Bakgrund: Omvårdnaden kring demenssjuka patienter handlar om att upprätthålla den fysiska samt psykiska hälsan och samtidigt ta hänsyn till patientens integritet. Beteenden som aggressivitet, skrikande, rastlöshet och agitation är symtom som uppkommer i utvecklingen av demenssjukdomen och detta ger negativa konsekvenser, både för patienten, samt för närstående och vårdpersonal. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan och annan vårdpersonals omvårdnad och upplevelser av arbetet med aggressiva patienter som lider av demens. Metod: Systematisk litteraturstudie med 15 granskade artiklar publicerade från år 2003 till 2008. Resultat: Upplevelsen av omvårdnadsarbetet av dessa patienter var väldigt individuell men i de flesta fall beskrevs arbetet som krävande på olika sätt. Personalen försöker i sitt arbete förebygga aggressivt beteende med hjälp av olika omvårdnadsåtgärder, vilka varierar då varje patient är unik trots en gemensam diagnos. Diskussion/Slutsats: För att nå en god omvårdnad av dessa patienter samt för att vårdpersonalen skall få en så trivsam arbetssituation som möjligt krävs utbildning inom demenssjukdomar. Den aktuella vården bör individualiseras för att optimera omvårdnaden av den demenssjuke patienten.

The purpose of this study was to examine how school personnel describe and interpret the phenomenon bullying among girls, and also what their interpretations are based upon. More specifically its aim was to find out what characterizes and causes girl-to-girl bullying, according to school welfare officers and teachers. We wanted to find out how school personnel look upon aggression among girls and social expectations on girls behavior. The analysis was based on two kinds of perspectives: one focusing on gender and one focusing on power in relationships. Research shows that girl-to-girl bullying is hard to observe and that this problem has been invisible in earlier studies. We thought that this phenomenon needs to be brought up and that is one of the reasons why we wanted to examine this subject. This study was based on qualitative interviews with school welfare officers and teachers. A main theme in our study is that our respondents describe girl-to-girl bullying as subtle and quiet. We also found that some of our respondents disagreed on this statement. Their opinions were mainly based on their own experience from working in a school environment. As a conclusion we found out that factors such as social maturity and gender roles can be used as explanations on the phenomenon girl-to-girl bullying. We found out that our tools, power and gender theories, could not fully explain why girls bully in a certain way and how school personnel interpret the phenomenon. More knowledge is needed to understand more about girl-to-girl bullying.

Demens är en sjukdom som ökar i samhället till följd av att den äldre populationen ökar. Sjukdomen innebär ofta en försämrad livskvalitet för den drabbade samtidigt som det leder till samhällsekonomiska konsekvenser.  Vanligt förekommande beteendeförändringar är exempelvis oro, aggressivitet samt depression. Läkemedel är en vanlig förekommande åtgärd vid beteendeförändringar, men innebär ofta negativa konsekvenser såsom oönskade bieffekter samt onödiga kostnader. Musik är därför ett alternativt sätt till läkemedel för att lindra beteendeförändringar, då musiken skapar en lugn atmosfär och en meningsfull tillvaro. Syftet med litteraturstudien var därför att beskriva musikens påverkan på personer med demenssjukdom. Resultatet visade en lindring av oro, fysisk- och verbal aggressivitet samt depression efter det att personer med demens lyssnade på musik. Musiken gav även en bättre livskvalitet samt välbefinnande, främjade kommunikationen och förbättrade den sociala interaktionen med andra. Musiken hade även en positiv effekt på personernas rörelseförmåga samt lockade fram deras kreativitet. Musiken hade såväl en direkt som en fördröjd effekt på beteendeförändringarna. / Dementia is a disease which is increasing in the elderly population. Various specific behaviors such as anxiety, aggression and depression are often seen in people with dementia. Medicines are often used to moderate the symptoms but lead to negative consequences such as side effects and unnecessary costs. Music is an alternative to drugs to alleviate negative behaviors. Music can create a tranquil atmosphere and a meaningful life for people suffering of dementia. Therefore the purpose of this literature study was to describe the influence of music on people with dementia. The results showed that listening to music alleviated anxiety, physical- and verbal aggression, and depression in people with dementia. The music also provided a better quality of life and well-being, stimulated communication and improved the social interaction with others. The music also had a positive effect on the person’s ability to move and brought out their creativity. The music was found to have both a direct and a delayed effect on negative behavior patterns.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Stockholms universitet, 2008. / Härtill 3 uppsatser.

Bakgrund: Aggressivitet, hot och våld är ett ökande problem inom hälso-ochsjukvården och kan ge förödande konsekvenser för sjuksköterskan. Akutmottagningaranses vara en av de mest utsatta verksamheterna. En anledning till att hot och våld förekommer inom hälso- och sjukvården kan vara för att människor kommer in med allvarliga skador eller sjukdomar och preparat som alkohol och droger. Metod: Litteraturbaserad studie enligt Fribergs (2017). Kvalitativa vetenskapliga artiklar granskades, där nio stycken ingår i resultatet. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av aggressivitet, hot och våld på akutmottagning. Resultat: Känslor som rädsla och sårbarhet både på samt utanför arbetsplatsen är något sjuksköterskor upplever till följd av aggressivitet, hot och våld från patienter samt patienters anhöriga. I mötet av aggressivitet, hot och våld upplever sjuksköterskorna en känsla av ensamhet på grund av brist på stöd från arbetsledningen. I och med bristen på stöd från ledningen och deras andra upplevelser av aggressivitet, hot och våld, anser majoriteten av sjuksköterskorna att aggressivitet, hot och våld har normaliserats. Konklusion: Studien visar att sjuksköterskans yrkesutövning samt hälsa påverkas negativt av aggressivitet, hot och våld vilket i sin tur påverkar vårdkvalitén. För att undvika dessa problem bör dessa belysas mer inom hela vårdsektorn. / Background: Aggression, threats and violence are a growing problem in healthcare and can have devastating consequences for the nurse. Emergency rooms are considered to be one of the most vulnerable activities. One reason why threats and violence occur in health care may be because people come in with serious injuries or illnesses and preparations such as alcohol and drugs. Method: Literature-based study according to Fribergs (2017). Qualitative scientific articles were reviewed, with nine included in the results. Aim: The aim of the study was to examine nurses' experiences of aggression, threats and violence at the emergency room. Findings: Feelings such as fear and vulnerability both in and outside the workplace are something nurses experience as a result of aggression, threats and violence from patients and patients' relatives. In the face of aggression, threats and violence, the nurses experience a feeling of loneliness due to a lack of support from the management. Due to the lack of support from management and their other experiences of aggression, threats and violence, the majority of nurses believe that aggression, threats and violence have been normalized. Conclusion: The study shows that the nurse's professional practice and health are negatively affected by aggression, threats and violence, which in turn affects the quality of care. To avoid these problems, they should be highlighted more in the entire health care sector.

Bakgrund: Patienter med ett aggressivt beteende mot sjuksköterskor på akutmottagningen har ökat de senaste åren. Att känna sig hotad av aggressiva patienters verbala eller fysiska beteende kan påverka sjuksköterskans hälsa. Utifrån patienters bakgrund och behov behöver sjuksköterskan ta ställning till hur patienten ska bemötas för att minska risken för uppkomst eller eskalering av ett aggressivt beteende hos patienten. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av möten med aggressiva patienter på akutmottagningar. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och resultatet togs fram genom en innehållsanalys av åtta vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet presenteras i kategorierna sjuksköterskors erfarenheter av utlösande faktorer som ökar risken för aggressivitet, kommunikation mellan sjuksköterskor och patienter, sjuksköterskors upplevelser av möten med aggressiva patienter, brist på debriefing och utbildning samt utbrändhet och känslor. Resultatet belyser olika faktorer som gör att aggressivitet eskalerar på akutmottagning. Det uppmärksammas att behovet av debriefing och utbildning behövs för att hantera aggressiva situationer. Sjuksköterskor kan uppleva aggressivitet som hotande och kan därmed försämra deras hälsa. Konklusion: Resurser som fler sjuksköterskor, mer utbildning i hur man kommunicerar och interagerar med aggressiva patienter och fler tillfällen av debriefing behövs för att sjuksköterskor ska kunna omvandla en farlig situation till en trygg arbetsplats. / Background: Patients with aggressive behavior towards nurses at the emergency department have increased in recent years. Feeling threatened by the verbal or physical behaviour of aggressive patients can affect the nurse's health. Based on patients' background and needs, the nurse needs to decide how the patient should be treated in order to reduce the risk of the patient developing or escalating aggressive behaviour. Aim: The purpose was to describe the nurse´s experiences in meetings with aggressive patients in emergency rooms. Method: The study was conducted as a general literature study and the result was obtained through a content analysis of eight scientific articles. Results: The results are presented in the categories of nurse´s experiences of triggering factors that increase the risk of aggression, communication between nurses and patients, nurse´s experiences of meetings with aggressive patients, lack of debriefing and training and burnout and feelings of abandonment. The result highlights various factors that make aggressiveness escalate in the emergency department. The need for debriefing and training is needed to deal with aggressive situations. Nurses may experience aggressiveness as threatening and can thus impair their health. Conclusion: Resources like more nurses, more training in how to communicate and interact with aggressive patients and more opportunities for debriefing are needed for nurses to transform a dangerous situation into a safe workplace.

Syftet med denna C-uppsats har varit att undersöka hur metoden Aggression Replacement Training (ART) används i arbetet med ungdomar. I ART tränas den unge i att förändra sitt aggressiva beteende och sina värderingar och ersätta dessa med positiva tankar och handlingar. Metoden är multimodal vilket innebär att den kombinerar olika delar i en och samma metod för att genom strukturerade övningar komma fram till bäst resultat. I vår undersökning har vi gjort fem kvalitativa intervjuer som vi sedan har jämfört med varandra och tidigare forskning. Vi fann att killar var överrepresenterade på ART träningen, att killar tenderar vara mer aggressiva och utåtagerande än tjejer. För övrigt användes metoden på samma sätt oavsett om det var killar eller tjejer i gruppen. Dock menar en av våra informanter att han ser att trenden håller på att förändras och att fler tjejer är utåtagerande än tidigare. Teorin och våra informanter visar att ett hållbart resultat av ART främst uppnås genom användning av alla tre komponenterna: socialfärdighetsträning, ilskekontroll samt moralträning. Forskning visar också på att det aggressiva beteendet är grundlagt i hemmet och att detta går att förändras genom träning och positiv förstärkning. Slutligen är det viktigt med ett nätverk och den unges motivation för att lyckas förändra sitt beteende.

Bakgrund Aggressivitet, hot och våld förekommer inom hälso- och sjukvården och är ett ökande problem, där en av de särskilt utsatta verksamheterna är akut- och ambulanssjukvård. Sjuksköterskors patientnära arbete gör att sjuksköterskor är en av de yrkesgrupper som löper högre risk att utsättas för hot och våld på arbetsplatsen. Syfte Syftet med litteraturöversikten är att belysa sjuksköterskors erfarenheter av aggressivitet, hot och våld inom akutsjukvård. Metod En strukturerad litteraturöversikt med inslag av metodologi som appliceras vid systematiska översikter genomfördes med 16 vetenskapliga artiklar publicerade mellan 2014-2023. Artiklarna inhämtades från databaserna CINAHL och PubMed. Resultat Resultatet visar att aggressivitet, hot och våld är frekvent förekommande och har därför normaliserats. För att hantera våldsamma situationer kan sjuksköterskor identifiera varningstecken för våld samt använda copingstrategier. Det förebyggande arbetet såsom utbildning i våldshantering och stöd från kollegor eller chefer är betydande för sjuksköterskors känsla av trygghet på arbetsplatsen. Både emotionella konsekvenser för sjuksköterskor och konsekvenser för omvårdnaden har identifierats. Slutsats Aggressivitet, hot och våld är vanligt förekommande inom akutsjukvården och är något som påverkar sjuksköterskor både på en personlig nivå och i sitt arbete. Eftersom förekomsten av aggressivitet, hot och våld är vanlig är det av stor vikt att detta uppmärksammas. Rutiner och riktlinjer för våldshantering skulle därmed kunna utvecklas på verksamhetsnivå för att stötta sjuksköterskan i sitt arbete. / Background Aggression, threats and violence occur in health care, and it is an increasing problem, where emergency care is one of the most exposed departments. Due to nurses’ close patient care they run a higher risk of being exposed to threats and violence in the workplace. Aim The aim of this literature review is to illustrate nurses’ experiences of aggression, threats and violence in emergency healthcare. Method A structured literature review with elements of the methodology applied in systematic reviews was conducted with 16 scientific articles, published between 2014-2023. The databases used to obtain the articles were CINAHL and PubMed. Results The results show that aggression, threats and violence occur frequently and have therefore been normalized. To handle violent situations, nurses can identify warning signs of violence and use coping strategies. Preventive work such as education in violence management and support from colleagues or managers is significant for nurses’ sense of security in the workplace. Both emotional consequences and consequences for nursing care have been identified. Conclusions Aggression, threats and violence are common in emergency healthcare and affects nurses both on a personal level and in their work. Since the occurrence of aggression, threats and violence is common, it is of great importance that this is being acknowledged. Routines and guidelines could thus be implemented at management level to support the nurses in their work.

Syftet med uppsatsen är att undersöka och få kunskap om elevers upplevelse av sin situation på en skola som bedriver ART- programmet och arbetar för integrering av ART i övrig undervisning och verksamhet.(ART - Aggression Replacement Training) Vi har även forskat i hur lärarna på den specifika skolan upplever situationen för eleverna i såväl skolgång som socialt samt hur lärarna arbetar med ART. Vi har använt oss av en kvalitativ undersökningsmetod där intervjuer med sammanlagt sju informanter ligger som grund för vårt forskningsresultat. Till vår kvalitativa undersökning kopplar vi bland annat teorin om fenomenologi, vilken utgår från en strävan att åsidosätta vår tidigare empiri och genom det få möjlighet att gripa tag i den subjektiva erfarenheten hos informanten. Vi vill också lyfta fram begreppet kontextualism, det vill säga att vi har en vilja att undersöka individer i det sammanhang de befinner sig i. Resultatet av intervjuerna med informanterna visar att lärarna anser att de ser en stor förändring hos elever som placeras på den specifika skola vi undersökt samt vilka genomgått eller genomgår ART: s program. De menar att efter genomgånget program visar eleverna prov på mognad och utveckling vilket resulterar i en positiv förändring i både skolarbetet samt i den sociala situationen. De ser en fördel med att ha ART integrerad i övrig verksamhet förutom de lektioner som är avsedda för programmet. Eleverna upplevde även de en förändring i sin livssituation sedan de börjat på den specifika skolan och deltagit i ART-programmet. De ansåg att ART hjälpt dem att hantera sin aggressivitet och givit dem verktyg för att kunna handla annorlunda. De uttryckte att det som skiljde deras förra skola från den nya är att de på den nya skolan får det stöd de behöver, till exempel genom ART:s metoder och strategier, samt att det finns fler pedagoger per elev och att klasserna är mindre. Följden av detta är att eleverna upplevde att deras koncentration ökade vilket resulterat i att skolgången blivit förbättrad. Slutsatsen av undersökningen är att ART integrerat i en skolverksamhet kan stödja aggressiva elever i att bryta sitt beteende. Vidare är slutsatsen att lärare och elever som ingår i en verksamhet med ART integrerad upplever skolsituationen som mer hållbar och positivt utvecklande än då eleverna ingick i en skolverksamhet utan ART eller där ART inte var integrerad i övrig verksamhet och i bemötande av eleverna.

En kvantitativ enkätstudie genomfördes för att undersöka samband mellan att spela våldsamma pc/tv-spel och aggressivitet. Urvalet bestod av tillgängliga respondenter på Facebook och GameReactors Facebooksida där enkäten delades. 123 stycken deltog i undersökningen varav 85 män och 38 kvinnor. För att undersöka deltagarnas spelvanor frågades hur ofta de spelar pc/tv-spel samt våldsamma spel och hur roligt de ansåg att våldsamma pc/tv-spel var. För att mäta deltagarnas aggressivitet användes testet Buss-Perry-Questionnaire som mäter aggression och fyra underskalor av aggression (fysisk aggression, verbal aggression, ilska och fientlighet). Spearmans korrelationstest användes för att undersöka samband mellan variablerna för att se om spelvanorna av våldsamma spel gav högre poäng på aggressivitet eller någon av de fyra underskalorna. Resultatet visade inga signifikanta samband mellan att spela våldsamma pc/tv-spel ofta och någon aggressionstyp. Samband fanns mellan att tycka det är roligt att spela våldsamma pc/tv-spel och verbal aggressivitet samt fysisk aggressivitet. Ett Mann Whitney U test visade skillnader mellan män och kvinnor då det gällde spelvanor och aggressivitet. Männen spelade våldsamma pc/tv-spel oftare, tyckte våldsamma pc/tv-spel var roligare, var mer fysiskt aggressiva och kvinnor var mer ilskna. Spearmans rangkorrelation visade ett negativt samband mellan ålder och att spela våldsamma pc/tv-spel ofta. De som var yngre ansåg dock inte att våldsamma spel var roligare än andra spel. Korrelationen visade inga signifikanta samband mellan ålder och aggression. Det visade sig alltså inte att de som var yngre var mer aggressiva. Slutsatsen som dras är att de som tycker om att spela våldsamma pc/tv-spel tenderar att vara mer verbalt aggressiva och fysiskt aggressiva. När det gäller frågan att spela våldsamma spel ofta är det oklart om speltiden påverkar aggressionen hos en person och mer forskning behövs på ämnet. / A quantitative survey was carried out to investigate the connection between playing violent PC / video games and aggression. The sample consisted of respondents available on Facebook and Gamereactor's Facebook page where the survey was divided. 123 people participated in the survey, of which 85 men and 38 women. To explore participants' gaming habits they were asked how often they play the PC / video games and violent game and how funny they thought that violent PC / TV game was. Bus-Perry-Questionnaire where used to measure participants' aggressiveness which measures aggression and four subscales of aggression (physical aggression, verbal aggression, anger and hostility). Spearman's correlation test was used to examine the relationship between the variables to see if the gaming habits of violent games gave higher scores on aggression or any of the four sub-scales. The results showed no significant correlation between playing violent PC / video games often and any type of aggression. Correlation existed between thinking it is fun to play violent PC / video games and verbal aggression and physical aggression. The Mann Whitney U test showed differences between men and women when it came to gaming and aggression. Men played violent PC / video games more often, thought violent PC / video games were more fun, were more physically aggressive, and women were angrier. Spearman's rank correlation showed a negative correlation between age and playing violent PC / video games frequently. Those who were younger did not consider violent games as more fun than other games. The correlation showed no significant relationship between age and aggression. It appeared, therefore, that those who were younger were more aggressive. The conclusion is that those who enjoy playing violent PC / video games tend to be more verbal aggressive and physical aggressive. Regarding the question about playing violent games often is it unclear whether the playing time affects the aggression of a person and more research is needed on the topic.