Syftet med denna studie är att undersöka gymnasieelevers användning av grammatiska metaforer och fundament i texter skrivna för nationella provet i årskurs 3. Grammatiska metaforer tenderar att nominalisera språkbruket och efterfrågas i vetenskapligt skrivande samt i de bedömningsanvisningar som medföljer nationella provet. Studiens teoretiska utgångspunkt är systemisk funktionell grammatik där grammatiska metaforer har en central roll. Materialet i undersökningen består av tio elevtexter från 2015 års nationella prov. Fem har betygsatts med A utifrån bedömningsaspekten Språk och stil och resterade fem har betygsatts med E. Texterna studeras kvantitativt utifrån mängden grammatiska metaforer och långa nominalfraser med grammatisk metafor som huvudord. Därefter görs en kvalitativ analys av de fem längsta nominalfraserna i varje betygsgrupp. Gällande fundamentanvändning beräknas fundamentslängd, elevernas val av satsdel i fundamentsposition samt variation i subjektsfundamenten. Resultatet visar att elevtexter som betygsatts med A innefattar större mängd grammatiska metaforer och fler långa nominalfraser med grammatisk metafor som huvudord. Både A-texter och E-texter tenderar dock att kunna nyttja de grammatiska metaforerna effektivt genom att förtäta språkbruket och exkludera deltagare i sammanhanget. Gällande fundamentanvändning använder båda betygsgrupper främst subjekt i fundament och därefter adverbial. Betygsgrupp E använder dock större mängd subjektsfundament, fler fundament innehållande ett ord, samt en relativt stor procentuell mängd pronomen i fundamentsposition.

<p>Riksdagen har beslutat om 15 nationella miljökvalitetsmål, ett av dessa är Hav i balans samt levande kust och skärgård. I uppsatsen studeras detta måls uppföljningsarbete, vilket är baserat på indikatorer. Syftet med den här studien är att undersöka hur arbetet med indikatorerna fungerar och om det finns ett behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Våra övergripande frågeställningar behandlar bland annat om det finns olika typer av indikatorer, täcker de i så fall upp alla aspekter av miljömålet och finns det behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Intervjuer har gjorts med miljömålsansvarig myndighet, två länsstyrelser och två kommuner för att få inblick i hur uppföljningsarbetet fungerar på de olika nivåerna.</p><p>Under intervjuerna framkom det att målet Hav i balans samt levande kust och skärgård är komplext och därför svårt att arbeta med. Det finns en inneboende konflikt i målet, där det strävas både efter utveckling och bevarande. Det är svårt att ta fram indikatorer till målet, vilket till viss del beror på att det inte finns klara definitioner av vad som menas med exempelvis levande skärgård.</p><p>Respondenterna är överens om att det finns olika typer av indikatorer och att det är nödvändigt att anpassa indikatorerna efter dess syfte. Det framkom även att vissa saker är svårare att mäta än andra, såsom de kvalitativa aspekterna. De kvalitativa aspekterna måste göras mätbara för att fungera i praktiken.</p><p>Heltäckande indikatorer behövs inte, menar respondenterna. Eftersom indikatorns syfte är att visa på trender kan en grupp av indikatorer tillsammans besvara om utvecklingen är på väg åt rätt håll. Men det är fortfarande viktigt att ha indikatorer som representerar alla aspekter av målet.</p><p>Intervjupersonerna pekar på att det finns svårigheter med uppföljningsarbetet, såsom att det finns behov av mer bakgrundsfakta och att indikatorer kan begränsa uppföljningsarbetet. Men trots det är respondenterna överlag positiva till indikatorbaserat uppföljningsarbete. Vi menar att det finns alla förutsättningar för att indikatorerna ska bli bra, men än är det en bit kvar.</p>

<p>Syftet med studien är att kartlägga i vilken grad vad och vilka påverkar gymnasievalet för ungdomar i årskurs 9. Dessutom ska jag försöka belysa dessa ungdomars motivation och förväntningar i fråga om gymnasiet mot bakgrund av attityd till dem själva och grundskolan, men också hur deras planer kan förstås och hur deras faktiska situation ser ut när de står i begrepp att välja gymnasieskola. Ett personligt intressegrundade gymnasieval har gjorts möjligt då ungdomarna har möjlighet att söka till gymnasieskolor över hela landet och det finns massor av utbildningsalternativ. Allt fler friskolor och lokalanknutna utbildningsutbud tillsammans med skolpengssystemet innebär att valfriheten ökat och gymnasieskolorna har blivit konkurrensutsatta och måste därför marknadsanpassas. Studien utgår ifrån en kvantitativ surveyundersökning och bygger på en enkätundersökning med 624 elever i årskurs 9 på fyra skolor i tre landsortskommuner.Resultatet visar att:• Det finns en relation mellan ungdomars syn på sig själva och graden av intresse för skolan och motivationen att plugga. Tjejer beskriver sig i högre grad som motiverade, intresserade, ambitiösa och målmedvetna än vad killar gör. Var fjärde tjej ser sig själv som stressad. Killar beskriver sig i högre grad som trygga än vad tjejer gör.• Sex av tio ungdomar menar att de är intresserade av skolan och känner sig motiverade att plugga, vilket säkert motiverar dem att aktivt välja till gymnasiet. 90 % av ungdomarna i undersökningen ansåg att det var viktigt för dem att lyckas med skolarbetet oavsett deras attityd till högstadiet och skolarbetet.• 34 % av ungdomar påverkas av utbildningsalternativ som sammanfaller med deras personliga intressen och som inte finns i deras hemkommun. Mer än tre fjärdedelar av ungdomarna ansåg att möjligheten att fritt få söka till gymnasieskola över hela Sverige skulle ge dem fler och bättre valmöjligheter.• De allra flesta, oavsett kön, förväntar sig att det ska bli roligt, intressant och spännande att börja gymnasiet.• Föräldrarna är de personer i ungdomars omgivning som de anser påverkar dem mest i valet av gymnasieskola. Det är också föräldrarna som ungdomarna pratar mest med under valprocessen oavsett kön.• Studie- och yrkesvägledaren var också en person som ungdomarna ansåg kunde påverka dem i deras val, men som de i dagsläget inte ser som någon som de pratar med.• För att informera sig om vilket utbud det finns av gymnasieskolor och utbildningsalternativ använder sig majoriteten av ungdomar i första hand studie- och yrkesvägledaren i kombination med Internet och broschyrer från olika gymnasieskolor.• Hur en gymnasieskola profilerar sig och vilken kommunikationsstrategi de använder har stor påverkan på ungdomar som står inför att välja till gymnasiet. Det som påverkade ungdomarna mest var att de fick besöka skolan, titta på verksamheten och lokalerna. Åtta av tio ungdomar ansåg sig påverkas av elever som går/har gått på skolan och lika många menar att det viktigt att skolan har ett bra rykte.Min slutsats är att ungdomar som går i årskurs nio och deras valhandlingar grundas i relationen mellan utbildningssystemets strukturella möjligheter och vad ungdomar anser påverka dem och vad som är viktigt för att de ska nå sina personliga mål. Eleverna definierar, förstår och förhåller sig till kvasimarknadens löften på olika sätt, beroende på de lokala förutsättningarna och sammanhangen. Det är dags för varje enskild gymnasieskola som har förvandlats till en kvasimarknad att sluta stirra blint på konkurrenternas utbud och titta på vad eleverna vill ha och hur de påverkas.Min förhoppning är att denna undersökning kan ligga till grund för många samtal, på gymnasieskolor runt om i Sverige, om vad och hur olika faktorer och personer påverkar ungdomar i deras val av gymnasieskola.</p>

Syftet med studien är att kartlägga i vilken grad vad och vilka påverkar gymnasievalet för ungdomar i årskurs 9. Dessutom ska jag försöka belysa dessa ungdomars motivation och förväntningar i fråga om gymnasiet mot bakgrund av attityd till dem själva och grundskolan, men också hur deras planer kan förstås och hur deras faktiska situation ser ut när de står i begrepp att välja gymnasieskola. Ett personligt intressegrundade gymnasieval har gjorts möjligt då ungdomarna har möjlighet att söka till gymnasieskolor över hela landet och det finns massor av utbildningsalternativ. Allt fler friskolor och lokalanknutna utbildningsutbud tillsammans med skolpengssystemet innebär att valfriheten ökat och gymnasieskolorna har blivit konkurrensutsatta och måste därför marknadsanpassas. Studien utgår ifrån en kvantitativ surveyundersökning och bygger på en enkätundersökning med 624 elever i årskurs 9 på fyra skolor i tre landsortskommuner.Resultatet visar att:• Det finns en relation mellan ungdomars syn på sig själva och graden av intresse för skolan och motivationen att plugga. Tjejer beskriver sig i högre grad som motiverade, intresserade, ambitiösa och målmedvetna än vad killar gör. Var fjärde tjej ser sig själv som stressad. Killar beskriver sig i högre grad som trygga än vad tjejer gör.• Sex av tio ungdomar menar att de är intresserade av skolan och känner sig motiverade att plugga, vilket säkert motiverar dem att aktivt välja till gymnasiet. 90 % av ungdomarna i undersökningen ansåg att det var viktigt för dem att lyckas med skolarbetet oavsett deras attityd till högstadiet och skolarbetet.• 34 % av ungdomar påverkas av utbildningsalternativ som sammanfaller med deras personliga intressen och som inte finns i deras hemkommun. Mer än tre fjärdedelar av ungdomarna ansåg att möjligheten att fritt få söka till gymnasieskola över hela Sverige skulle ge dem fler och bättre valmöjligheter.• De allra flesta, oavsett kön, förväntar sig att det ska bli roligt, intressant och spännande att börja gymnasiet.• Föräldrarna är de personer i ungdomars omgivning som de anser påverkar dem mest i valet av gymnasieskola. Det är också föräldrarna som ungdomarna pratar mest med under valprocessen oavsett kön.• Studie- och yrkesvägledaren var också en person som ungdomarna ansåg kunde påverka dem i deras val, men som de i dagsläget inte ser som någon som de pratar med.• För att informera sig om vilket utbud det finns av gymnasieskolor och utbildningsalternativ använder sig majoriteten av ungdomar i första hand studie- och yrkesvägledaren i kombination med Internet och broschyrer från olika gymnasieskolor.• Hur en gymnasieskola profilerar sig och vilken kommunikationsstrategi de använder har stor påverkan på ungdomar som står inför att välja till gymnasiet. Det som påverkade ungdomarna mest var att de fick besöka skolan, titta på verksamheten och lokalerna. Åtta av tio ungdomar ansåg sig påverkas av elever som går/har gått på skolan och lika många menar att det viktigt att skolan har ett bra rykte.Min slutsats är att ungdomar som går i årskurs nio och deras valhandlingar grundas i relationen mellan utbildningssystemets strukturella möjligheter och vad ungdomar anser påverka dem och vad som är viktigt för att de ska nå sina personliga mål. Eleverna definierar, förstår och förhåller sig till kvasimarknadens löften på olika sätt, beroende på de lokala förutsättningarna och sammanhangen. Det är dags för varje enskild gymnasieskola som har förvandlats till en kvasimarknad att sluta stirra blint på konkurrenternas utbud och titta på vad eleverna vill ha och hur de påverkas.Min förhoppning är att denna undersökning kan ligga till grund för många samtal, på gymnasieskolor runt om i Sverige, om vad och hur olika faktorer och personer påverkar ungdomar i deras val av gymnasieskola.

Forensiska tekniker såsom fingeravtryckstolkning har under senare år genomgått stora förändringar vad gäller exempelvis tekniska hjälpmedel, dock är människans roll i tolkningen fortfarande central i processen. Denna studie syftar till att öka kunskaperna om individernas kognitiva processer i tolkning av fingeravtryck genom ett experiment där fingeravtrycksforensiker, forensiker från andra fält än fingeravtryck samt noviser fick avgöra huruvida ett antal fingeravtryck härrörde från samma finger eller ej.  De kognitiva processerna studerades utifrån att testpersonerna fick rapportera sin tankar verbalt i form av att ”tänka-högt”. Resultaten transkriberades och analyserades sedan med mixade metoder (mixed methods), det vill säga med både kvantitativ och kvalitativ metod. Resultatet visar att fingeravtrycksforensiker signifikant bättre kan lösa denna typ av problem jämfört med övriga forensiker och noviser, men att det fortfarande finns kognitiva processer hos fingeravtrycksforesnikerna som medför risker i form av bias i förfarandeprocessen.

Riksdagen har beslutat om 15 nationella miljökvalitetsmål, ett av dessa är Hav i balans samt levande kust och skärgård. I uppsatsen studeras detta måls uppföljningsarbete, vilket är baserat på indikatorer. Syftet med den här studien är att undersöka hur arbetet med indikatorerna fungerar och om det finns ett behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Våra övergripande frågeställningar behandlar bland annat om det finns olika typer av indikatorer, täcker de i så fall upp alla aspekter av miljömålet och finns det behov av både kvalitativa och kvantitativa indikatorer. Intervjuer har gjorts med miljömålsansvarig myndighet, två länsstyrelser och två kommuner för att få inblick i hur uppföljningsarbetet fungerar på de olika nivåerna. Under intervjuerna framkom det att målet Hav i balans samt levande kust och skärgård är komplext och därför svårt att arbeta med. Det finns en inneboende konflikt i målet, där det strävas både efter utveckling och bevarande. Det är svårt att ta fram indikatorer till målet, vilket till viss del beror på att det inte finns klara definitioner av vad som menas med exempelvis levande skärgård. Respondenterna är överens om att det finns olika typer av indikatorer och att det är nödvändigt att anpassa indikatorerna efter dess syfte. Det framkom även att vissa saker är svårare att mäta än andra, såsom de kvalitativa aspekterna. De kvalitativa aspekterna måste göras mätbara för att fungera i praktiken. Heltäckande indikatorer behövs inte, menar respondenterna. Eftersom indikatorns syfte är att visa på trender kan en grupp av indikatorer tillsammans besvara om utvecklingen är på väg åt rätt håll. Men det är fortfarande viktigt att ha indikatorer som representerar alla aspekter av målet. Intervjupersonerna pekar på att det finns svårigheter med uppföljningsarbetet, såsom att det finns behov av mer bakgrundsfakta och att indikatorer kan begränsa uppföljningsarbetet. Men trots det är respondenterna överlag positiva till indikatorbaserat uppföljningsarbete. Vi menar att det finns alla förutsättningar för att indikatorerna ska bli bra, men än är det en bit kvar.

This study intends to investigate the use of Joel Greenblatts investing strategy “Magic Formula” on the Swedish stock market for the 10-year period of last of March 2009 to last of March 2019-- a period characterized as a raging bull-market, mainly driven forward by historically low interest rates. This is done by the utilization of back testing, later comparing the returns with a benchmark(OMXSGI) as well as determining if the return can be aptly explained by the asset pricing models CAPM and Fama-French 3 factor with the use of regression analysis. The author found that after transactions cost the two portfolios created according to Magic Formula principles returned 22.63% and 22.21% CAGR which beat the benchmark 15.21% CAGR handily. The alpha of both created portfolios however was shown to be statistical insignificant on the 0.05 significance level when controlling for risk, size and value factors. Further studies are hence recommended—especially on markets which presumably are less efficient and/or over longer period of times with macroeconomic conditions that might reward value more strongly since Magic Formula seems to be capable of being a reasonable screening tool for these types of stocks.

Bakgrund: Bröstcancer är i dag den vanligast förekommande cancersjukdomen som beräknas drabbas en tredjedel av Sveriges kvinnor. Detta är en potentiellt livshotande sjukdom vilket innebär att de flesta av de drabbade kvinnorna kommer att genomgå en omvälvande upplevelse med lång tid av behandlingsåtgärder. Bröstcancersjukdom innebär att livssituationen förändras vilket kan medföra att kvinnans hela trygghet blir annorlunda. När livet drastiskt omskapas kan kvinnans totala livskvalitet sättas i obalans. Studier som undersöker hur kvinnor upplever livskvalitet och hur den förändras i samband med att de drabbas av bröstcancer är betydelsefulla ur flera perspektiv. Kunskap om hur kvinnor med bröstcancersjukdom upplever sin livssituation och livskvalitet är viktig information för att säkerställa och förbättra den vård och stöd som erbjuds henne. Syfte: Syftet med studien är att kvantitativt undersöka 39 kvinnor diagnostiserade med bröstcancer och deras självskattade livskvalitet utifrån två perspektiv. Det första perspektivet har varit att jämföra kvinnornas självskattade livskvalitet mot kvalitativa resultat som sedan tidigare är presenterat. Det andra perspektivet har varit att kvantitativt undersöka hur kvinnornas livskvalitet förhåller sig mot de olika kombinationerna av behandlingsåtgärder. Metod: Föreliggande studie bygger på ett ursprungsprojekt där ett patientmaterial inhämtades under åren 2004 – 2009. Detta ursprungsprojekt har resulterat i kvalitativa delstudier som blivit presenterade i artikelform och i en avhandling. Med föreliggande studie kompletteras dessa resultat med ett kvantitativt perspektiv. Det kvantitiva materialet är behandlat med Microsoft Excel. Urvalsgruppen omfattar 39 kvinnor som under 2005 behandlats för primär bröstcancer vid Umeå sjukhus strålbehandlingsavdelning. Resultat: I delfråga ett konstateras att de kvantitativa resultaten väl överensstämmer med resultaten som framgår av den kvalitativa undersökningen. Bland de bröstcancer drabbade kvinnorna framträder fyra kategorier vilka 24 månader efter diagnos upplever sin livskvalitet som antingen bättre, oförändrad, förändrad men inte till det sämre eller att de upplever sin livskvalitet som sämre. Vid den andra delfrågan framkommer det att kvinnornas olika kombinationer av behandlingsåtgärder har betydelse för kvinnornas upplevda livskvalitet. Fler former av behandlingar har medfört att kvinnorna mår sämre än de kvinnor som tar emot färre behandlingar. Diskussion: Resultaten i denna studie visar att tidigare kvalitativa resultat och att de föreliggande kvantitativa resultaten är överensstämmande. Det framgår även att kvinnor som genomgår mer omfattande behandlingsåtgärder upplever svårare förändringar vad det gäller den aktuella livskvaliteten och hur den förändras över tid. Vad det gäller de båda delfrågorna framgår det att den största förändringen i livskvalitet framträder under det första året fram till det andra året efter diagnos.

In this scientific essay I explore my profession as a library adviser within the public library sector. The focus in my exploration is on the relation between theory and practice and how this relation is carried to the extreme in a situation where the theory consists of quantitative measuring. This situation triggers a conflict within me, and in the essay I reflect on the reasons for this with the aid of various philosophers and authors, in order to get a deeper understanding of my actions, and to see if I acted with good judgement in the sense of Aristotle´s phronesis. In my writing and exploring I also search for a way onwards, a better way to connect theory with practice in my meetings with library staff. My conclusions are that a first step would be to give practice precedence and start talking about the relation between practice and theory instead of the other way around. Further steps are a deeper understanding of the importance of dialogue, to see the perspective of the other and to dare to remain in, and to make the most of, the moment when theory and practice collide. / I denna vetenskapliga essä undersöker jag min yrkespraktik som utvecklingsledare inom folkbiblioteksområdet. Fokus i mitt utforskande ligger på relationen mellan teori och praktik och hur denna relation ställs på sin spets i en situation där teorin utgörs av ett kvantitativt mätande. Situationen utlöser en konflikt inom mig och i essän reflekterar jag över orsakerna till detta med hjälp av en rad filosofer och författare, för att få en djupare förståelse för hur jag handlade, och om jag handlade med gott omdöme i stunden, det som Aristoteles benämner som fronesis. I mitt skrivande och utforskande söker jag också efter en väg framåt, ett bättre sätt att förena teori och praktik i mina möten med bibliotekspersonal. Jag kommer fram till att ett första steg kan vara att ge praktiken företräde och tala om relationen mellan praktik och teori i stället för tvärtom. Ytterligare steg är en insikt i dialogens betydelse, att se den andres perspektiv och att våga vistas i, och ta vara på, det mellanrum som kan uppstå när teorin krockar med praktiken.