<p>Genom min erfarenhet inom restaurangbranschen som kock har jag noterat att det mestadels är män som arbetar inom restaurangkök. Då jag för några år sedan började arbeta på en gymnasieskola som obehörig yrkeslärare på Hotell- och restaurangprogrammet uppmärksammade jag att majoriteten av elever som går Hotell- och restaurangprogrammet är kvinnor. Så min undran har varit sedan dess hur det kommer sig varför det inte är fler kvinnor som arbetar i restaurangkök? Mitt syfte med detta examensarbete är att lyfta fram kunskap om hur vi som pedagoger på Hotell- och restaurangprogrammet kan bidra till att få fler kvinnliga kockar att välja att arbeta i restaurangkök efter avslutad utbildning. För att få svar på frågeställningarna i denna undersökning har jag arbetat fram en enkät som har besvarats av kvinnor som gick ut Hotell- och restaurangprogrammet med inriktning restaurang åren 2003-2008.</p><p>Sammanfattningsvis så visar min undersökning att många kvinnor innan och under utbildningens gång verkligen vill arbeta i restaurangkök som kockar men att de möter hinder på vägen. Utifrån enkätundersökningen visar svaren bland annat att det förekommer könsdiskriminering i restaurangbranschen. Jag vill hävda att vi som pedagoger måste ta vårt ansvar och bidra med vår kunskap och erfarenhet till att könsbarriärerna bryts inom denna yrkeskategori.</p> / <p> </p><p>In my time as a chef in the restaurant business I have noticed that the main part of the employees in restaurant kitchens is men. When I started working as a non-qualified vocational teacher at the Hotel and restaurant program a few years ago, I noticed that the main part of the students in this program is women. Since then my question has been why more women aren't working in restaurant kitchens? The purpose of my examination project is to bring insight to how we, as pedagogues at the Hotel and restaurant program, can contribute to getting more female chefs working in restaurant kitchens after finishing their education. To bring light to the questions in this study I have created a questionnaire, which was answered by women who graduated from the Hotel and restaurant program, concentrating on the restaurant part, during the years 2003-2008.</p><p>In conclusion my survey shows that a lot of women, before and during the course of the education, really want to work as a chef in a restaurant kitchen, but encounter difficulties during the course of their education. Among other things, the survey shows that the restaurant business have problems with sexual discrimination. I would like to maintain that, as pedagogues, we have to take our responsibility and contribute with our insight and experience to break down the sexual obstacles within this line of work.</p>

Genom min erfarenhet inom restaurangbranschen som kock har jag noterat att det mestadels är män som arbetar inom restaurangkök. Då jag för några år sedan började arbeta på en gymnasieskola som obehörig yrkeslärare på Hotell- och restaurangprogrammet uppmärksammade jag att majoriteten av elever som går Hotell- och restaurangprogrammet är kvinnor. Så min undran har varit sedan dess hur det kommer sig varför det inte är fler kvinnor som arbetar i restaurangkök? Mitt syfte med detta examensarbete är att lyfta fram kunskap om hur vi som pedagoger på Hotell- och restaurangprogrammet kan bidra till att få fler kvinnliga kockar att välja att arbeta i restaurangkök efter avslutad utbildning. För att få svar på frågeställningarna i denna undersökning har jag arbetat fram en enkät som har besvarats av kvinnor som gick ut Hotell- och restaurangprogrammet med inriktning restaurang åren 2003-2008. Sammanfattningsvis så visar min undersökning att många kvinnor innan och under utbildningens gång verkligen vill arbeta i restaurangkök som kockar men att de möter hinder på vägen. Utifrån enkätundersökningen visar svaren bland annat att det förekommer könsdiskriminering i restaurangbranschen. Jag vill hävda att vi som pedagoger måste ta vårt ansvar och bidra med vår kunskap och erfarenhet till att könsbarriärerna bryts inom denna yrkeskategori. / In my time as a chef in the restaurant business I have noticed that the main part of the employees in restaurant kitchens is men. When I started working as a non-qualified vocational teacher at the Hotel and restaurant program a few years ago, I noticed that the main part of the students in this program is women. Since then my question has been why more women aren't working in restaurant kitchens? The purpose of my examination project is to bring insight to how we, as pedagogues at the Hotel and restaurant program, can contribute to getting more female chefs working in restaurant kitchens after finishing their education. To bring light to the questions in this study I have created a questionnaire, which was answered by women who graduated from the Hotel and restaurant program, concentrating on the restaurant part, during the years 2003-2008. In conclusion my survey shows that a lot of women, before and during the course of the education, really want to work as a chef in a restaurant kitchen, but encounter difficulties during the course of their education. Among other things, the survey shows that the restaurant business have problems with sexual discrimination. I would like to maintain that, as pedagogues, we have to take our responsibility and contribute with our insight and experience to break down the sexual obstacles within this line of work.

Sammanfattning   Syftet med detta examensarbete är att försöka finna förståelse och orsaken till att trots att det årligen utbildas fler kvinnliga kockar än manliga kockar vid Sveriges restaurangskolor, är det väldigt få kvinnor som arbetar som kock på restaurang. Vilket mynnar ut i frågor som berör den kvalitativa jämställdhetsaspekten i såväl skolmiljö som arbetsmiljö.   För min undersökning valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer genom att använda mig av tankekartor vilka anses ge en fördjupad förståelse för intervjupersonen. Dessa intervjuer genomfördes med skolpersonal och arbetsgivare. Jag använde mig även av enkätfrågor ställda till elever och för att tydliggöra svaren användes fasta svarsalternativ, dessa enkätfrågor ställdes till kvinnliga elever på restaurangutbildningen.   Resultatet visar på att skolan mer aktivt och långsiktigt bör arbeta med frågor som rör jämställdhet i skola och arbetsliv. Dessutom bör skolan samarbeta aktivt med restaurangbranschen för att utveckla utbildningen samt skapa en förståelse av skolans arbete. Arbetsgivare bryter mot gällande lagar angående kön och jämställdhet vid rekrytering av personal, dessutom bör även branschen förbättra sitt arbete gällande den kvalitativa jämställdheten.     Nyckelord; Kvinnliga kockar, jämställdhet, kön, restaurang. / Abstract   The purpose of this thesis is to seek understanding and reasons for the low number of female chefs that are trained annually, compared to male cooks in the Swedish restaurant schools. There are far too few women working at the restaurant. This causes questions of the qualitative gender dimension in both the school and working environment.   I chose to implement qualitative interviews for my research, using mind maps, which are considered to provide an in-depth understanding of the person being interviewed. These interviews were conducted with staff and employers. I conducted the interview to clarify the answers. I used fixed response options, these survey questions were addressed to students.   The result show that the schools need to be more active and work with long-term issues relating to gender equality in school and working life. In addition, school should actively work together with the restaurant industry to develop education and even create a better understanding of school. Employers often break gender and equity laws when hiring staff and this branch should even improve its work with qualitive equality

Hur stämmer kraven mellan skolans hotell- och restaurangprogram samt restaurangbranschen överens utifrån de styrdokument som utbildningen är uppbyggd av och hur representanter från näringslivet ser på vad som krävs av nyutbildade kockar. Undersökningen är genomförd enligt en kvalitativ metod bestående av intervjuer samt dokumentanalys. Studien visar på att skolan och branschen till stor del har två olika synsätt av de krav och kunskaper som ställs på nyutbildade kockar.

Syftet med studien är att undersöka och belysa maskulinitetskulturen inom kockyrket. Ett mansdominerat yrke som har nära kopplingar till det obetalda hushållsarbetet traditionellt sett utfört av kvinnan. Materialet till studien utgörs utav semistrukturerade intervjuer med tre manliga och två kvinnliga kockar. Det insamlade datamaterialet har analyserats via tematisk metod med hjälp av genussystemet, hegemonisk maskulinitet, homosocialitet samt feminisering och könsmärkning. Resultatet visar att det existerar en maskulinitetskultur som främjar ilska och aggressivitet där våld är accepterat samtidigt som svaghet föraktas. Det framkommer även att det existerar en manlig gemenskap som systematiskt försvårar kvinnliga kockars intåg samt inflytande inom yrket. Slutligen tyder studiens resultat på att manliga kockar kan använda sig av dessa strategier för att motverka en feminisering av yrket och bevara dess maskulina karaktär.

Besöksnäringen har historiskt sett lidit av hög personalomsättning och idag är efterfrågan på kvalificerade kockar stor. Studier visar att Work-life Balance, som belyser betydelsen av anställdas balans mellan arbetsliv och privatliv, är en central variabel kopplad till anställdas intentioner att stanna inom eller lämna en organisation. Då balans varierar mellan grupper och individer avsåg studien att specifikt studera kockar. Syftet med studien var således att öka förståelsen för hur restauranger kan arbeta för att bidra till kockars förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. För att bidra med kunskap och fördjupad förståelse i ämnet, avsåg studien beskriva hur restauranger arbetar med dessa frågor samt hur yrkesverksamma kockar uppfattar sina förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. En fallstudie genomfördes på tre svenska restauranger där en kökschef och en kock på vardera restaurang intervjuades. Resultatet visade att restaurangerna i viss utsträckning arbetar med strukturella stöd, men desto mer med kulturella stöd i syfte att främja de anställdas upplevelse av balans. De implementerade kulturella stöden av restaurangerna samt den yrkesgemenskap som existerar inom kockyrket visade sig bidra till kockarnas förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv. Resultatet indikerade vidare att kockarna upplever balans trots att de spenderar mycket tid på arbetet samt att karaktärsdrag kopplade till kockyrket, bland annat passion och kreativitet, bidrar till deras upplevelse av balans mellan arbetsliv och privatliv. Då studien vittnar om att kockyrket i sig samt den yrkesgemenskap som existerar påverkar kockarnas förutsättningar att balansera arbetsliv och privatliv, belyser studien slutligen vikten av att studera specifika yrkesgrupper och deras förutsättningar till balans.

Som utbildad kock och flitig besökare på restauranger av utvald kvalité, tycker jag mig se att det är en övervägande majoritet av män som huserar i våra restaurangkök. Syftet med denna fallstudie var att ta reda på vad de kvinnor som utbildat sig för ett arbete inom restaurangbranschen arbetar med sju år efter avslutad gymnasieutbildning. Jag använde mig av personliga, bandade intervjuer med sex slumpvis utvalda kvinnor från avgångsklasserna på HR-programmet år 2000. Med detta ville jag ta reda på: vad, var och varför de arbetar med det de gör just nu. Sammanfattningsvis visade resultatet av min fallstudie att ingen av de intervjuade kvinnorna arbetar som kock i ett restaurang-varmkök. Resultatet av denna begränsade undersökning antyder även att deras val är genusrelaterad.

De senaste trettio åren har forskningen angående måltidsupplevelser ökat och delar som mötet, service, trender och värdskap har stått i fokus. Måltidsupplevelsen har beskrivits utifrån både gästens och producenten perspektiv på måltiden, men inte utifrån kocken.  I denna uppsatsen så studerades kockar, restaurangägares och restaurangchefers perspektiv kring kockens beteende i det öppna köket. Studien belyser begreppet värdskap och hur det förhåller sig till Goffmans dramaturgiska perspektiv, Five Aspects Meal Model, samt teorier om mänskligt beteende och social struktur inom restaurangbranschen. Studien har tagit avstamp i kvalitativ metod där fyra djupgående intervjuer genomförts utifrån respondentens perspektiv. Tematisk analys användes för att analysera materialet som resulterade i två teman: medvetenhet och interaktion. Det resultatet av denna studien visar är att kockar i ett öppet kök utför ett värdskap. Kockarna utför detta värdskap både i mötet med varandra och i mötet med gästen. / For the past 30 years, research on meal experiences has increased and parts of the meeting, service, trends and hosting have been the focus. The meal experience has been described from both the guest's and the producer perspective of the meal, but not from the chefs perspective. This thesis studies chefs, restaurateurs and restaurant managers perspective on behavior in the open kitchen. The study highlights the concept of hospitality and hospitableness, and how it relates to Goffman’s dramaturgical perspective in context of the meal, Five Aspects Meal Model and Whyte’s theories of human behavior and social structure in the restaurant industry. The study is based on a qualitative interview method for in-depth conversations from the respondent's perspective. Thematic analysis was used to analyze the content of the material and resulted in two themes ; awareness and interaction. The study shows that there is hospitality in the open kitchen and that the chefs perform this hospitality both in the meeting with each other and in the meeting with the guest.

Syftet med denna studie var att genom en visuell innehållsanalys undersöka hur kokböcker normalt såg ut för varje genus. Resultatet skulle sedan jämföras för att hitta skillnader och likheter mellan manliga och kvinnliga omslag för att sätta ett genusperspektiv på utformningen, samt undersöka om designen berodde på författarens eller målgruppens kön. Den visuella innehållsanalysen utfördes på sammanlagt 84 svenska kokböcker där hälften var skrivna av kvinnor och hälften av män. Analysen visade att kvinnor hade ett mer feminint utseende på sin omslagsdesign, men att även männens omslag var mer feminina än maskulina. Detta resultat berodde både på målgruppens och författarens kön. Omslagen var i övrigt lika varandra i utformning och i modellens posering då kokböckers egentliga målgrupp ska vara alla matintresserade och inte ett bestämt kön. / The purpose of the present study was to through a visual content analysis examine how cookbooks usually are designed for each gender. The result would then be compared to identify similarities and differences between the male and female covers to bring a gender perspective on the design, and examine whether the design was due to the author or the audiences sex. The visual content analysis was preformed on a total of 84 Swedish cookbooks, half of which were written by women and half by men. The analysis showed that the women had more of a feminine cover design, but also that men’s cover design had a more feminine look than masculine. This result was both based on the audiences and the authors sex. The covers were generally equal to each other in how they were designed and how the model was posing, since the market segment is supposed to be everyone with a food interest and not based on gender.