No description available.

Bakgrund: Bröstcancer är i dag den vanligast förekommande cancersjukdomen som beräknas drabbas en tredjedel av Sveriges kvinnor. Detta är en potentiellt livshotande sjukdom vilket innebär att de flesta av de drabbade kvinnorna kommer att genomgå en omvälvande upplevelse med lång tid av behandlingsåtgärder. Bröstcancersjukdom innebär att livssituationen förändras vilket kan medföra att kvinnans hela trygghet blir annorlunda. När livet drastiskt omskapas kan kvinnans totala livskvalitet sättas i obalans. Studier som undersöker hur kvinnor upplever livskvalitet och hur den förändras i samband med att de drabbas av bröstcancer är betydelsefulla ur flera perspektiv. Kunskap om hur kvinnor med bröstcancersjukdom upplever sin livssituation och livskvalitet är viktig information för att säkerställa och förbättra den vård och stöd som erbjuds henne. Syfte: Syftet med studien är att kvantitativt undersöka 39 kvinnor diagnostiserade med bröstcancer och deras självskattade livskvalitet utifrån två perspektiv. Det första perspektivet har varit att jämföra kvinnornas självskattade livskvalitet mot kvalitativa resultat som sedan tidigare är presenterat. Det andra perspektivet har varit att kvantitativt undersöka hur kvinnornas livskvalitet förhåller sig mot de olika kombinationerna av behandlingsåtgärder. Metod: Föreliggande studie bygger på ett ursprungsprojekt där ett patientmaterial inhämtades under åren 2004 – 2009. Detta ursprungsprojekt har resulterat i kvalitativa delstudier som blivit presenterade i artikelform och i en avhandling. Med föreliggande studie kompletteras dessa resultat med ett kvantitativt perspektiv. Det kvantitiva materialet är behandlat med Microsoft Excel. Urvalsgruppen omfattar 39 kvinnor som under 2005 behandlats för primär bröstcancer vid Umeå sjukhus strålbehandlingsavdelning. Resultat: I delfråga ett konstateras att de kvantitativa resultaten väl överensstämmer med resultaten som framgår av den kvalitativa undersökningen. Bland de bröstcancer drabbade kvinnorna framträder fyra kategorier vilka 24 månader efter diagnos upplever sin livskvalitet som antingen bättre, oförändrad, förändrad men inte till det sämre eller att de upplever sin livskvalitet som sämre. Vid den andra delfrågan framkommer det att kvinnornas olika kombinationer av behandlingsåtgärder har betydelse för kvinnornas upplevda livskvalitet. Fler former av behandlingar har medfört att kvinnorna mår sämre än de kvinnor som tar emot färre behandlingar. Diskussion: Resultaten i denna studie visar att tidigare kvalitativa resultat och att de föreliggande kvantitativa resultaten är överensstämmande. Det framgår även att kvinnor som genomgår mer omfattande behandlingsåtgärder upplever svårare förändringar vad det gäller den aktuella livskvaliteten och hur den förändras över tid. Vad det gäller de båda delfrågorna framgår det att den största förändringen i livskvalitet framträder under det första året fram till det andra året efter diagnos.

京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(人間健康科学) / 甲第23426号 / 人健博第93号 / 新制||人健||6(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科人間健康科学系専攻 / (主査)教授 山田 重人, 教授 林 悠, 教授 森本 尚樹 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Human Health Sciences / Kyoto University / DFAM