<p>Vid allvarlig sjukdom som demens där patienterna ofta drabbas av beteendeförändringar är det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap om hur de kan minska symtomen eller förhindra att symtomen blir värre. Det ingår i sjuksköterskans omvårdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att i praktiken använda kunskapen för att uppmärksamma, bedöma och åtgärda patienternas behov. Syftet med studien var att i en vårdhemskontext belysa inverkan av musik- och djurterapi på aggressivitet hos patienter med demens. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar vilka överensstämde med syftet. Studiens resultat påvisar att både musik- och djurterapi minskar det aggressiva beteendet. Terapierna bryter både den sociala och fysiska understimuleringen som patienter med demens ofta drabbas av och på så sätt minskar det aggressiva beteendet samtidigt som livskvaliteten förbättras. Dock, fann man vid musikterapi att ju svårare kognitiv nedgång desto mindre responderade patienterna på terapin, vilket inte kunde skönjas vid studierna med djurterapi. I vården av patienter med demens krävs det ett tvärprofessionellt samarbete, där stöd och utbildning ges till all personal. Detta är en förutsättning för att kunna ge en god omvårdnad och på så sätt öka patienternas livskvalitet. Ytterligare forskning inom området är önskvärt eftersom behandling med hjälp av musik eller djur är nya behandlingsformer där det behöver identifieras hur behandlingarna skall utformas för att ge maximal effekt. Även de ekonomiska effekterna behöver undersökas för att utröna om det finns några ekonomiska fördelar med att använda musik och djur i vården. Det är viktigt att på ett klart och tydligt sätt kunna påvisa vad som är möjligt att uppnå om man väljer att använda terapierna i omvårdnadsarbetet.</p>

Vid allvarlig sjukdom som demens där patienterna ofta drabbas av beteendeförändringar är det viktigt för sjuksköterskor att ha kunskap om hur de kan minska symtomen eller förhindra att symtomen blir värre. Det ingår i sjuksköterskans omvårdnadsansvar att minska lidande och ge möjlighet till en värdig död. Detta ansvar kan uppfyllas genom att i praktiken använda kunskapen för att uppmärksamma, bedöma och åtgärda patienternas behov. Syftet med studien var att i en vårdhemskontext belysa inverkan av musik- och djurterapi på aggressivitet hos patienter med demens. Metoden som användes var en litteraturstudie av vetenskapliga artiklar vilka överensstämde med syftet. Studiens resultat påvisar att både musik- och djurterapi minskar det aggressiva beteendet. Terapierna bryter både den sociala och fysiska understimuleringen som patienter med demens ofta drabbas av och på så sätt minskar det aggressiva beteendet samtidigt som livskvaliteten förbättras. Dock, fann man vid musikterapi att ju svårare kognitiv nedgång desto mindre responderade patienterna på terapin, vilket inte kunde skönjas vid studierna med djurterapi. I vården av patienter med demens krävs det ett tvärprofessionellt samarbete, där stöd och utbildning ges till all personal. Detta är en förutsättning för att kunna ge en god omvårdnad och på så sätt öka patienternas livskvalitet. Ytterligare forskning inom området är önskvärt eftersom behandling med hjälp av musik eller djur är nya behandlingsformer där det behöver identifieras hur behandlingarna skall utformas för att ge maximal effekt. Även de ekonomiska effekterna behöver undersökas för att utröna om det finns några ekonomiska fördelar med att använda musik och djur i vården. Det är viktigt att på ett klart och tydligt sätt kunna påvisa vad som är möjligt att uppnå om man väljer att använda terapierna i omvårdnadsarbetet.

<p>Människor har ett grundläggande behov av samhörighet och att ingå i en social kontext. På så sätt skapas ett beroende av andras acceptans för att kunna upprätthålla hälsa och välmående. Social exkludering utgör därför ett hot mot mänskligt välbefinnande. I denna studie undersöks hur exkludering och grad av narcissism påverkar tre typer av individers självreglerande beteende; Aggressivitet, risktagande och prosocialitet. Sextio studenter med hög eller låg grad av narcissism tänkte tillbaka på när de blivit inkluderade eller exkluderade. Resultatet visade att deltagare med en hög grad av narcissism i personligheten agerade mer aggressivt och tenderade att agera mer riskbenäget när de exkluderats. Prosocialitet påverkades inte av exkluderingsmanipulationen, inte heller den situationella självkänslan och humör. Resultatet indikerar att grad av narcissism i personligheten är en viktig faktor för konsekvenser av social exkludering.</p>

Människor har ett grundläggande behov av samhörighet och att ingå i en social kontext. På så sätt skapas ett beroende av andras acceptans för att kunna upprätthålla hälsa och välmående. Social exkludering utgör därför ett hot mot mänskligt välbefinnande. I denna studie undersöks hur exkludering och grad av narcissism påverkar tre typer av individers självreglerande beteende; Aggressivitet, risktagande och prosocialitet. Sextio studenter med hög eller låg grad av narcissism tänkte tillbaka på när de blivit inkluderade eller exkluderade. Resultatet visade att deltagare med en hög grad av narcissism i personligheten agerade mer aggressivt och tenderade att agera mer riskbenäget när de exkluderats. Prosocialitet påverkades inte av exkluderingsmanipulationen, inte heller den situationella självkänslan och humör. Resultatet indikerar att grad av narcissism i personligheten är en viktig faktor för konsekvenser av social exkludering.

<p>Syftet med studien är att finna en allmän definition för begreppet utåtagerande, finna möjliga: orsaker till utåtagerande barns beteende, arbetsmetoder för utåtagerande barn i förskolan samt se om det finns någon synbar koppling mellan pedagogisk ideologi och val av arbetsmetod. Undersökningen bygger på fem intervjuer gjorda med förskolelärare. I studien definierades utåtagerande barn som impulsiva med svårigheter att kontrollera sitt agerande, lätt att blir arga, agerar på ett negativt sätt. Vidare visades att en möjlig orsak till ett utåtagerande beteende ligger i en önskan att skapa en god och trygg relation till omvårdnadspersonen/omvårdnadspersonerna, alternativt att barnet upplever att det finns förväntningar om ett negativt beteende. Studien visade att arbetet med utåtagerande barn i främst handlar om förebyggande arbetsmetoder. Studien visade slutligen att det finns en vag koppling mellan pedagogisk ideologi och val av arbetsmetoder. Slutsatser är att det gäller att arbeta med relationer och fundera över betydelsen av den pedagogiska ideologin.</p>

Syftet med studien är att finna en allmän definition för begreppet utåtagerande, finna möjliga: orsaker till utåtagerande barns beteende, arbetsmetoder för utåtagerande barn i förskolan samt se om det finns någon synbar koppling mellan pedagogisk ideologi och val av arbetsmetod. Undersökningen bygger på fem intervjuer gjorda med förskolelärare. I studien definierades utåtagerande barn som impulsiva med svårigheter att kontrollera sitt agerande, lätt att blir arga, agerar på ett negativt sätt. Vidare visades att en möjlig orsak till ett utåtagerande beteende ligger i en önskan att skapa en god och trygg relation till omvårdnadspersonen/omvårdnadspersonerna, alternativt att barnet upplever att det finns förväntningar om ett negativt beteende. Studien visade att arbetet med utåtagerande barn i främst handlar om förebyggande arbetsmetoder. Studien visade slutligen att det finns en vag koppling mellan pedagogisk ideologi och val av arbetsmetoder. Slutsatser är att det gäller att arbeta med relationer och fundera över betydelsen av den pedagogiska ideologin.

Sammanfattning Introduktion: Sveriges befolkning blir allt äldre och därigenom ökar antalet demensdrabbade personer. Aggressivt beteende hos demenssjuka är vanligt och kan innebära ett lidande för dem. Vårdgivares förhållningssätt påverkar utfallet av omvårdnadshandlingar. Syftet: Syftet med studien var att belysa vårdgivarens förhållningssätt i omvårdnaden av demenssjuka personer med aggressivt beteende. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie baserad på elva vetenskapliga artiklar utgivna mellan 2001-2011. Artiklarna lokaliserades genom sökningar genomförde i databaserna Cinahl, PubMed, Ageline Och Academic Search elite. Data har analyserats på ett deduktivt arbetssätt utifrån Erikssons omvårdnadsteoretiska begrepp; sjukdomslidande och vårdlidande. Resultat: Förhållningssätt hos vårdgivaren som kan ge ett minskat sjukdomslidande var respekt, flexibilitet, kompetens och engagemang. Förhållningsätt hos vårdgivaren som kan ge ett vårdlidande var vårdgivarens fokusering på uppgiften och maktutövning på vårdtagaren. Slutsats: Vårdgivare som fokuserar på vårdtagaren med respekt, flexibilitet, engagemang, och ser aggression som en naturlig mänsklig reaktion hos personer med demenssjukdom har de centrala förhållningssätt som kan skapa en positiv interaktion och minska sjukdomslidandet. Utbildning och kompetens hos vårdgivare kan minska aggressivt beteende hos vårdtagare. Utbildning och handledning bör ske kontinuerligt, annars finns risken att det inte har någon långvarig effekt.

No description available.

Akutsjukvård kan definieras som åtgärder som bör insättas senast inom 24 timmar men helst tidigare beroende på patientens tillstånd. Sjuksköterskan arbetar nära patienten på en akutmottagning och har det övergripande ansvaret för dennes omvårdnad. Sjuksköterskor som arbetar på akutmottagning kan bli utsatta för aggressiva, hotfulla och våldsamma patienter och närstående. Dessa situationer kan uppstå till följd av olika bidragande orsaker exempelvis långa väntetider, alkohol- och drogpåverkan samt mental ohälsa. Sjuksköterskor som utsätts för detta kan få svårigheter att utföra sitt arbete samt få psykiska och fysiska men. Detta examensarbete syftar följaktligen till att beskriva sjuksköterskans upplevelser av att bli utsatta för aggressivitet, hotfulla situationer och våld från patienter på sjukhusbunden akutmottagning. Metoden för detta examensarbete är en litteraturstudie, baserad på Axelssons modell för litteraturstudie. Resultatet baseras på nio vetenskapliga artiklar varav sex stycken kvalitativa, två stycken kvantitativa samt en med blandad metodik. Samtliga artiklar hämtades från databaserna Cinahl och PubMed. Efter dataanalys identifierades fyra teman som resultatet presenteras i. Dessa är ”En del av jobbet”, ”Rädsla att utföra sitt arbete”, ”Skadad självkänsla” och ”Maktlöshet och frustration”. Resultatet visar att sjuksköterskor upplever att aggressiva, hotfulla och våldsamma situationer är naturliga inslag i arbetet på akutmottagning. Sjuksköterskor kan uppleva rädsla inför sitt arbete vilket skapar en distanserad hållning gentemot patienterna, där sjuksköterskans självkänsla kan ta skada. Maktlöshet och frustration uppstår då de aggressiva, hotfulla och våldsamma situationerna eskalerar och få insatser görs för att stävja detta. I diskussionen problematiseras och diskuteras bristen på våldsförebyggande åtgärder samt hur det relateras till bristfällig anmälan av händelser.

Sammanfattning Mitt examensarbete behandlar konflikthanteringsmetoden ART (Aggression Replacement Training) och hur denna fungerar i en klass i årskurs 6 på en skola i Skåne. ART är en konflikthanteringsmetod som använder sig av tre olika komponenter. Dessa består av social färdighetsträning, ilskekontrollträning och moralträning. Syftet med arbetet är att ta reda på vilka förutsättningar som krävs för att konflikt-hanteringsmetoden ART ska fungera i en klass i åk 6. Min intention är också att redogöra för vilka eventuella resultat som pedagogerna och eleverna i berörd klass kan se under arbetet med ART. Syftet är också att redogöra för om alla elever har nytta av att ta del av ART. Valet att skriva ett arbete med fokus på ART bygger på mitt stora intresse för konflikthanteringsmetoder. Kunskap om dessa kan vara värdefull inför kommande lärarjobb. Mitt examensarbete grundas på filmade möten där ART presenteras av de pedagoger och elever som är insatta i arbetet med konflikthanteringsmetoden. Men även litteraturstudier ligger till grund för arbetet. Den generella slutsats som framkommer i resultatdelen är att ART kan fungera som konflikthanteringsmetod. En förutsättning för detta är att ekonomiska resurser finns. Dessa resurser krävs eftersom det bara är specialutbildade ART-tränare som får genomföra ART-möten och denna utbildning kostade 13 500 kronor år 2006. Även att det är få elever i träningsgruppen och att denna behöver en egen lokal kräver resurser i form av bland annat pedagoger och planering. De resultat som enligt pedagogerna är synliga i klassen är att de elever som tidigare var ganska tysta och blyga har börjat räcka upp handen mer. De är mer verbala överlag enligt pedagogerna. Någon av de eleverna med vissa aggressionsproblem har börjat kontrollera sin ilska på ett bättre sätt. Avslutningsvis verkar nästan alla elever enligt pedagogerna ha fördel av ART. Eleverna utvecklas positivt på olika sätt, vissa blir mer verbala och vissa blir lite lugnare i stressade situationer. Nyckelord: ART, Konflikt, Konflikthanteringsmetoder och aggressivitet.