• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 4
  • Tagged with
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Nyutbildade kockar, har de tillräckliga yrkeskunskaper?

Isaksson, Jesper January 2010 (has links)
Arbetets art: Examinationsuppgift 15 hp. Titel: Nyutbildade kockar, har de tillräckliga yrkeskunskaper? En fallstudie om fyra kockars och två arbetsledare/chefers erfarenheter och reflektioner. Engelsk titel: New trained cooks, do they have sufficient trade knowledge? A case study about four cooks' and two overseer/managers' experiences and reflections. Författare: Jesper Isaksson Handledare: Haukur Viggosson Examinator: Anna Henningsson-YousifNyckelord: Yrkeskunskaper, yrkesfärdigheter, yrkeskultur, motivationSyftet med min studie är att belysa om nyutbildade kockar och kökschefer upplever att unga kockar har de kunskaper som krävs för att kunna arbeta som kock efter avslutad utbildning. Syftet är även att få mer kunskap om vad nyutbildade kockar kan få för hjälp och stöd av kolleger för att klara sig bra på sitt första kockjobb. Frågeställningarna i studien är: • Upplever kockar och arbetsledare att nyutbildade kockar har tillräckligt med kunskaper och färdigheter med sig från utbildningen? • Hur beskriver kockarna respektive kökscheferna möjligheterna att stödja nyutbildade kockar ute på arbetsplatserna?Min teoretiska plattform i detta arbete utgår från det sociokulturella perspektivet med företrädare som Vygotskij. Arbetet bygger också på tankar från stora pedagoger som Dewey och Freinet. Vilka kopplingar finns mellan resultatet i min studie och de teorier jag utgått ifrån? Studien har en hermeneutisk inriktning och bygger på kvalitativa intervjuer.Min studie visade på att • Dagens utbildning brister i att lära ut grundläggande matlagningsfärdigheter och att yrkesämnena får för lite utrymme. • Det finns ett behov av att utbildningen och yrkesbranschen ska samverka bättre. • Om intresse, vilja och engagemang finns hos kockar finns goda möjligheter till ett fortsatt lärande på arbetsplatserna.
2

Skilda världar? : En studie av skolans respektive restaurangbranschens krav på nyutbildade kockar

Granlund, Johan, Fornander, Annika January 2010 (has links)
Hur stämmer kraven mellan skolans hotell- och restaurangprogram samt restaurangbranschen överens utifrån de styrdokument som utbildningen är uppbyggd av och hur representanter från näringslivet ser på vad som krävs av nyutbildade kockar. Undersökningen är genomförd enligt en kvalitativ metod bestående av intervjuer samt dokumentanalys. Studien visar på att skolan och branschen till stor del har två olika synsätt av de krav och kunskaper som ställs på nyutbildade kockar.
3

”Det vore ju bra om vi talade samma språk” : En kvalitativ intervjustudie om APL-handledarnas upplevelser om skolans kunskapskrav, hur kommunikationen fungerar mellan skola och arbetsplats och på vilka grunder yrkesläraren betygsätter eleven / ”It would be good if we spoke the same language”

Morén, Marie January 2020 (has links)
Syftet med detta examensarbete är att undersöka vilka uppfattningar som handledarna har om skolans kunskapskrav, hur kommunikationen mellan skola och arbetsplats fungerar och på vilka grunder yrkesläraren betygsätter eleven. Som yrkeslärare är det många perspektiv att ta hänsyn till och arbetet med arbetsplatsförlagt lärande är komplext. På vilket sätt handledare och yrkeslärare inom APL utgår ifrån likvärdiga kunskapskrav inom vård- och omsorg verkar vara ett outforskat område. Därför kommer denna studie att fokusera på vilken uppfattning handledare har om skolans kunskapskrav, vilka rutiner som används för att föra över information mellan skola och APL samt om handledarna har några förslag hur informationsöverföring mellan de olika verksamheterna kan förbättras. Resultatet visar att trots att handledarna både har erfarenheter och kunskaper så upplevde de flesta att de inte har tillräckliga kunskaper om skolans kunskapskrav och de är osäkra om vad de ska lära ut samt vad som ska bedömas. I dagsläget finns fungerande rutiner för informationsöverföring mellan handledare och yrkeslärare där de använder sig av trepartssamtal, arbetsplatsbesök, digital loggbok, checklistor, bedömningsformulär, mail, SMS och telefonsamtal. Något som handledarna lyfter i intervjuerna som skulle förbättra informationsöverföringen mellan verksamheterna är att yrkesläraren och handledaren träffas innan eleven kommer ut på APL. Då skulle de tillsammans kunna prata ihop sig, gå igenom APL-pärmen med information som eleven har med sig ut på APL och få tydligare instruktioner om vad som krävs av dem som handledare.
4

Varför fick jag bara G? : vad bedöms i karaktärsämnen på HR-programmet?

Tsagalidis, Helena January 2003 (has links)
Syftet med undersökningen har varit att tydliggöra kunskapskvaliteter i yrkeskunnandet som har betydelse vid bedömning av karaktärsämnen för både lärare och elever. Undersökningsmetoderna har bestått av intervjuer med lärare och elever, elevenkäter och gymnasieskolans styrdokument. Det övergripande perspektivet har varit kulturhistoriskt med vars hjälp kunskapskvaliteter i yrkeskunnandet relateras till begrepp som yrkeskultur, yrkespraxis och yrkeskunskap. Resultatet kategoriseras till åtta nyckelkvalifikationer och specifika yrkeskunskaper. Nyckelkvalifikationerna som lärarna anger vara viktiga vid bedömning är: självständighet, samarbete, kommunikation, problemlösnings-förmåga,analysförmåga, planeringsförmåga, kundkontakt och utveckling. Huvudresultatet visar att det är dessa nyckelkvalifikationer som ger mervärde för eleven i form av ett högre betyg. Det är framförallt den rådande yrkeskulturen, där självständighet och samarbetsförmåga ingår, som lyfts fram som betydelsefull vid bedömningen. Vidare spelar yrkeskunskapen, där elevens problemlösningsförmåga ingår, en avgörande roll i lärarens bedömning. Elevernas beskrivning av vad de själva tror har betydelse vid bedömning i karaktärsämnen visar att de inte har uppfattat att t.ex. analys- och problemlösningsförmåga är av vikt. Slutsatsen som kan dras är att eleverna och lärarna behöver föra en dialog om grunderna i bedömningen av karaktärsämnen. Bedömning av prestationer i skolan förutsätter en dialog mellan lärare och elever om bedömningsgrunderna. Yrkesspecifika kunskaper, de grundläggande kunskaperna som behövs för ett godkänt betyg, tydliggörs väl av lärarna i studien och beskrivs med hjälp av dess egenskaper i studien.

Page generated in 0.3756 seconds