Arbetet har utförts på AnVa Polytech AB som i huvudsak producerar formsprutade gummidetaljer. Arbetet har delats upp i två huvudrubriker, vad som krävs av företagets produktionsanläggning i syfte att möta en önskad tillväxt och hur företaget kan skapa effektiva flöden i produktionen. AnVa Polytech AB har ett tillväxtmål på 10% per år. I arbetet har det undersökts vilken förändring det innebär i tillverkningsvolym. Därefter har utrustningen i produktionen kartlagts genom att nuvarande kapacitet samt framtida kapacitet har undersökts. Resultatet är vilka förändringar i form av utrustning och då framförallt formsprutningsmaskiner som krävs. Företaget arbetar efter lean som en uttalad affärsstrategi. Inom lean är arbetet för flödeseffektivitet centralt. Den andra delen av arbetet har därför behandlat hur AnVa Polytech AB kan nå längre i arbetet mot flödeseffektivitet. Det innefattar en värdeflödesanalys med tillhörande spagettidiagram och PICK-chart. Även en analys av optimal flödesprincip för företaget har genomförts. Arbetet mot flödeseffektivitet har tillsammans med analysen av utrustningen i produktionen resulterat i en fabrikslayout. Arbetet förklarar vad AnVa Polytech AB bör göra kommande fem år. / The thesis has been performed on AnVa Polytech AB, which mainly produces injection molded rubber parts. The thesis has been divided into two main headings, as required by the company's production in order to meet a desired growth and how the company can create efficient flows of production. AnVa Polytech AB has a growth target of 10% per year. This thesis has studied the difference it does in production volume. Since then, the equipment in the production surveyed by the current capacity and future capacity have been investigated. The result is that changes in the form of equipment and especially injection molding machines that are required. The company works for lean as a stated business strategy. Flow Efficiency Flow is a central part of Lean. The second part of the thesis has therefore addressed the AnVa Polytech AB may go further in combating the efficiency flow. It includes a value stream analysis with accompanying spaghetti diagram and PICK-chart. An analysis of the optimal flow principle, the company has implemented. The work efficiency against flow, together with the analysis of the equipment in the production resulted in a factory layout. The thesis explains what AnVa Polytech AB should do next five years.

Bakgrund: Miljöpåverkan och relationen till ekonomisk utveckling har varit omdiskuterat, framförallt efter Grossman och Kreugers (1995) studier som visar på att miljön påverkas mer av ekonomisk tillväxt hos länder i ett tidigt utvecklingsstadie. I och med det nya globala miljöavtalet som skrevs på i Paris under 2015 ställs nu ännu högre krav för att minska koldioxidutsläppen än tidigare och länder i ett tidigt utvecklingsstadie står enligt Grossman och Kreugers (1995) inför dilemmat att välja mellan ekonomisk utveckling och hållbarhet. Institutionell teori har spelat en betydande roll i ekonomisk tillväxt enligt tidigare forskning, men lite uppmärksamhet har tillägnats teorins betydelse för att hållbar ekonomisk tillväxt. Genom att analysera hur välfungerande institutioner och makroekonomiska faktorer påverkar möjligheterna till hållbar tillväxt kan vi skapa riktlinjer för att uppnå de globala miljömålen utan att begränsa ekonomisk tillväxt. Syfte: Syftet med studien är att analysera hur institutionella dimensioner och makroekonomiska faktorer påverkar möjligheten att uppnå hållbar tillväxt. Genomförande: Studien undersöker institutioners roll i mängden lokala och globala utsläpp i förhållande till tillväxt genom en panel av 96 länder med hjälp av en Fixed effect modell. Tidigare forskning och teorier undersöks för att öka förståelsen för vad som påverkar hållbar tillväxt samt kunna dra slutsatser ur resultatet. Det empiriska resultatet analyseras med institutionell och makroekonomisk teori samt tidigare forskning. Slutsats: Vi finner att institutionernas roll är olika beroende på de makroekonomiska förutsättningarna i ett land, där ett lands utvecklingsnivå och utsläppsmängd har stor betydelse. Resultaten visar på att välfungerande institutioner bidrar till hållbar tillväxt för länder med höga utsläppsnivåer samt länder med låg nivå av utrikeshandel. Vi kan även visa på att länder med välfungerande institutioner kan växa hållbart vilket visar på att välfungerande spelar en stor roll för en miljövänlig tillväxt.

Företagens tillväxt är en del i att välfärden i vårt samhälle kan öka och att framtagande av nya produkter och tjänster är möjligt, men för att ett företag ska startas krävs det att en individ tror att exploateringen av en möjlighet ska kunna ge ett ekonomiskt värde. Detta förväntade värde påverkas bland annat av individens ickepsykologiska egenskaper. I viss forskning har dessa egenskaper visat sig ha ett samband med företagets tillväxt. Då företag som inte skapar nya arbetstillfällen eller kan erbjuda marknadsmässiga löner till dess ägare i slutändan kan skapa ett beroende av olika bidrag från samhället skapar detta funderingar kring om det är möjligt att identifiera de individer som kommer kunna skapa tillväxt för att i så fall kunna göra direkta satsningar för att främja dessa företag för att istället försöka allmänt stödja all företagsstart. Studien undersöker ifall det är möjligt att identifiera entreprenörer som kommer kunna skapa tillväxt i sin verksamhet genom att titta på individens ickepsykologiska egenskaper som till exempel ålder, kön, arbetserfarenhet, branscherfarenhet, socialt nätverk med mera. Går det att finna ett samband mellan ickepsykologiska egenskaper och tillväxt? Studien använder sig av en deduktiv ansats där först olika teorier kring ickepsykologiska egenskaper presenteras för att sedan vara underlag till utformningen av en enkät. Enkäten skickades sedan ut till 50 stycken företagare varav 28 stycken besvarade den. Resultatet av studien visade att det var möjligt att se ett samband mellan högre tillväxt och att besitta någon av de ickepsykologiska egenskaperna erfarenhet av företagsbildning, att vara man och att befinna sig i åldern 4049 år vid starten av företaget.

Ekonomisk tillväxt intresserar såväl politiker som forskare och definieras som ökningen av ett lands bruttonationalprodukt (BNP) från en period till en annan. Då BNP anses vara ett mått på välstånd är ekonomisk tillväxt önskvärt (Investopedia, 2016). Forskningen kring sambandet mellan ekonomisk tillväxt och andra samhällsfenomen är gedigen. Ämnet har intresserat forskare länge och är än idag ett aktuellt forskningsområde. Utbildningens påverkan på den ekonomiska tillväxten är ett samband som analyserats flitigt inom nationalekonomin. Enligt teorin bör utbildning ha en positiv påverkan på den ekonomiska tillväxten. Empiriska studier har dock inte visat några konsekventa resultat och slutsatserna är skilda och många (Kyriacou, 1991; Pritchett, 2001). I dagsläget skiljer sig de ekonomiska förutsättningarna och levnadsstandarden mellan världens länder avsevärt. Skillnaderna bland annat i ekonomisk utveckling delar in länderna i industriländer respektive utvecklingsländer där det sistnämnda har sämre förutsättningar. Detta är problematiskt ur en rad olika synpunkter såväl ekonomiskt som socialt (Sida, 2009; Unicef, 2016). Syftet med denna uppsats är att analysera om det finns ett positiv samband mellan utbildning och den ekonomiska tillväxten i utvecklingsländer under en tioårsperiod. Hypotesen är att ju högre utbildningsnivå mätt i antal skolår desto högre tillväxt. Sambandet förväntas därför vara positivt. Utifrån uppsatsens syfte har följande frågeställningar formulerats:   Finns det ett positiv samband mellan antalet skolår oavsett utbildningsnivå och den ekonomiska tillväxten? Finns det ett positivt samband mellan antalet skolår på eftergymnasial nivå och den ekonomiska tillväxten?   För att besvara frågeställningen användes en regressionsanalys av typen Minsta kvadratmetoden. Data som inhämtades var tvärsnittsdata och analysen är därmed en tvärsnittanalys. Enligt regressionsresultatet finns det delvis positivt signifikanta samband redovisade som är kopplade till första frågeställningen. Även positivt signifikanta samband som är kopplade till andra frågeställningen är funna i denna undersökning.

No description available.

<p>Turismen har på senare tid kommit att få en allt viktigare roll i Sverige och för många regioner har turismen utvecklats till en viktig näring eftersom den har bidragit till att skapa nya jobb. För de flesta företag är det svårt att skapa tillväxt enbart med hjälp av interna resurser och därför är det av stor vikt att samarbeta med andra företag. Samarbete har de senaste åren kommit att få en allt större betydelse för olika aktörer inom turistnäringen. I den här studien har vi valt ut en turistregion i södra Sverige där vi studerat hur olika lokala aktörer inom turistnäringen samverkar och hur samarbetet eventuellt kan utvecklas för att stimulera tillväxten i regionen. </p><p>I studien har vi valt en kvalitativ ansats där fem personliga intervjuer har genomförts med olika organisationer som är aktiva inom turistnäringen. En e-postintervju har även genomförts med en kommun i turistregionen. En strukturerad intervjumetod har använts i studien.</p><p>Studien visar att de lokala turistaktörerna samarbetar med en stor mängd olika typer av organisationer och institutioner och att samarbetet dessutom är branschöverskridande. Studien visar också att samarbetet i turistregionen i första hand organiseras av ett turistbolag genom deras nätverk och att det här nätverket är betydelsefullt för att samarbetet även ska kunna utvecklas i framtiden. Studien visar att det finns goda förutsättningar att stimulera tillväxten i regionen eftersom det i nuläget finns ett väl fungerande samarbete mellan olika aktörer i regionen genom i första hand turistbolaget. För att kunna stimulera tillväxten i regionen ytterligare krävs i första hand ett utvecklat samarbete med regionens kommuner vilka måste skapa förutsättningar för turismen att kunna växa.</p>

<p>Idag så sker en större anpassning av företagen för att matcha sina verksamheter till omgivningen då denna skapar förutsättningar för företagen att växa. Förändringar i ett företags omgivning ställer således krav på att företaget/företagsledningen kan möta och hantera dessa förändringar. En situation som ställer stora krav på just detta är när företag befinner sig i en stark tillväxtfas. Författarna ville undersöka hur förutsättningarna för en fortsatt tillväxt förändras samt hur företagsledningen anpassar sig för att möta de föränderliga kraven. Detta fenomen med en alltmer komplex omgivning för företagen att verka och växa i har utgjort grunden för denna studie och har lett fram till författarnas följande problemformulering: Vilka förändrade kompetenskrav ställs det på ledningen när ett företag är i tillväxt? Hur kan ledningen möta dessa förändrade krav för att stödja tillväxten? För att besvara problemet så valde författarna att undersöka detta fenomen på tre stycken utvalda studieobjekt vilka utgjordes av tre företag som klassificeras som tillväxtföretag. Syftet med studien var att undersöka företagens resursbehov i form av kompetenser i en tillväxtfas. Författarna undersökte här vilka kompetenser som de studerade företagen främst efterfrågat för att lyckats bibehålla sin tillväxt samt hur de gått tillväga för att möta kompetenskraven.</p><p>För att genomföra studien så använde sig författarna av en kvalitativ metod med en deduktiv datainsamling, där författarna utgått ifrån teoretiska kunskaper som sedan jämförts med relevant empirisk data som samlats in. Primärdata samlades in genom kvalitativa företagsintervjuer och sekundärdata genom att studera för ämnet relevant litteratur samt artiklar inom det studerade ämnesområdet. </p><p>Studiens resultat visar vilket kompetensbehov de olika företagen haft under sina respektive tillväxtfaser och hur de arbetat för att tillgodose dessa behov. De kompetenskrav som ställdes på de studerade företagen till följd av deras tillväxt utgjordes till en början främst av kompetenser rörande kontrollen av tillväxten. Detta behov ledde till att företagen knöt till sig kompetenser som kan kategoriseras in under nätverks-, HR- samt coachningskompetenser. Studiens resultat visar även på vikten av att strategiskt kunna planera för en fortsatt tillväxt och de förändrade krav som ställs därefter.</p>

<p>Belöningssystem är i nuläget ett mycket hett och omtalat ämne, då fler och fler företag använder sig mer av detta, på både gott och ont. Media rapporterar ofta om nya miljonavtal och skandaler. Oftast är belöningssystemen utvecklade och inriktade på ledningen, de som styr företagen, det vill säga toppchefer, VD:s och styrelser. Incitament är för många företag ett oumbärligt medel för att attrahera kompetent personal och för att kunna nå företagets tillväxtmål. Det finns de som hävdar att fokus istället borde flyttas till frågan om belöningssystemen överhuvudtaget behövs, eftersom det inte finns någon forskning som entydigt stödjer tron på att belöning ger arbetsförhöjande effekter. Vad är företagsledningarnas uppfattning om belöning och anser de att belöningssystem leder till ökad motivation i arbetet mot uppsatta mål?</p><p>Syftet med denna studie var att se hur företagsledare uppfattar motivationen av belöningar inom medelstora företag och om dessa ökar möjligheterna till tillväxt. Vidare undersöks om det finns något samband mellan resultat och ökad bonus samt en beskrivning av de positiva och negativa effekter som belöningssystem har på tillväxt. </p><p>Författarna har avgränsat sig till medelstora företag i tillverkningsbranschen i Hallands län. De valde även att inte fördjupa sig i alla de olika varianter av belöningssystem som finns att tillgå samt behandlar de endast företagsledares belöningar och inte belöningar som innefattar alla medarbetare i organisationen. </p><p>För att göra en relevant undersökning har författarna använt sig av den kvalitativa ansatsen och detta genom telefonintervjuer med tre företag spridda i Hallands län. Kriterier på företagen var att de skulle ha mellan 100 till 249 anställda. Respondenterna som författarna vände sig till var VD på respektive företag.</p><p>Författarna har i denna studie kunnat dra slutsatsen att företag har varierande åsikter om belöningssystem, om det används med rätt förutsättningar. Den viktigaste faktorn som inverkar på företagsledare att arbeta efter önskvärda prestationer var att med hjälp av motivation nå tillväxt. De poängterar även att alla medarbetare inom organisationen ska känna delaktighet till tillväxt samt att de skulle bli motiverade av en rörlig del av lönen som belöning. Studien visade ett varierat resultat av sambandet mellan utdelning av bonus och ökade prestationer. Avslutningsvis fick författarna dock fram att belöningssystem mest har negativa effekter på tillväxten, då belöning kan skapa fel motivation hos företagsledaren som därmed arbetar efter hopp om högre lön eller liknande. Detta i sig kan medföra att företagsledaren blir girig och vill ha mer, som ordspråket säger ”Mycket vill ha mer”.</p>

<p><p>Syftet med denna uppsats är att ta reda på om det finns någon tillväxt i Värmländska småföretag som drivs av kvinnor samt att undersöka om det finns någon skillnad i tillväxt gentemot småföretag i Värmland som drivs av män. Ett ytterligare syfte med uppsatsen är att undersöka om de småföretag i Värmland som drivs av kvinnor har tillväxtpotential, tillväxtkompetens och tillväxtambition. I uppsatsen har vi utgått ifrån två undersökningar. I den ena undersökningen har vi granskat årsredovisningar från 2003 – 2006 för att med hjälp av dessa komma fram till om det finns tillväxt i småföretag som drivs av kvinnor i Värmland samt att jämföra tillväxten gentemot småföretag i Värmland som drivs av män. I den andra undersökningen gjorde vi en enkätundersökning för att undersöka företagens tillväxt utifrån begreppen tillväxtambition, tillväxtkompetens och tillväxtpotential.</p><p>Vi har i vår undersökning kunnat se att det varit tillväxt i småföretag som drivs av kvinnor i Värmland under den undersökta perioden. När vi jämförde tillväxten hos dessa företag med företagen som drivs av män kunde vi se att skillnaden var mycket liten. Vi har utifrån vår undersökning även sett att det inte råder någon brist på tillväxtvilja hos de kvinnor i Värmland som driver småföretag, hela 84,2 % av de tillfrågade respondenterna vill att deras företag ska växa om det fanns möjlighet. Vi har även sett att företagen satsar mycket på att kompetensutveckla både sin personal och ledning. För att företag ska kunna växa är det till största delen de yttre förutsättningarna, företagets tillväxtpotential, som avgör företagets framtid.</p></p>

Idag så sker en större anpassning av företagen för att matcha sina verksamheter till omgivningen då denna skapar förutsättningar för företagen att växa. Förändringar i ett företags omgivning ställer således krav på att företaget/företagsledningen kan möta och hantera dessa förändringar. En situation som ställer stora krav på just detta är när företag befinner sig i en stark tillväxtfas. Författarna ville undersöka hur förutsättningarna för en fortsatt tillväxt förändras samt hur företagsledningen anpassar sig för att möta de föränderliga kraven. Detta fenomen med en alltmer komplex omgivning för företagen att verka och växa i har utgjort grunden för denna studie och har lett fram till författarnas följande problemformulering: Vilka förändrade kompetenskrav ställs det på ledningen när ett företag är i tillväxt? Hur kan ledningen möta dessa förändrade krav för att stödja tillväxten? För att besvara problemet så valde författarna att undersöka detta fenomen på tre stycken utvalda studieobjekt vilka utgjordes av tre företag som klassificeras som tillväxtföretag. Syftet med studien var att undersöka företagens resursbehov i form av kompetenser i en tillväxtfas. Författarna undersökte här vilka kompetenser som de studerade företagen främst efterfrågat för att lyckats bibehålla sin tillväxt samt hur de gått tillväga för att möta kompetenskraven. För att genomföra studien så använde sig författarna av en kvalitativ metod med en deduktiv datainsamling, där författarna utgått ifrån teoretiska kunskaper som sedan jämförts med relevant empirisk data som samlats in. Primärdata samlades in genom kvalitativa företagsintervjuer och sekundärdata genom att studera för ämnet relevant litteratur samt artiklar inom det studerade ämnesområdet. Studiens resultat visar vilket kompetensbehov de olika företagen haft under sina respektive tillväxtfaser och hur de arbetat för att tillgodose dessa behov. De kompetenskrav som ställdes på de studerade företagen till följd av deras tillväxt utgjordes till en början främst av kompetenser rörande kontrollen av tillväxten. Detta behov ledde till att företagen knöt till sig kompetenser som kan kategoriseras in under nätverks-, HR- samt coachningskompetenser. Studiens resultat visar även på vikten av att strategiskt kunna planera för en fortsatt tillväxt och de förändrade krav som ställs därefter.