Abstract Litteraturstudien är en kvalitativ ansats att beskriva mänsklig ondska genom aktuella teoretiker; Philip Zimbardo och Ervin Staub. Syftet var att beskriva ondska i beteenden genom att slutligen pröva teorier om ondskefulla beteenden mot en fallstudie av Josef Fritzl. Analysens utgångspunkt är person v.s. situation där uppväxtvillkor, sociala beteenden, miljö/situation och de grundläggande basala behoven hos oss som individer är i fokus. Resultaten påvisar vikten av att ur ett inlärningspsykologiskt perspektiv beskriva ondskan i inre och yttre beteenden för att konkretisera och beskriva dess beteendekomponenter. Slutsatsen är vikten av att fånga upp de inre beteenden som tyder på ilska och aggression, vilka enligt resultatet är grunder i utvecklandet av ondska. Studien indikerar att det är främst individfaktorer i samverkan miljömässiga faktorer som utgör ondska.

Enligt litteraturen var det viktigt att ge stöd och handledning till de som vårdar den sjuke. För att kunna hjälpa individer med demens och ett aggressivt beteende krävdes att personalen förstod orsaken till BPSD. För att få en bredare förståelse var det viktigt att studera reflektioner och erfarenheter, hur man hanterade problematiska situationer som aggressivt beteende. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva omvårdnaden av personer med BPSD, med fokus på aggressivitet. Studien baserades på femton vetenskapliga artiklar i form av primärkällor och sekundärkällor, vilka hittades genom litteratursökning i referensdatabaserna Cinahl och PubMed. För att analysera litteraturen användes kvalitativ innehållsanalys som resulterade i tre huvudkategorier. Resultatet åskådliggjorde vikten av adekvat utbildning hos vårdpersonal. För att på ett professionellt och empatiskt sätt kunna hantera och bemöta vårdtagare med demens, som uppvisade ett aggressivt beteende. Dessutom var förhållningssätt och handlingsplan viktiga aspekter i omvårdnaden av denna patientgrupp. Resultatet visade att personal hade olika förhållningssätt i mötet med den demente i vissa omvårdnadssituationer. Det kunde i många fall vara den utlösande faktorn till ett aggressivt och agiterat beteende. Genom att ha en god coping förmåga så kunde man se det aggressiva beteendet som en naturlig reaktion hos den demente utifrån den dementes kaotiska livsvärld. Resultatet påvisade att olika interventioner var att föredra framför farmakologisk behandling. Resultatet synliggjorde att olika miljöer med många varierande intryck skapade stress som resulterade till aggressivitet och agitation hos den demente. Vår studies slutsats visade att ett mellanmänskligt samspel var bekräftande för både vårdpersonal och den demente.

No description available.

Bakgrund: Beröring är en integrerad del av det mänskliga beteendet och kan öka välbefinnandet samt ge en stunds lugn och ro. Inom omvårdad har intresset för kompletterande och alternativa behandlingar ökat för att behandla demensrelaterade symtom, såsom agitation och aggressivitet. Expressiv beröring är av intresse då det är kostnadseffektivt och biverkningarna är få. Syfte: Att undersöka vilka effekter expressiv beröring har på agiterat och aggressivt beteende hos personer med demenssjukdom. Metod: Litteraturöversikt innehållande tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Artiklarna söktes i databaserna CINAHL, MEDLINE och PubMed. Resultat: I studierna där handmassage och akupressur erhölls minskade agitation och aggressivitet signifikant. I studier där mjukmassage och fotmassage erhölls framkom varierade resultatet och både minskningar och ökningar av agitation och aggressivitet sågs. Slutsats: Då inte alla studier var av tillräckligt hög kvalitet, var det svårt att dra slutsatser och generalisera resultatet om beröringens effekt. Det fanns dock en trend vad gäller minskat agiterat och aggressivt beteende när personer med demenssjukdom blev berörda. Klinisk betydelse: Kunskap och information om beröringens effekter för att minska agiterat och aggressivt beteende hos personer med demenssjukdom saknas. Att som sjuksköterska ha kunskap om beröringens effekter är därför av betydelse. / Background: Touch is an integral part of human behavior and can improve well-being and provide a moment of peace and quiet. In nursing, an interest in complementary and alternative therapies has increased to treat dementia-related symptoms, such as agitation and aggression. Expressive touch in the form of massage and acupressure are of interest since these treatments are cost-effective and side effects are limited. Aim: To examine the effects of expressive touch on agitated and aggressive behavior in people with dementia. Method: Literature review containing ten scientific articles with quantitative approach. Articles were searched in the databases CINAHL, MEDLINE and PubMed. Result: The findings demonstrate that when receiving hand massage and acupressure, agitation and aggression were significantly decreased. When soft massage and foot massage were received results varied, agitation and aggression both decreased and increased. Conclusion: Since not all studies were of adequate quality, it was difficult to draw conclusions and generalize the results of the power of touch. However, a trend in decreased agitated and aggressive behavior was observed when people with dementia were touched. Clinical significance: Knowledge and information about the effects of expressive touch to reduce agitated and aggressive behavior in people with dementia are missing. To have knowledge about the effects of touch are therefore of importance as a nurse.

Demenssjukdom är en av de största framtida sjukdomarna. 30 procent av inlagda patienter över 65 år lider av demenssjukdom. Medellivslängden ökar eftersom gruppen äldre ökar, vilket medför att även antalet personer med demenssjukdom ökar för varje år. Beteendemässiga och psykiska symptom vid demens (BPSD) är vanligt förekommande som en följd av demenssjukdom. Den sjuke visar ett beteende som är svårt att hantera för vårdgivare och det orsakar stor påverkan på den sjukes omgivning. Fysisk eller verbal aggressivitet inte ett helt ovanligt beteende hos dessa patienter. Syftet var att belysa sjuksköterskans omvårdnad för att minska aggressivitet hos personer med demenssjukdom. I resultatet framkom ett huvudtema och fyra underteman för förebyggande av aggressivitet. Vårdmiljöns betydelse, betydelsen av sjuksköterskans kunskap, betydelsen av sjuksköterskans kommunikation och betydelsen av drabbades livshistoria var förutom huvudtemat Förebyggande av aggressivitet, de fyra teman som belystes i resultatet.

Både globalt och inom Sverige har hot och våld inom hälso- och sjukvården ökat de senaste åren. Sjuksköterskor är en yrkesgrupp som arbetar nära patienter, och tillhör därför en riskgrupp för att utsättas för hot och våld. Identifierade riskfaktorer är långa väntetider samt patientens fysiska och psykiska tillstånd. Vidare har sjuksköterskans yrkeserfarenhet, attityd samt samspel tillsammans med patienten betydelse för uppkomsten av hot och våld. Konsekvenser för sjuksköterskor efter att blivit utsatt för hot och våld är en sämre arbetsförmåga och detta riskerar att leda till sjukskrivningar. Den ökade förekomsten av hot och våld inom hälso- och sjukvården genererar ett behov av att belysa sjuksköterskors upplevelser av hot och våld från patienter på akutmottagningar, och lyfta fram vilka följder som detta kan få för vården. Examensarbetet är utformat enligt Fribergs modell för litteraturöversikt. Datainsamling gjordes i Cinahl och PubMed. Arbetet med att granska och analysera artiklar ledde till totalt nio artiklar, varav fyra var tillämpade med kvalitativ metod, fyra med både kvalitativ och kvantitativ metod samt en med endast kvantitativ metod. Två huvudteman presenteras i resultatet: “Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld som konsekvenser för välbefinnandet” samt “Sjuksköterskors upplevelser av hot och våld som konsekvenser för vårdmötet”. Det framkommer att sjuksköterskor upplever en brist på stöd från arbetsledningen och samtidigt en avsaknad av adekvata säkerhetsrutiner. Otrygghet, sårbarhet och rädsla är även känslor som påvisas i flera studier. Hot och våld påverkar sjuksköterskans förmåga att känna empati mot patienter. Sjuksköterskor upplevde en god kommunikation gentemot både kollegor och patienter, som betydelsefullt för att undvika hotfulla och våldsamma situationer. Författarna diskuterar den etiska konflikt som uppstår då sjuksköterskor förväntas vårda patienter enligt lagar, riktlinjer och etiska koder, samtidigt som de får utstå hot, våld och aggressiva beteenden från patienter.

Syftet med studien är att undersöka och belysa maskulinitetskulturen inom kockyrket. Ett mansdominerat yrke som har nära kopplingar till det obetalda hushållsarbetet traditionellt sett utfört av kvinnan. Materialet till studien utgörs utav semistrukturerade intervjuer med tre manliga och två kvinnliga kockar. Det insamlade datamaterialet har analyserats via tematisk metod med hjälp av genussystemet, hegemonisk maskulinitet, homosocialitet samt feminisering och könsmärkning. Resultatet visar att det existerar en maskulinitetskultur som främjar ilska och aggressivitet där våld är accepterat samtidigt som svaghet föraktas. Det framkommer även att det existerar en manlig gemenskap som systematiskt försvårar kvinnliga kockars intåg samt inflytande inom yrket. Slutligen tyder studiens resultat på att manliga kockar kan använda sig av dessa strategier för att motverka en feminisering av yrket och bevara dess maskulina karaktär.

Denna studie undersöker bråklek utifrån ett genusperspektiv för att belysa vilka föreställningar förskollärare har i förhållande till detta fenomen. Studiens syfte är att undersöka manliga och kvinnliga förskollärares föreställningar kring bråklek i den svenska förskolan. Syftet är även att undersöka om det finns en koppling mellan förskollärares förhållningssätt till bråklek samt deras genus och egna lekerfarenheter. Trots att bråklek främjar barns sociala, fysiska och kognitiva utveckling framgår det i tidigare forskning att bråklek kan misstolkas med aggressivitet och därför tenderar vuxna att reglera och hämma denna typ av lek. I och med detta blir det betydelsefullt i denna studie att beröra förskollärares syn på bråklek för att skapa bredare förståelse och vidga kunskap kring bråklek. Studiens teoretiska referensram består av genusperspektiv och lekteoretiska begrepp som används i analys av empirin. Därefter har studien en kvalitativ ansats som omfattar semistrukturerade intervjuer med fyra manliga respektive fyra kvinnliga förskollärare. Undersökningen visar att förskollärare definierar bråklek som en fysisk och social aktivitet i vilken barn kan lära sig sina gränser. Emellertid upplever förskollärare att bråklek kan lätt gå överstyr och därför uttrycker majoriteten av förskollärarna att bråklek ger upphov till aggressivitet. Studiens resultat visar också att förskollärarna menar att pojkar och flickor både bråkleker olika och väljer olika typer av bråklekar enligt förskollärarna. Däremot resulterar det i studien att det inte är förskollärares genus som spelar en avgörande roll i hur de förhåller sig till bråklek utan hälften av förskollärarna uttrycker att det är deras egna lekerfarenheter och uppväxt. De andra förskollärarna anser att deras förhållningssätt har påverkats av föräldrar och uppfostran samt livserfarenheter och utbildning. Vidare uttrycker förskollärare att de vägleder bråklek på olika sätt.

Studien riktar in sig på att skapa en djupare förståelse för pedagogernas förhållningssätt till barns våldsamma lek i förskolan samt vilka olika faktorer som påverkar förhållningssättet till de olika lekarna. Vi belyser olika teorier om lek och våldsam lek i förskolan av teoretiker som Knutsdotter Olofsson, Hangaard Rasmussen, Almqvist med flera. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer med pedagoger. Resultatet visar att pedagogernas förhållningssätt påverkas av den egna erfarenheten av lek samt av barnens ökade exponering av våld i underhållningssyfte. Resultatet visar även att våldsam lek är ett ämne som är svårt att förhålla sig till för pedagogerna.

<p><strong>Bakgrund: </strong>Omvårdnaden kring demenssjuka patienter handlar om att upprätthålla den fysiska samt psykiska hälsan och samtidigt ta hänsyn till patientens integritet. Beteenden som aggressivitet, skrikande, rastlöshet och agitation är symtom som uppkommer i utvecklingen av demenssjukdomen och detta ger negativa konsekvenser, både för patienten, samt för närstående och vårdpersonal. <strong>Syfte:</strong> Att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskan och annan vårdpersonals omvårdnad och upplevelser av arbetet med aggressiva patienter som lider av demens. <strong>Metod:</strong> Systematisk litteraturstudie med 15 granskade artiklar publicerade från år 2003 till 2008. <strong>Resultat:</strong> Upplevelsen av omvårdnadsarbetet av dessa patienter var väldigt individuell men i de flesta fall beskrevs arbetet som krävande på olika sätt. Personalen försöker i sitt arbete förebygga aggressivt beteende med hjälp av olika omvårdnadsåtgärder, vilka varierar då varje patient är unik trots en gemensam diagnos. <strong>Diskussion/Slutsats: </strong>För att nå en god omvårdnad av dessa patienter samt för att vårdpersonalen skall få en så trivsam arbetssituation som möjligt krävs utbildning inom demenssjukdomar. Den aktuella vården bör individualiseras för att optimera omvårdnaden av den demenssjuke patienten.</p>