Barns gemensamma lek präglas av ett genuint samspel som bland annat kräver kunskap om de sociala lekregler som krävs för att driva leken framåt. Inkludering och exkludering blir därför två centrala begrepp när det kommer till leken och vilka som får vara med och inte. Syftet med denna studie har varit att studera hur både inkludering och exkludering ter sig i förskolans verksamhet. Vi har undersökt hur och varför exkludering sker mellan barnen, samt vilka strategier förskollärarna använder sig av i arbetet för att motverka exkludering. Den föreliggande studien grundar sig på kvalitativa intervjuer med tre förskollärare samt gruppintervjuer med tre olika barngrupper. Resultatet av studien visade att det fanns olika orsaker till grund för exkludering där den mest märkbara anledningen enligt både förskollärarna och barnen, var ålder och de barn som förstörde en pågående lek. Det har också framkommit att de barn som förstör leken behöver hjälp och vägledning för att kunna utveckla sin brist i de sociala koder som krävs för att kunna leka med andra. Studien har synliggjort de strategier som förskollärarna använder sig av, som bland annat är att vara med och starta upp lekar med de barn som har svårt att bli inkluderade. Det har framförallt visat sig vara avgörande att som förskollärare ständigt vara närvarande för att kunna upptäcka och motverka exkludering. Vad som visat sig vara problematiskt med dessa strategier är avgörandet av när man ska träda in och inte, lika svårt har det visat sig vara när förskolläraren ska träda ur en uppstartad lek. Vi har med denna undersökning sett att det krävs ständigt närvarande och lyhörda förskollärare då det tydligt framkommit att exkludering och utanförskap spelar en stor roll för barns fortsatta utveckling och lärande.

No description available.

Tillhörighet och att få vara en del av ett socialt sammanhang är nödvändigt för oss människor. Social exkludering utgör ett hot mot individens välbefinnande och har visats påverka individens beteende och åsikter. Syftet med studien var att undersöka om människor är mer intoleranta mot personer de inte känner tillhörighet med, om social exkludering leder till en ännu mer intolerant hållning samt om individens behov av tillhörighet påverkar hur de mår vid social exkludering. I studien deltog 26 studenter varav hälften blev exkluderade under ett datorspel. Deltagarna svarade på enkäter om hur de mådde, åsiktsfrågor och deras behov av tillhörighet. Resultaten visade att människor var mer intoleranta mot personer som inte delade deras uppfattning samt att socialt exkluderade personer inte var mer intoleranta. Vidare mådde individer med stort behov av tillhörighet sämre av att bli socialt exkluderade än de med ett lägre tillhörighetsbehov.

<p>Människor har ett grundläggande behov av samhörighet och att ingå i en social kontext. På så sätt skapas ett beroende av andras acceptans för att kunna upprätthålla hälsa och välmående. Social exkludering utgör därför ett hot mot mänskligt välbefinnande. I denna studie undersöks hur exkludering och grad av narcissism påverkar tre typer av individers självreglerande beteende; Aggressivitet, risktagande och prosocialitet. Sextio studenter med hög eller låg grad av narcissism tänkte tillbaka på när de blivit inkluderade eller exkluderade. Resultatet visade att deltagare med en hög grad av narcissism i personligheten agerade mer aggressivt och tenderade att agera mer riskbenäget när de exkluderats. Prosocialitet påverkades inte av exkluderingsmanipulationen, inte heller den situationella självkänslan och humör. Resultatet indikerar att grad av narcissism i personligheten är en viktig faktor för konsekvenser av social exkludering.</p>

I denna studie har vi med hjälp av videokamera observerat barns samspel ur ett genusperspektiv. Vi har undersökt skillnaden mellan flickor och pojkars samspel samt hur förskolans artefakter påverkar på barnens samspel. Ur ett mikrosociologiskt perspektiv med fokus på barnens verbala och ickeverbala kommunikation har vi analyserat pojkarna och flickornas samspel för att kunna genomföra en jämförande studie. Av resultatet kan vi konstatera att det både finns likheter och skillnader i barnens samspel, barnen följde vissa könstypiska mönster och bröt mot vissa. Den största likheten i barnens samspel var deras exkluderande och inkluderande aktiviteter. Det visade sig också att artefakterna hade en betydande roll i barnens samspel och att både flickorna och pojkarna använde sig av dessa i sitt samspel om än på lite olika sätt. Utifrån resultatet kan vi konstatera att en medvetenhet om barns olika samspelsmönster utifrån kön är viktigt för att kunna motverka de stereotypa könsmönstren i förskolan.

Denna studie bygger på observationer av barns fria lek på förskolan. Barnen som observerades var i åldrarna tre till sex år. Syftet med studien var att undersöka hur inkludering och exkludering sker i en barngrupp. Vilka olika metoder använder sig barn av när detta sker. Barn använder sig av olika tillträdesstrategier då de söker tillträde till en lek. För att utesluta andra barn använder de sig också av olika uteslutningsstrategier. Analysen av observationerna har som utgångspunkt Corsaros 15 olika tillträdesstrategier. I vårt resultat kom vi fram till att barnen använder sig av flera olika strategier efter varandra, det vill säga fungerade inte den första så bytte de strategi i samspel med barnen i leken. Vi upptäckte även ytterligare en strategi utöver de som vi har funnit i litteraturen, vilken vi vill kalla för ignoreringsstrategi. Resultatet visar också att barnen på förskolan ständigt arbetar med sina sociala relationer och när barnen vill skydda en pågående relation använder de sig av exkludering av andra barn.

Människor har ett grundläggande behov av samhörighet och att ingå i en social kontext. På så sätt skapas ett beroende av andras acceptans för att kunna upprätthålla hälsa och välmående. Social exkludering utgör därför ett hot mot mänskligt välbefinnande. I denna studie undersöks hur exkludering och grad av narcissism påverkar tre typer av individers självreglerande beteende; Aggressivitet, risktagande och prosocialitet. Sextio studenter med hög eller låg grad av narcissism tänkte tillbaka på när de blivit inkluderade eller exkluderade. Resultatet visade att deltagare med en hög grad av narcissism i personligheten agerade mer aggressivt och tenderade att agera mer riskbenäget när de exkluderats. Prosocialitet påverkades inte av exkluderingsmanipulationen, inte heller den situationella självkänslan och humör. Resultatet indikerar att grad av narcissism i personligheten är en viktig faktor för konsekvenser av social exkludering.

Detta examensarbete handlar om inkludering och exkludering i förskolan. Teoretiska utgångspunkten i detta arbete är det fenomenologiska perspektivet, då syftet med arbetet är att undersöka hur föräldrar upplever inkludering och exkludering i förskolan, vad föräldrarna anser vart ansvarsfördelningen mellan hem och förskola går samt hur föräldrarna upplever dialogen mellan hem och förskola. För att samla in relevant data har jag använt mig av intervju med föräldrar från två olika förskolor för att få en större vidd på min insamlade data. Föräldrarnas upplevelser och tankar om inkludering och exkludering är lika varandra, merparten av föräldrarna hade samma tankar och upplevelser om just inkludering och exkludering. Ansvarsfördelningen mellan föräldrarna och förskolan råder det delade meningar mellan föräldrarna likaså dialog mellan förskolan och hemmet. En del av de tillfrågade föräldrarna upplevde att dialogen mellan förskola och hemmet var obefintligt vilket är synd då det står i LPFÖ98 reviderad 2010 att förskolan och förskollärarna ska föra fortlöpande samtal med barnets vårdnadshavare om barnens trivsel, utveckling och lärande både i och utanför förskolan.

Individintegrering– integrering eller exkluderingMalin Ahrberg och Joel Möller, 2007Syftet med detta arbete är att undersöka hur elever som gått individintegrerat har upplevt sinskolsituation. Särskilt fokus läggs på elevernas sociala miljö och arbetsmiljö. Vi undersökeräven hur tre pedagoger som arbetat med individintegrering har upplevt detta.Frågeställningar:• Hur upplever eleverna själva individintegreringen jämfört med placeringen isärskolan?• Hur upplever lärare som arbetat med individintegrering att det fungerar?I kapitlet Bakgrund granskas lagar, styrdokument, barnkonventionen,Salamancadeklarationen, Carlbeck kommittén samt läroplanen för den obligatoriskasärskolan. För att ge en klarare bild över de förutsättningar som råder för individintegrering.I Forskningsöversikt och teoretisk förankring beskrivs Lev Vygotskijs teorier om denproximala utvecklingszonen. Hans studier visar att individer utvecklas i samarbete med andraindivider som besitter mer kunskap inom det relevanta området, märk väl att det rör sig om ettsamarbete ett utbytte av kunskap mellan olika individer.Den empiriska undersökningen har gjorts med hjälp av intervjuer, fyra elever som har gåttindividintegrerat och tre pedagoger som jobbar eller har jobbat med individintegrering blevintervjuade. Resultatet av dessa intervjuer visar att eleverna generellt känt ett utanförskap ochi vissa fall varit utsatta för mobbning, något som även pedagogerna vittnat om. Det krävs enstor lyhördhet inför elevernas behov för att en individintegrering ska fungera, samt att skolanmåste vara beredd att tillföra de resurser som eleven och pedagogerna har rätt till.Nyckelord: Individintegrering, integrering, exkludering

Uppsatsens syfte är att undersöka gymnasieelevers upplevelser av inkludering och exkludering i religionsundervisningen. Genom en kvalitativ intervjustudie har data samlats in och analyserats med en fenomenografisk ansats och ett induktivt angreppssätt. Resultatet är kopplat till tre olika teman utifrån de intervjufrågor som gymnasieeleverna svarat på. De tre teman som resultatet utgörs utav är: elevernas upplevelser av religionsundervisningen, elevernas upplevelser av upprättandet av normer och diskursiva konstruktioner, samt elevernas upplevelser av klassrumsklimatets påverkan av inkludering, exkludering och normkonstruktioner. Vidare har dessa tre teman analyserats i olika kategorier utifrån upptäckta mönster i intervjusvaren. Resultatet av undersökningen påvisar att samspelet mellan elever, lärare och innehållet i religionsundervisningen tillsammans avgör och skapar normer och diskursiva konstruktioner kring föreställningar om vad som är rätt och fel. Flertalet elever har upplevt att klassrumsklimatet präglas av ett ”vi” och ett ”dem” som exkluderar, snarare än inkluderar. Vidare uppvisar denna studie en problematik med ett särskiljande mellan elever med religiös och icke-religiös trosuppfattning. Detta är en problematik som uppstått till följd av en ökad sekularisering och en ökad mångfald i samhället. Undersökningen visar även att religionsundervisningen till stor del präglas av övervägande negativa attityder som påverkar elever i olika grad. Det går dessutom att konstatera att den icke-konfessionella skolan inte alltid är så inkluderande som den kan verka.