This essay is from a student at the cultural science program in Karlstad University. The essay in Culture studies deals about the history use and about the cultural-historical values on buildings. The buildings are from a certain area called the neighborhood Almen and have in the past been threatening many times of demolition. The neighborhood Almen buildings survived a huge city fire back in the 19th century. Since then the buildings has been known as a memory and by the inhabitants and as the oldest part of the city left. Still the buildings have been threatened by demolishing. Tidhomlska garden is the only building that happened to demolished in the 20th century. It took to much space for a new building near by the statehouse. The three buildings that creates the neighborhood Almen is the Landshövdingegarden, Doctorsgarden and Flachska garden. The Landshövdingegarden has been residence for Varmlands first four county governors. It can be motivated for the personal historical value. Doctorsgarden has been home in the 19th century home to two private doctors. Flachska garden has also been home to Major Flach and in one of the buildings he created a solitude post office in the 19th century. The buildings describes the poor inhabitants in the first years how the lived and there for its social historical-value. It is a very important cultural heritage and can be used for the future in many different ways. It also has a very high cultural historical value to the society of the city.

There are currently 2160 buildings in Sweden that are protected by law with the designation as a cultural heritage building, which is the strongest protection that can be obtained for a building of cultural historic significance. The purpose of this thesis is to research how strong and sustainable the protection of such a designation is and how you can motivate a revocation. Furthermore, this thesis aims to give an overall insight into all cases where there has been a revocation. To achieve the protection of a designation as a cultural heritage building, the object has to be of outstanding interest on account of its cultural historic value. In the first part, this thesis gives a short historic background of the cultural heritage law and its terms, like outstanding interest and cultural historic value. The County Administrative Board's documents about revocation are the main source for this research. There have been 24 cases of revocation and the frequency of such cases has increased in the past ten years. This possibly indicates a change of the general attitude towards revocation of a designation of cultural heritage buildings. In the geographic distribution of the cases the County of Skåne is overrepresented. The research also indicates that in many cases a building was a former publicly owned listed building. The fact that a buildings cultural historic value has been reduced is a frequent motive for a revocation. A reduced cultural historic value is often the consequence of modern additions to the building. The bases of this problem can be found in the formulation of the protective regulations, which often are too general. The Heritage Conservation Act, where the rules for the designation of a cultural heritage building can be found, is considered to be a strong legislation. However, this is not always reflected in the application by the County Administrative Board.

Denna rapport handlar om hur man kan använda en digital modell av en byggnadsmiljö för att presentera denna på ett lättillgängligt sätt. Ett av syftena är att visualisera Växjö stads centrum så som det var beskaffat år 1900. Målet är att skapa en plattform som fadderstudenter kan bygga på för att så småningom ha en komplett modell av hela det svunna Växjö. Gamla Växjö presenteras med hjälp av bilder renderade från modellen samt beskrivningar av den gamla stadens miljö, historia och invånare. / I den analoga rapporten ingår en CD med en animation, den finns tillgänglig online på http://www.youtube.com/watch?v=SQ6Q1bZf49k

<p> </p><p>Denna rapport handlar om hur man kan använda en digital modell av en byggnadsmiljö för att presentera denna på ett lättillgängligt sätt. Ett av syftena är att visualisera Växjö stads centrum så som det var beskaffat år 1900. Målet är att skapa en plattform som fadderstudenter kan bygga på för att så småningom ha en komplett modell av hela det svunna Växjö.</p><p>Gamla Växjö presenteras med hjälp av bilder renderade från modellen samt beskrivningar av den gamla stadens miljö, historia och invånare.</p><p> </p> / I den analoga rapporten ingår en CD med en animation, den finns tillgänglig online på http://www.youtube.com/watch?v=SQ6Q1bZf49k

In my thesis I write about what I as a cabinet maker can contribute with in a design process and construction process of a piece of furniture. From past experience there is often a lack of expertise among the architects and designers in areas like construction and material knowledge at design studios. I have in cooperation with Svenskt Tenn and their range manager chosen a sketch by Josef Frank from the archives, a sketch that never left the drawing table. Josef Frank, trained as an architect, was not a cabinet maker and therefore he didn’t have the same knowledge about construction as, for example, the famous cabinet maker Carl Malmsten. This you can clearly see in Franks sketches. The sketches that he drew leave you with a lot of questions that you need to find the answers to before the manufacturing can begin and this is my thesis is about. It’s up to me as the cabinet maker together with the knowledge of Svenskt Tenns range managers about Josef Frank and his design to create a piece of furniture that is as close as possible to Frank’s sketch and ideas. The result of my work is a prototype of a table that has been developed after analysis of a simple sketch. I have identified and solved a number of problems such as; materials, the appearances and construction of the table. I have from my studies realized the importance of the cabinet maker’s knowledge in a design process. With this knowledge I can help and guide the designer/outsourcer/producer forward to a more sustainable and better developed product.

Avsikten med denna uppsats är att med en kritisk diskursanalys undersöka hur kunskap om kulturarvet och kulturhistoriska värden konstrueras i Stockholms byggda miljö. Akademisk litteratur inom kulturarvsforskningen beskriver en situation där det uppstått ett glapp mellan teori och praktik inom kulturarvssektorn som vidgats sedan postmodernismens och konstruktionismens framväxt i början på 1970-talet. Den utövande kulturarvsvården och värderingsprocessen är i stor utsträckning styrd av värdeorienterade klassificeringssystem där utgångspunkten är att finna och tolka olika värdetyper i ett objekt. Detta traditionella förhållningssätt är en del av ”den auktoriserade kulturarvsdiskursen”; ett begrepp inom kulturarvsforskningen som menar att kulturarvssektorn premierar traditionella värden genom expertutpekanden vilket leder till en reproduktion av kanoniserade objekt med vissa ideologiska förtecken. Sedan år 1974 finns det i Sverige nationella kulturpolitiska mål fastslagna och sedan år 2012 finns det fyra nationella kulturmiljömål som landets kulturmiljövårdande institutioner ska sträva. Målens tankegods förmedlar en ambition om att göra kulturmiljöer och kunskap tillgängligt för att främja demokratisering av kulturarvet. I Stockholms kommun är det Stadsmuseet som ansvarar för utpekandet och klassificeringen av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer. Syftet med undersökningen är att bidra med en djupare förståelse för hur kunskapen om kulturhistoriska värden i Stockholms byggda kulturmiljö produceras och legitimeras. Resultat och analys visar att diskurserna i Stadsmuseets översiktsdokument sedan klassificeringens introduktion under tidigt 1980-tal har förändrats av ideologiska, politiska och ekonomiska element. Museets och kommunens samtida översiktsdokument har en anknytning till kunskapsläget inom kulturarvsforskningen genom att argumentera för relativa, pluralistiska värden. Men den traditionella värdesynen och expertdiskursen i värderingsprocessen har lett till en värdering och klassificering som reproducerar en traditionell förståelse av det byggda kulturarvet. En universell metod i kombination med intern praxis används för att identifiera vilka kulturhistoriska värden som finns, utan att precisera vilka egenskaper som upprätthåller dessa värden. Det ger klassificeringen en svag anknytning till kulturarvsforskning, regeringens kulturpolitiska mål och den egna institutionens värdesyn i samtida översiktsdokument.

Energianvändningen i världen har ökat kraftigt de senaste åren och byggnadssektorn är bidragande faktor till den ökningen. Byggnadssektorn står idag för närmare 40% av den totala energianvändningen och för en tredjedel av utsläppen av växthusgaser. För att minska energianvändningen och påverkan på klimatet finns stora vinster att hämta genom att energieffektivisera de befintliga byggnaderna.   De kulturhistoriska byggnaderna utgör en viktig del av det befintliga byggnadsbeståndet. Vid renovering av dessa byggnader måste hänsyn tas dels till energieffektivisering men även till det kulturhistoriska värdet hos byggnaden. Något som i dag kan vara ett komplext problem. Energiprestandan i en byggnad är väl förknippad med inomhusklimatet. Obehagligt inomhusklimat kan orsakas av flera anledningar. En anledning kan vara från kalla ytor i ett rum, då drag i form av kallras skapas. För att motverka drag i form av kallras krävs mer energi för att värma upp luften. Målet med studien är att kartlägga energianvändningen och dess förluster i en kulturhistoriskt värdefull byggnad belägen i Växjö. Samt att beräkna det kallras som uppstår i byggnadens djupa fönsternischer. Kartläggning av byggnaden görs i datorsimuleringsprogrammet VIP+ utifrån uppmätta värden från byggnadens ritningar. I programmet byggs även tvådimensionella konstruktionsdelar av fönsteranslutning i yttervägg upp som sedan används till beräkning av kallras. Kallraset beräknas med hjälp av ekvationer som Per Heiselberg har tagit fram tillsammans med de värden som kan avläsas i VIP+. Resultat av energisimuleringen visar att de största energiförlusterna sker genom transmission i klimatskalet, dvs 76 %. Resultatet visar även att kallraset som skapas i fönsterdörrarnas nisch inte uppfyller kraven från Folkhälsomyndigheten på luftrörelse under 0,15 m/s inom vistelsezonen när temperaturen understiger ca 0 oC.

Uppsatsens syfte är att undersöka hur byggd kulturmiljö värderas i svenska kommuners översiktsplaner samt om och hur översiktsplanerna speglar den utveckling som skett inom kulturmiljövården - från att huvudsakligen belysa materiella värden till en växande betoning på immateriella, sociala och ekonomiska värden. Metoden för uppsatsen är kvalitativ innehållsanalys. Tre nyckelord (kulturmiljö, kulturhistorisk och kulturarv) användes och de kontexter de figurerade i analyserades för att undersöka hur nio värden kopplade till kulturmiljöer förekom i 40 översiktsplaner. Värdena har hämtats ur Masons (2002), Bond &amp; Worthings (2016) samt Unnerbäcks (2002) skrifter. Frågeställningarna är ”Hur värderas byggd kulturmiljö i svenska kommuners översiktsplaner?”, ”Finns det skillnader i hur kulturmiljö värderas i svenska kommuners översiktsplaner beroende på om de är antagna före eller efter 2010?” samt ”Speglar översiktsplanerna den utveckling som skett i kulturmiljövården från att färmst framhålla kulturmiljöers materiella värden till att belysa även de immateriella, sociala och ekonomiska värdena?”. Översiktsplaner antagna före och efter 2010 (då nya plan- och bygglagen antogs) skiljer sig inte på något avgörande sätt i värderingen av kulturmiljö.  Undersökningen visar att ett skifte i synsätt skett tidigare, sannolikt under 1990-talet i samband med ändringar som gjordes i plan- och bygglagen 1996, införandet av miljöbalken 1998 och de nationella miljömålen 1999.

Inom jazzmusiken är improvisation ett viktigt inslag. Hur kommer det sig att en improvisatör spelar som den gör? I Sverige examineras varje år nya sångpedagoger såväl som andra instrumentpedagoger. Sångpedagogen och trumpetpedagogen har flera saker gemensamt när det gäller hur deras instrument fungerar och därför vill jag undersöka skillnader och likheter mellan hur de olika pedagogerna förhåller sig till improvisation. Syftet med uppsatsen är att ta reda på hur sångpedagoger och trumpetpedagoger ser på jazzimprovisation i undervisningen. De två huvudsakliga frågeställningarna är: Vilka beståndsdelar och moment anser de olika pedagogerna är viktiga när de undervisar i improvisation? Hur ser pedagogerna på bruket av läromedel när det gäller improvisation? Data samlades in genom semistrukturerad intervju. Den kvalitativa datan kategoriserades därefter genom kvalitativ analys och presenterades under olika teman som korrelerar med uppsatsens syfte. Resultatet visar på både likheter och skillnader när det gäller de olika pedagogernas syn på improvisation. De två sångpedagogerna visade sig vara samstämmiga i en del av svaren. På frågan om läromedel visade det sig att sångpedagogerna bland annat använde sig av samma bok för jazzimprovisation medan trumpetpedagogen använde sig av egenkomponerade övningar i kombination med en webbsida för jazzstandards och Youtube-videor med improvisationsmaterial. Pedagogernas tankar kring och syn på improvisation i undervisningen kan bidraga till den samlade synen på improvisation i musikundervisningen. De intervjuade pedagogerna ger bland annat exempel på hur de jobbar metodiskt med att spela fyrklanger över ackord, hur man kan använda Youtube och andra källor på internet i sin undervisning och vikten av att eleven känner sig trygg när det kommer till att improvisera.

Skolan idag står inför stora utmaningar i att erbjuda elever en likvärdig utbildning oavsett varman bor i Sverige. Detta avspeglas framförallt i glesbygdsskolan där det råder brist i behöriga lärare och elevunderlag, vilket som fjärrundervisning kan råda bot på. Denna studie har därför ur ett lärarperspektiv, samt inom ramen för kulturhistorisk aktivitetsteori ämnat att analysera och förstå fjärrundervisning samt strukturella och organisatoriska förutsättningar förutveckling av PDK som en förutsättning för fjärrundervisning. För att besvara syftet användes följande forskningsfrågor: Hur förstår lärarna objektet med fjärrundervisning inom ramen för svensk skola? Hur upplever fjärrlärare sin pedagogiska digitala kompetens och hur kan det förstås som en förutsättning för att utveckla och bedriva fjärrundervisning? Hur upplever fjärrlärare möjligheter och begränsningar i det skolorganisatoriska stödet som förutsättning till att utveckla pedagogisk digital kompetens som ett stöd för fjärrundervisning? Undersökningen genomfördes på 10 stycken fjärrlärare där TPACK-enkätundersökningar samt intervjuer analyserats, diskuterats och presenterats inom en hermeneutisk metodansats samt i grund av kulturhistorisk aktivitetsteori. Resultatet visade genomgående att samtliga skolorganisationer med huvudmän och ledning bör arbeta ytterligare för att skapa en gemensam samsyn på vad fjärrundervisning är samt förutsättningar för PDK då det saknas på flertalet skolor, men slutsatsen framförallt är att förutsättningar måste skapas på nationell nivå då det blir avgörande för en likvärdig skola nu och i framtiden.