• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 250
  • 7
  • 2
  • Tagged with
  • 261
  • 98
  • 75
  • 58
  • 56
  • 55
  • 55
  • 54
  • 54
  • 53
  • 51
  • 42
  • 41
  • 37
  • 36
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Att göra friska människor friskare : Samhällsplaneringens påverkan på folkhälsan

Reslegård, Kajsa January 2012 (has links)
No description available.
2

Att låta barn medverka i planeringen : Problem eller möjlighet?

Nilsson, Mikaela January 2012 (has links)
No description available.
3

Att synas i det stora : En studie om Arvika och Kristinehamns platsmarknadsföring / How to stand out in the large world of place branding : A study of Arvika and Kristinehamns place branding

Larsson, Josefin, Olsson, Sarah January 2015 (has links)
Samhällsplanering handlar idag till stor del om tillväxt och hur kommuner arbetar för att uppnå detta. Att arbeta med platsmarknadsföring för att få en ökad tillväxt har fått ett stort genomslag de senaste åren, detta fann vi intressant och ville studera mer ingående. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur två värmländska kommuner, Arvika och Kristinehamn, arbetar med platsmarknadsföring för att attrahera tre målgrupper; besökare, inflyttare och företag. Detta har vi gjort genom att utgå från tre frågeställningar: Hur arbetar Arvika respektive Kristinehamn med platsmarknadsföring för att attrahera besökare, inflyttare och företag? Enligt kommunerna själva, varför platsmarknadsför de sig? Vilka likheter/skillnader finns det mellan kommunerna? Vårt mål med vår undersökning har varit att få en förståelse över hur arbetet med platsmarknadsföringen går till. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat tjänstemän på våra studerade kommuner, vi har även gjort en bildanalys på kommunernas turistguider. De slutsatser vi kommit fram till är framförallt att det finns stora skillnader i hur kommuner arbetar med platsmarknadsföring och hur viktigt de anser att det är. Kristinehamn ser sig själva som ett varumärke och menar att en kommun idag måste jobba på detta sätt medan Arvika inte alls ser sig som ett varumärke och inte tycker att platser kan marknadsföras på samma sätt som produkter. Däremot kan vi se att både Arvika och Kristinehamn lägger stor vikt på att involvera sina befintliga invånare i arbetet med platsmarknadsföringen, att de utgör grunden i detta arbete. För att skapa en genuin platsmarknadsföring är det viktigt att invånarna känner sig involverade i arbetet och kan känna igen sig i det som marknadsförs.
4

Att påverka stockholmarnas resebeteende genom en integrering av mobility management i samhällsplaneringen : Framtida potential för MaxLupoSE

Lind, Jonas January 2011 (has links)
Biltrafiken bidrar till flera av Sveriges stora miljöproblem. Samtidigt har bilen haft en självklar plats i samhällsplaneringen och städers utformning har anpassats efter att många använder sig dagligen av fordonet. För att minska bilanvändandet är den fysiska utformningen av våra samhällen viktiga men också människors beteende. Mobility management innefattar en rad åtgärder för att just påverka människors beteende och attityder för att främja ett mer, främst miljömässigt, hållbart resande. I denna uppsats undersöks om uppställda förslag, från rapporten MaxLupoSE, kring hur mobility management kan integreras i samhällsplaneringen har potential att implementeras i Stockholm stad. Detta har undersökts genom samtal med tjänstemän inom Stockholm stad, tjänstemän på andra kommuner och representanter från byggföretag som är verksamma som byggherrar inom staden. Okunskap om effekterna hos mobility management-åtgärder samt osäkerhet kring hur detaljstyrande som staden kan vara kring dessa frågor i samhällsplaneringen är de två stora hinder som redogörs för i denna uppsats. Till detta kan tilläggas att arbetet med mobility management måste komma in tidigt i planprocessen, bygglov anses för sent av såväl byggherrar som tjänstemän. Inställningen till mobility management och osäkerheten kring detaljstyrningen kan även kopplas till tidigare forskning inom området som visar att förankring och motivering av åtgärderna är viktigt. Samtidigt kan det diskuteras huruvida en diskurs om bilens självklara plats i samhällsplaneringen ligger bakom den okunskap som finns om mobility management. Slutligen kan det konstateras att MaxLupoSE kan komma till bukt med dessa hinder genom klarare riktlinjer men att det i grunden handlar om vilka politiska mål som sätts upp för samhällsbyggandet.
5

CityGML - En analys av framtidens 3D-modeller : CityGML och LoD i planförslag

Hollaus, Mathias January 2015 (has links)
3D-modeller är ett allt mer förekommande inslag i planförslag. Ett problem som kan uppstå med dagens 3D-modeller i planer är att de människor som ska ta del av 3D-modellen inte förstår vad de faktiskt visar. Beroende på om det är en tjänsteman på en kommun eller om du är en medborgare vid ett samråd som ska ta del av planen kan denne visa olika mycket information. Ett annat problem är att framtidens 3D-modeller ska kunna delas via olika applikationer och digitala medium. Dock kan en 3D-modell innehålla mycket information vilket gör att denne kan vara svår att dela. Ett verktyg för att lagra, dela och presentera stadsmodeller i 3D är CityGML. Hur kan CityGML användas i planförslag och är det ett verktyg för framtiden inom planering?För att ta reda på hur CityGML kan användas i planförslag och hur framtidens 3D-modeller kommer att se ut har en litteraturstudie samt intervjuer med Sveriges fem största kommuner genomförts.Resultatet av studien visar att 3D-modeller i planförslag är ett måste. Dock varierar dess innehåll beroende på vem eller vilka som ska ta del av den. Därför kan CityGML’s olika detaljnivåer användas. CityGML är också ett verktyg som hör till framtiden inom planering då den även är en interaktiv modell som användare kan röra sig runt i och utforska. CityGML går även att dela via olika applikationer vilket är en del av framtiden inom 3D-visualisering.
6

Sökandet efter den attraktiva staden : -En fallstudie över Bryggudden i Karlstad / The search for the attractive city : -A Case study of Bryggudden in Karlstad

Däljemar, Elin January 2016 (has links)
Vilka faktorer som ska finnas på en plats för att den ska vara attraktiv är inte helt givet, men det går att hitta likheter mellan olika platser. Några av de återkommande faktorerna som utgör attraktiva platser enligt forskning är bl.a. ett gott serviceutbud, närhet till vatten samt gångavstånd till centrum. Syftet med uppsatsen är att studera föreställningar om attraktiva stadskvaliteter vid val av bostadsområden ur två perspektiv, ur ett större marknadsföringsperspektiv och ur ett mindre individperspektiv. Detta kommer göras utifrån exemplet Bryggudden i Karlstad. Uppsatsen syftar därför att besvara tre frågeställningar: Hur marknadsförs Bryggudden av mäklare och marknadsföringsmaterial? Vad utgör en attraktiv plats enligt de boende på Bryggudden? Vilka av de faktorer som teorin lyfter som attraktiva är förenliga med Bryggudden? För att ta reda på vad de boende på Bryggudden anser attraktivt när de väljer bostadsområde gjordes en enkät som delades ut till de boende i ett utvalt bostadshus. För att ta reda på hur Bryggudden marknadsförs och vad som då lyfts som attraktivt gjordes en innehållsanalys av marknadsföringsmaterial samt en intervju med en mäklare/säljare. Till sist gjordes även en observation av området Brygguddens fysiska miljö för att se vilka av de faktorer som enligt teorin bidrar till attraktivitet som är förenliga med Bryggudden. Resultatet blev att mycket av det som marknadsförs som attraktivt också är det som de boende efterfrågar. De boende på Bryggudden tycker att de fyra viktigaste faktorerna när de väljer bostadsområde är (1) gångavstånd till centrum, (2) ett brett serviceutbud, (3) närheten till grönområden och (4) byggnadernas utseende. Det som marknadsförs som attraktivt på Bryggudden är bl.a. områdets närhet till centrum, läget vid vattnet, den blandade miljön samt områdets speciella identitet och historia. Efter observationen går det också att konstatera att Bryggudden innehar många av de faktorer som teorin lyfter som attraktiva. Området ligger bl.a. nära centrum, ligger i ett vattennära område och har ett mindre serviceutbud. / What makes an attractive place is not a given. However, it is possible to find similarities and some of the recurrent qualities that can be found include: a good variety of shops, water and green areas as well as walking distance to the city centre. The purpose of this paper is to study the perception of attractive urban qualities when selecting a neighbourhood from two perspectives, a larger and a smaller perspective, based on the example Bryggudden in Karlstad. The paper therefore aims to answer three questions: How do brokers and marketing materials promote Bryggudden? What makes an attractive place according to the residents of Bryggudden? Which of the qualities that according to science are attractive are compatible with Bryggudden? To find out what the residents of Bryggudden consider attractive when choosing a residential area a survey was distributed to a selected residential building. To find out how Bryggudden is advertised and what is promoted as attractive, a textual analysis and an interview with a broker/salesperson were made. Finally a observation of the area was made to see which of the attractive factors are compatible with Bryggudden. The result was that much of what is promoted as attractive is also what the residents are looking for. The residents of Bryggudden think that the four most important factors when choosing a residential area is (1) walking distance to the city centre, (2) a wide range of shops, (3) to be close to green areas and (4) the buildings appearance. What is promoted as attractive on Bryggudden includes the area's location close to the city centre, the location on the waterfront, the mixed environment and the area's special identity and history. After the observation, it is also to note that Bryggudden possess many attractive qualities. The area is located near downtown, has great access to water and a small selection of shops. The biggest flaw with Bryggudden is that there are no green areas, which the residents request.
7

Grönområden i Stockholm : Hur påverkas de av exploatering?

Johansson, Sofia January 2010 (has links)
Grönområden är viktiga inslag i städer, de tillför många positiva bidrag till människors liv. Många studier visar på grönområdens positiva effekt på folkhälsan genom bl.a. minskning av stress och ökning av fysisk aktivitet. Närheten till dessa områden är mycket viktiga, studier visar att avståndet till ett grönt område bör vara max 300 meter från människors bostäder för att de ska användas mycket. Stockholm är en relativt grön stad, här finns många parker och andra naturområden som bidrar till att ge staden dess karaktär. Grönområdena i staden är också mycket populära, över 90 % av invånarna besöker ett grönområde minst en gång om året och 45 % är där varje vecka. Även i Stockholm har grönområdena minskat de senaste årtiondena. I Stockholms översiktsplan från 2010 fastställs det att staden förväntas växa mycket de närmsta åren. Många av de nya bostäder som behövs kommer att tillkomma i redan exploaterade områden genom förtätning. Detta kan komma att leda till att fler grönområden kan komma att exploateras i framtiden. Redan i nuläget finns det planer på att bebygga ett flertal grönområden. Syftet med den här rapporten har varit att ta reda på vilka värden Stockholms grönområden har och hur de påverkas vid en möjlig exploatering. Tre stycken områden med pågående planer för exploatering har undersökts närmare för att försöka fastställa hur den nya bebyggelsen kan komma att påverka området. När det gäller Larsboda strand och Sommen 9 bedömdes de natur- och kulturvärden som skulle försvinna vara förstora för att berättiga en exploatering. I fallet med Årstafältet ansågs de positiva följderna av planerna uppväga det som förloras i och med exploateringen.
8

Storkvarter : En jämförande studie, från planering till genomförande / Public areas and facilities with private responsibility : How well are intentions from municipalities implanted

Uppman, Angelica, Johansson, Linnea January 2016 (has links)
Studien som genomförts är en fallstudie där tio olika detaljplanelagda områden i sex olika kommuner i Västra Götaland har granskats för att se hur väl kommunens intentioner efterlevts vid genomförandet och utbyggnaden av bostadsområden inom storkvarter. Till grund för studien har plankartor med tillhörande planbestämmelser samt plan- och genomförandebeskrivningar granskats för att skapa en bild av vilka intentioner kommunen redovisat. Utöver detta har även genomförandeavtal mellan kommun och exploatör samt anläggningsbeslut granskats för att se om anläggningarna inom området regleras i dessa. De granskade handlingarna har sedan jämförts med en besiktning som utförts inom respektiveb område för att se likheter och skillnader mellan de intentioner kommunen presenterat jämfört med vad som faktiskt anlagts. I studien ingår även en enkätundersökning för att undersöka i vilken grad kommunerna i Västra Götaland använder sig av planering av storkvarter, hur dessa regleras i tillhörande avtal och hur kommunerna själva upplever att deras intentioner efterlevs vid genomförande av planerna. Resultatet av undersökningen tyder på att det inom kommunerna råder en okunskap kring vad ett storkvarter är och hur det kan användas vid planering. Detaljplaner med storkvarter används och upprättas därmed sällan. Utformningen av storkvarteren som kommunen presenterat i planhandlingar efterlevdes väl i samtliga granskade områden. Avvikelser fanns dock i flera fall kring anläggandet av funktioner som parkering och lekplats. I några fall hade funktionerna inte ens blivit anlagda. De slutsatser som kan dras av denna studie är att det krävs en större kunskap hos kommunerna kring vilka dokument som är rättsligt bindande och vilka som inte är det. Det krävs även en större medvetenhet hos kommunerna angående reglering av ansvarsfrågor för gemensamma anläggningar då dessa funktioner inom flera områden inte innefattas i någon av de gemensamhetsanläggningar som bildats. Vilket leder till att det därmed inte finns någon ansvarig för dessa. / The purpose of this thesis is to review how public areas and facilities with private responsibility are implemented compared to the intentions described in zoning schemes made by municipalities in Västra Götaland. In this thesis ten local plans in six different municipalities has been reviewed. Zoning schemes with regulations, planning- and implementation descriptions, decisions about jointly-owned facilities, binding agreements between municipalities and developers has been studied to understand the intentions for the public areas and facilities. The result of the review was compared to reality by a survey made in each of the ten areas to see differences and similarities. A questionnaire was sent to all 49 municipalities in Västra Götaland to find out how often public areas and facilities are planned with private responsibility, how the developers' obligations are regulated in binding agreements and how the municipalities estimate how well their intentions are implemented. The result of the thesis shows that there are lack of knowledge among the civil servants about private responsibility for public areas and equipment and how to use it while zoning. Therefore, this method is rarely used in Västra Götaland. The intentions described by the municipalities were well implemented in reality in all reviewed areas. There were some deviations according to public facilities as parking spaces and playgrounds. In some areas the playgrounds hadn't been implanted at all despite zoningschemes and binding agreements.The conclusions from this thesis describes that the knowledge among employees needs tobe improved about which documents has legal basis and those documents which hasn't, to make sure that the municipalities' intentions are implemented. If the public areas and facilities are not regulated in a jointly-owned facility there could be discussions about responsibilities. Therefore, more knowledge is required among the municipalities in Västra Götaland.
9

Implementeringsprocessen i samhällsplaneringen : En fallstudie av samhällsplanering i Karlstad / The implementation process in social planning : -A case study on social plans in Karlstad

Gustavsson, Elin January 2017 (has links)
No description available.
10

Cykeln ger skjuts åt dialogen : En studie av Uppsala kommuns arbete med medborgardeltagande inom cykeltrafikplanering.

Eriksson, Maria January 2013 (has links)
No description available.

Page generated in 0.1528 seconds