No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

The purpose of this essay is to examine how the two Swedish municipalities, Sigtuna and Nyköping, work with marketing. The study has primarily focused on how these two municipalities worked, consciously or non-consciously, with lifestyle marketing and place marketing. The research-questions that this essay wants to answer are; What is lifestyle marketing and place marketing? Do municipalities use these types of marketing, and who is this marketing directed to? How and why does municipalities use lifestyle marketing and place marketing? To answer these questions, phone interviews were conducted with several important employees within the two municipalities. The results of this study show that the different municipalities have both been using lifestyle marketing, but on different levels, in Sigtuna, it was a strategic choice, whereas in Nyköping, it evolved by itself and was not a conscious choice. The two municipalities have also worked at various levels in terms of the audiences they deliberately tried to reach out to. Nyköping has had a diverse audience, focusing on the residents of the Stockholm-area, whilst Sigtuna has had campaigns that were marketed towards more specific groups. Regarding place marketing, it is clear that both municipalities have used it in different ways, such as slogans and having clear, unified campaigns. They have also used place marketing to strengthen their brands, something they are both working actively and extensively with.

Samhällsplanering handlar idag till stor del om tillväxt och hur kommuner arbetar för att uppnå detta. Att arbeta med platsmarknadsföring för att få en ökad tillväxt har fått ett stort genomslag de senaste åren, detta fann vi intressant och ville studera mer ingående. Syftet med vår uppsats har varit att undersöka hur två värmländska kommuner, Arvika och Kristinehamn, arbetar med platsmarknadsföring för att attrahera tre målgrupper; besökare, inflyttare och företag. Detta har vi gjort genom att utgå från tre frågeställningar: Hur arbetar Arvika respektive Kristinehamn med platsmarknadsföring för att attrahera besökare, inflyttare och företag? Enligt kommunerna själva, varför platsmarknadsför de sig? Vilka likheter/skillnader finns det mellan kommunerna? Vårt mål med vår undersökning har varit att få en förståelse över hur arbetet med platsmarknadsföringen går till. Vi har gjort en kvalitativ undersökning där vi intervjuat tjänstemän på våra studerade kommuner, vi har även gjort en bildanalys på kommunernas turistguider. De slutsatser vi kommit fram till är framförallt att det finns stora skillnader i hur kommuner arbetar med platsmarknadsföring och hur viktigt de anser att det är. Kristinehamn ser sig själva som ett varumärke och menar att en kommun idag måste jobba på detta sätt medan Arvika inte alls ser sig som ett varumärke och inte tycker att platser kan marknadsföras på samma sätt som produkter. Däremot kan vi se att både Arvika och Kristinehamn lägger stor vikt på att involvera sina befintliga invånare i arbetet med platsmarknadsföringen, att de utgör grunden i detta arbete. För att skapa en genuin platsmarknadsföring är det viktigt att invånarna känner sig involverade i arbetet och kan känna igen sig i det som marknadsförs.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka om den image som ett resebolag vill skapa med hjälp av platsmarknadsföring uppfattas av resenärerna. Frågeställning: Hur marknadsför resebolag ett specifikt resmål? Hur uppfattar resenärer platsmarknadsföringen av ett specifikt resmål? Varför väljer resebolag att ha en hållbar inriktning? Metod: I föreliggande studie har insamlingen av det empiriska materialet gjorts via kvalitativa metoder, en semistrukturerad telefonintervju med Apollos Marknadsföringsansvarige och tre stycken gruppintervjuer med ett slumpmässigt urval av deltagare, som motsvarar Apollos kunder. Teoretisk referensram: Studien har utgått från teorier och tidigare forskning som gjorts kring Platsmarknadsföring, imageskapande åt en destination, hållbar turismutveckling samt olika marknadsföringsstrategier. Sammanfattad slutsats: Utifrån min undersökning av ett resebolags marknadsföringsstrategi åt ett specifikt resmål som har tolkats av resenärer kan ett konstaterande göras att effekten av marknadsföringen genomgående mottogs positivt av resenären dock inte inom området hållbar turismutveckling. Min slutsats av undersökningen visar att Apollos främsta utmaning är att konkretisera sitt ansvar av en hållbar utveckling av resmålet Tobago.

Syfte: Syftet är öka förståelse för hur kommuner har valt att arbeta med platsmarknadsföring för att attrahera tre målgrupper; invånare, näringsliv samt besökare. Vi kommer se till två medelstora kommuner inom Sverige för att kunna få ett tydligare fokus på regioner med liknande förutsättningar. I arbetet kommer vi även se till två aspekter av platsmarknadsföringslitteraturen: platsens varumärke och de tre olika målgrupperna, och undersöka vikten av dessa i arbetet med platsmarknadsföring.   Metod: Vi har valt att undersöka ämnet med en induktiv ansats genom kvalitativa intervjuer med sex olika intervjupersoner som arbetar med platsmarknadsföring. Målet är att ta reda på hur intervjupersonerna arbetar med ämnet för att sedan jämföra deras svar med teorierna för att finna de faktorer som är viktigast i arbetet med platsmarknadsföring.   Slutsats: Resultatet visar att platsmarknadsföring är en aktuell och viktig fråga att arbeta med. Det är av vikt att försöka förmedla ett starkt varumärke till alla målgrupper och att arbeta för att alla aktörer ska enas under samma varumärke. Vi fann att de tre olika målgrupperna hade en stark koppling till varandra och att det är viktigt för platsens utveckling.

I det här examensarbetet undersöks konkurrenskraftig ekonomisk tillväxt och grön platsmarknadsföring utifrån ett entreprenöriellt perspektiv. Undersökningen grundar sig i att gröna värden kan användas i markandsföringssyfte och således betraktas som ett sätt att främja en stads ekonomiska tillväxt. Malmö stad med fokus på stadsutvecklingsprojektet Hyllie utgör studiens fall. Valet av fall grundar sig i att Malmö stad ofta exemplifieras som en föregångare vad gäller sitt innovativa och gröna hållbarhetsarbete. Stadsutvecklingsprojektet Hyllie studeras med utgångspunkt i att det betraktas vara ett projekt med en hög miljöprofil.          Det empiriska materialet som används i den här studien, inhämtas genom dokumentstudier och semistrutkurerade intervjuer. Genom en kvalitativ textanalys analyseras det empiriska materialet. Utifrån forskningsöversikten konstrueras teoretiska utgångspunkter i form av två frågor, vilka ämnar till att styra hur det empiriska materialet ska analyseras. De teoretiska utgångspunkterna utformade som frågor, lyder som följande: Vad marknadsförs som grönt i en entreprenöriell stad? och Till vem riktar sig grön platsmarknadsföring i en entreprenöriell stad?  Resultatet och analysen visar på att Malmö stad genom stadsutvecklingsprojektet Hyllie marknadsför gröna värden i olika sammanhang för att stärka stadens attraktivitet, konkurrenskraftighet och således bidra med ekonomisk tillväxt. Dessutom visar resultatet och analysen att staden till stor del riktar sig utåt till olika företagare, besökare och andra aktörer som kan bidra med ekonomisk tillväxt. I slutsatsen konstateras att ett ekonomiskt fokus kan skapa vissa spänningar, samtidigt som det är betydelsefullt för att förverkliga stadens höga ambitioner om att skapa en klimatsmart och hållbar stadsdel som Hyllie.

Globaliseringen har gjort att det är lättare att ta sig mellan platser än vad det tidigare varit. Det har resulterat i att platserna måste konkurrera om bland annat turister och företagsetablerare för att få tillväxt. Behovet av platsmarknadsföring och ett starkt varumärke har därav blivit större eftersom platsen måste uppfattas som den bästa i förhållande till andra platser. I studien analyseras ett antal kriterier som av flera platsmarknadsföringsexperter anses vara en grund för ett framgångsrikt platsmarknadsföringsarbete. Studien syftar till att undersöka huruvida en svensk stad kan använda marknadsföring som metod för att stärka dess varumärke, där Uppsala har valts ut som exempel, samt att se om marknadsföringsarbetet förhåller sig till de kriterier som analyserats. För att besvara studiens syfte används metoder i form av intervjuer, dokumentanalyser samt studie av relevant litteratur. Studien visar att en väl genomförd marknadsföringsprocess leder till ett starkare varumärke och att de kriterier som analyserats är centrala för att marknadsföringsarbetet ska bli framgångsrikt.