturella möjligheter och vad ungdomar anser påverka dem och vad som är viktigt för att de ska nå sina personliga mål. Eleverna definierar, förstår och förhåller sig till kvasimarknadens löften på olika sätt, beroende på de lokala förutsättningarna och sammanhangen. Det är dags för varje enskild gymnasieskola som har förvandlats till en kvasimarknad att sluta stirra blint på konkurrenternas utbud och titta på vad eleverna vill ha och hur de påverkas.Min förhoppning är att denna undersökning kan ligga till grund för många samtal, på gymnasieskolor runt om i Sverige, om vad och hur olika faktorer och personer påverkar ungdomar i deras val av gymnasieskola.

Ett affärssystem spänner över alla de kritiska funktionerna inom en verksamhet vilket innebäratt det är en betydelsefull komponent för att en organisation ska kunna bedriva sinverksamhet. Fördelarna med affärssystem är att de ska fungera som ett systemstöd förverksamheten, att den ska hjälpa till att effektivisera de dagliga administrativa rutinerna, attden ska supportera en processorienterad version av verksamheten och att den möjliggör attstandardisera processer över hela verksamheten. Att välja ett affärssystem är både utmanade och resurskrävande. Det är av central vikt att enorganisation identifierar rätt affärssystem och att valprocessen gör det möjligt förverksamheten att identifiera ett system som uppfyller organisationens vision, krav, behov ochmål. Globala verksamheter har oftast en mer komplex miljö än de verksamheter som enbart ärverksamma i ett land. Det innebär att val av affärssystem i en global verksamhet är svårare,mer unikt och mer utmanande. Syftet med denna studie är att ta fram de kritiska framgångsfaktorerna vid val av affärssystemi en global verksamhet. Studien i denna uppsats har baserats på en kvalitativ ansats, där empiri har samlats in medhjälp av intervjuer i två globala verksamheter. Empirin har sedan analyserats mot teorin sombaseras på sex områden som refereras som generella framgångsfaktorer vid val avaffärssystem. Slutsatsen visar att de kritiska framgångsfaktorerna inkluderar både val av ”system”, val avsamarbetspartner (affärssystemsleverantör), intern förberedelse av verksamheten och totalkostnadsöversikt för hela projektet. För en global verksamhet är det viktigt att ta hänsyn tilldessa framgångsfaktorer för att rätt val ska kunna tas.

The purpose of this investigation was to study what students in in the first year of the social science program in high school think about the guidance they had access to during their time at primary school. This is to ensure that it the guidance students are entitled to and contribute to the development of the business. The survey was conducted at two different high schools in southern Sweden. A total of 57 students participated in the survey. The results show that 46 and 29 percent of students at the two schools did not feel they had the information they needed for their upper secondary school The results proving what previous research reached that students selection process can lead to stress and uncertainty associated with the choice to high school. The results of the present study showed that girls in particular have high standards for themselves and experience stress and anxiety associated with their selection to a greater extent than boys. The results also show that the majority of students do meet a counselor but the availability and quality of the counseling varied between schools. When the liability is delegated to the municipal level in terms of the organization of guidance activities are controlled quality and access to how much principals choose to prioritize activities. The study shows that students had access to similar counseling programs such as field trips, work experience, open houses and individual guidance and that the majority is happy with their choice. The results also show that students are asking for more activities related to education and employment. From a gender perspective, more girls than boys claimed that they felt unease and experienced difficulties selecting, confirming what the agency's report states.

<p>Studiens syfte är att belysa hur fyra unga individer, i ålder 18- 25 resonerar kring sin valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus på individens egna berättelser, dvs. erfarenheter, förväntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar även individens syn på samhällets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillämpas en induktiv kvalitativ metod. Resultatet visar att valet sker i samspel mellan individernas egna preferenser och deras omgivning och att valet till både utbildning och yrke kan vara spännande men också svårt. Där finns förväntningar men också en känsla av ovisshet. Det visar även en utbredd upplevelse av att de inte får, eller har fått det stöd som de anser att de behöver. En slutsats som kan dras är att unga individer behöver verktyg för att kunna navigera mellan dröm och verklighet.</p> / <p>The purpose of this study is to illuminate how four young individuals in the age of 18 to 25 reason about their career choices both retrospectively and today. The focus of the study is on their own stories, i.e. their experiences, expectations and dreams of the future. It also illustrates their view on society’s supporting functions in relation to career choices. An inductive qualitative method is used for the study. The results show that choices are made in an interaction between the individuals own preferences and their context, and that career choices can be difficult as well as exciting. The results also show an extensive feeling of not getting the help or the support they consider necessary and that they need tools to be able to navigate from dream to reality.</p>

Studiens syfte är att belysa hur fyra unga individer, i ålder 18- 25 resonerar kring sin valprocess retrospektivt och i nutid. Studien har fokus på individens egna berättelser, dvs. erfarenheter, förväntningar och drömmar om framtiden. Den illustrerar även individens syn på samhällets stödjande funktioner i samband med studie- och yrkesval. För studien tillämpas en induktiv kvalitativ metod. Resultatet visar att valet sker i samspel mellan individernas egna preferenser och deras omgivning och att valet till både utbildning och yrke kan vara spännande men också svårt. Där finns förväntningar men också en känsla av ovisshet. Det visar även en utbredd upplevelse av att de inte får, eller har fått det stöd som de anser att de behöver. En slutsats som kan dras är att unga individer behöver verktyg för att kunna navigera mellan dröm och verklighet. / The purpose of this study is to illuminate how four young individuals in the age of 18 to 25 reason about their career choices both retrospectively and today. The focus of the study is on their own stories, i.e. their experiences, expectations and dreams of the future. It also illustrates their view on society’s supporting functions in relation to career choices. An inductive qualitative method is used for the study. The results show that choices are made in an interaction between the individuals own preferences and their context, and that career choices can be difficult as well as exciting. The results also show an extensive feeling of not getting the help or the support they consider necessary and that they need tools to be able to navigate from dream to reality.

The democratic process in Myanmar has been a troublesome one. Since the democratic wave arrived the country has witnessed an intense conflict which has led to something that the Human Rights Watch has called an ethnic cleansing. This essay focuses on the institutional instability and will try to explain how the instability and its product of low civil knowledge contributes to the manipulation of the people by the state elites, in this case the military. The main theory that is used during this essay is created by the political scientist Jack Snyder who writes about how weak institutional development in democratic processes has a greater risk of getting hijacked by elites within states who does not want to give up all of their power to the democratic force. This essay will also use theories from other political scientists such as Robert Dahl to strengthen some of the arguments about the democratic process. The questions that this essay will discuss is whether the weak institutional situation and the low civic skills together with the manipulation by the military is the main problem to the chaotic situation we are witnessing today. To approach this problem the essay will examine three important institutional parts of the Myanmar society to try and create logical conclusions about the situation based on Jack Snyder's theory.