Introduktion: För att tandvården skall kunna styras med systematiska prioriteringar tog Socialstyrelsen fram Nationella Riktlinjer ( NR ) för vuxentandvård som ett stöd. Dessa grundas på tidigare forskning och bygger på evidens. Syfte: Syftet var att undersöka i vilken utsträckning tandhygienister kände till och tillämpade socialstyrelsens Nationella Riktlinjer för vuxentandvård avseende preventions- och behandlingsåtgärder för karies och parodontal sjukdom samt periimplantit  före respektive efter en implementeringsintervention. Frågeställningar: Var har tandhygienisterna funnit information gällande NR? Vilka karies-, parodontit-, och periimplantitpreventiva åtgärder enligt NR anser tandhygienisterna är de bäst lämpade för patienter med dessa sjukdomar samt vilken/vilka skillnader föreligger i val av åtgärder efter jämfört med före implementeringen? Metod: Trettioåtta tandhygienister fick utbildning med stöd av förändringsagenter samt genomgick ett interventionsprogram avseende NR i fyra steg. Resultat: Före implementeringen rekommenderade 52,6 % av tandhygienisterna tandtråd i kombination med fluorpreparat vid tillståndet ”Initial kronkaries” jämfört med 0 % efter. Av deltagarna valde 57,9 % Rökstopp + annan åtgärd före för att efter reduceras ned till 31,6 % , värdena avsedde ”Kronisk parodontit”. Konklusion: Implementeringen av NR visade att tandhygienister efter intervention med utbildning och stöd av förändringsagenter använde mer evidensbaserad prevention vid karies, parodontit och periimplantit än tidigare. Uppföljande utvärdering av evidensbaserad prevention inom tandvården rekommenderas, då ett mindre antal icke evidensbaserade preventiva åtgärder kvarstod.

Bakgrund: Bröstcancer är i dag den vanligast förekommande cancersjukdomen som beräknas drabbas en tredjedel av Sveriges kvinnor. Detta är en potentiellt livshotande sjukdom vilket innebär att de flesta av de drabbade kvinnorna kommer att genomgå en omvälvande upplevelse med lång tid av behandlingsåtgärder. Bröstcancersjukdom innebär att livssituationen förändras vilket kan medföra att kvinnans hela trygghet blir annorlunda. När livet drastiskt omskapas kan kvinnans totala livskvalitet sättas i obalans. Studier som undersöker hur kvinnor upplever livskvalitet och hur den förändras i samband med att de drabbas av bröstcancer är betydelsefulla ur flera perspektiv. Kunskap om hur kvinnor med bröstcancersjukdom upplever sin livssituation och livskvalitet är viktig information för att säkerställa och förbättra den vård och stöd som erbjuds henne. Syfte: Syftet med studien är att kvantitativt undersöka 39 kvinnor diagnostiserade med bröstcancer och deras självskattade livskvalitet utifrån två perspektiv. Det första perspektivet har varit att jämföra kvinnornas självskattade livskvalitet mot kvalitativa resultat som sedan tidigare är presenterat. Det andra perspektivet har varit att kvantitativt undersöka hur kvinnornas livskvalitet förhåller sig mot de olika kombinationerna av behandlingsåtgärder. Metod: Föreliggande studie bygger på ett ursprungsprojekt där ett patientmaterial inhämtades under åren 2004 – 2009. Detta ursprungsprojekt har resulterat i kvalitativa delstudier som blivit presenterade i artikelform och i en avhandling. Med föreliggande studie kompletteras dessa resultat med ett kvantitativt perspektiv. Det kvantitiva materialet är behandlat med Microsoft Excel. Urvalsgruppen omfattar 39 kvinnor som under 2005 behandlats för primär bröstcancer vid Umeå sjukhus strålbehandlingsavdelning. Resultat: I delfråga ett konstateras att de kvantitativa resultaten väl överensstämmer med resultaten som framgår av den kvalitativa undersökningen. Bland de bröstcancer drabbade kvinnorna framträder fyra kategorier vilka 24 månader efter diagnos upplever sin livskvalitet som antingen bättre, oförändrad, förändrad men inte till det sämre eller att de upplever sin livskvalitet som sämre. Vid den andra delfrågan framkommer det att kvinnornas olika kombinationer av behandlingsåtgärder har betydelse för kvinnornas upplevda livskvalitet. Fler former av behandlingar har medfört att kvinnorna mår sämre än de kvinnor som tar emot färre behandlingar. Diskussion: Resultaten i denna studie visar att tidigare kvalitativa resultat och att de föreliggande kvantitativa resultaten är överensstämmande. Det framgår även att kvinnor som genomgår mer omfattande behandlingsåtgärder upplever svårare förändringar vad det gäller den aktuella livskvaliteten och hur den förändras över tid. Vad det gäller de båda delfrågorna framgår det att den största förändringen i livskvalitet framträder under det första året fram till det andra året efter diagnos.