År 2012 sänktes momsen på restaurang- och cateringverksamhet från 25 % till 12 %. Huvudsyftet med denna sänkning var att öka sysselsättningen i restaurangbranschen. Liknande momssänkningar har tidigare gjort på flera håll i övriga Europa. Denna studies syfte är att utvärdera om denna momssänkning har ökat sysselsättningen och så fall i hur stor grad. För att skatta denna effekt har en difference-in-difference modell använts. Studien kommer fram till att det troligtvis har skett en ökning av sysselsättningen i restaurangbranschen men har svårt att vissa precis hur stor denna ökning har varit.

Hur stämmer kraven mellan skolans hotell- och restaurangprogram samt restaurangbranschen överens utifrån de styrdokument som utbildningen är uppbyggd av och hur representanter från näringslivet ser på vad som krävs av nyutbildade kockar. Undersökningen är genomförd enligt en kvalitativ metod bestående av intervjuer samt dokumentanalys. Studien visar på att skolan och branschen till stor del har två olika synsätt av de krav och kunskaper som ställs på nyutbildade kockar.

I denna studie undersöker jag kommunikationen i restaurangbranschen i Stockholm idag (2013) och avgränsar mig till fyra restauranger i två segment, de etablerade och de nyetablerade, expanderande restaurangerna. Grunden till uppsatsen är det föränderliga restaurangklimatet i Stockholm stad, och hur restaurangbranschens kommunikation ser ut. Det har det senaste året öppnat fyrahundra procent mer restauranger än 2000.  Det tycks finnas en kutym att man inte genom klassisk annonsering i tidningarna kommunicerar inom restauranger av högre kvalitet och ambition. De restauranger jag har granskat faller alla inom ramen för högkvalitativa restauranger. Jag ställde mig frågan hur de då kommunicerar ut restaurangens varumärke? Hur de befintliga restaurangerna skulle klara sig på marknaden och hur arbetet kring kommunikationen ser ut, hur kommunicerar man sitt varumärke? Jag har också frågat om det har skett en förändring i restaurangernas kommunikation och om det är något man funderar kring.   Jag har genomfört semistrukturerade intervjuer och analyserat svaren med hjälp av olika teorier rörande relationsmarknadsföring, Service Management, varumärkeskvalitet och Word-of-Mouth.   De slutsatser jag kommit fram till är att restaurangerna i dagsläget har en större förståelse för att kommunikation och varumärke än innan, samt en förståelse för att man måste arbeta med aktivt och skapa en tydlig restaurangkommunikation. Konkurrensen är hård och det gäller att hänga med i det föränderliga klimatet, att hela tiden vara aktuell. Man börjar se sig om efter hjälp med att kommunicera ut sitt varumärke och göra sig intressant för gästen genom exempelvis public relations-, reklam-byråer och digitala medier. Det är ett outforskat territorium och en ny marknad för kommunikationsbyråer.

Syftet med denna studie har varit att öka kunskapen om krögares arbetssituation samt upplevelser av den samma. Vi har undersökt hur krögare har upplevt sin arbetssituation från pandemins början våren 2020 till idag. De frågeställningarna vi ämnat besvara är hur krögare upplevt sin arbetssituation, hur de upplevt att det skett en förändring i deras arbetsroll samt hur de ser på sin framtida arbetssituation. Denna studie har använt sig av kvalitativ ansats och intervjuer som datainsamlingsmetod. Resultatet visar att krögarnas arbetssituation förändrats radikalt och att de upplever den som påfrestande och stressig. Den visar även att de intagit flera olika roller under pandemin och att de även upplevt rollkonflikter tack vare detta. Studien visar även att dessa krögare och branschen i sin helhet har varit hårt drabbade av restriktioner och regler som tillkommit på grund av pandemin. Resultatet visar även att krögarna ser att deras framtida arbetssituation kommer att förändras i och med pandemin.

Den här studien undersöker huruvida anställda i restaurangbranschen har kännedom och möjlighet att nyttja sina rättigheter. Studien har genomförts med ett medarbetarperspektiv. En kvalitativ undersökning genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna har olika befattningar och arbetsplatser, detta ger en helhetsbild av restaurangbranschen. Huvudfokus vid intervjutillfällena har varit dygns- och veckovila, samt betald semester. Resultatet visar både likheter och skillnader mellan respondenternas upplevelser. En del respondenter hade tidigare reflekterat över frågorna, därför användes två mer djupgående intervjuer som nyckelintervjuer. Idén till studien uppkom ur tidigare forskning som visar att anställda i restaurangbranschen har svårt att få inflytande på arbetsplatsen. Vår förhoppning är att studien ska bidra till ökad kunskap kring vilka rättigheter man har som medarbetare i restaurangbranschen. / This study examines whether employees within the restaurant industry are aware of and have the freedom to make use of their rights. The study has been carried out with an employee focused perspective. We conducted qualitative research using semi-structured interviews. The respondents obtain different positions and work at different workplaces which helps create a big picture of what the restaurant industry looks like. The main focuses during the interviews was on the daily rest period, weekly rest and paid vacation. The results show both similarities and differences between the respondents' experiences. Some respondents had previously reflected on the matters, therefore two of the more in-depth interviews were used as key interviews. The idea for the study arose from previous research that shows that employees in the restaurant industry find it difficult to gain influence in the workplace. Our hope is that the study will contribute to increased knowledge about what rights you have as an employee in the restaurant industry.