Denna studie undersöker sambandet mellan korruption och ekonomisk tillväxt för perioden 2004-2014. Regressionsanalys tillämpas med data från 102 länder i vilken beroende variabeln är förändring i real BNP per capita och används som mått på ekonomisk tillväxt. Oberoende variabler är humankapital, privata investeringar, statlig konsumtion, handelsöppenhet och politisk instabilitet. Dessa variabler representerar överföringskanaler. Andra oberoende variabler är korruption, populationstillväxt och initial BNP per capita. Syftet med uppsatsen är att göra en tydlig skillnad mellan direkt och indirekt effekt av korruption på ekonomisk tillväxt. Indirekt effekt av korruption på tillväxt sker genom överföringskanaler. Särskilt fokus ligger på betydelsen av olika överföringskanaler. Resultat från regressionsanalysen visar ett signifikant negativt direkt samband mellan korruption och tillväxt, till skillnad från tidigare forskning. De viktigaste överföringskanalerna genom vilka korruption påverkar tillväxten negativt, är privata investeringar och handelsöppenhet. Resultatet visar även positiva indirekta effekter av korruption på tillväxt genom statlig konsumtion och politisk instabilitet. Total inverkan av en enhetsökning på korruptionsskalan resulterar i 0,086 % lägre tillväxttakt.

I denna uppsats undersöks resan från ord till handling inom arbetet för en hållbar utveckling i kommunal samhällsplanering. Uppsatsens syfte är att undersöka hur planeringsmål och strategier kopplat till en hållbar utveckling praktiskt kan tillämpas och genomföras i en kommuns planarbete. I studiens syfte ingår även att belysa eventuella skillnader och svårigheter med att arbeta mot hållbar utveckling på olika nivåer och stadier i planeringen. Detta görs genom en fallstudie av Sundsvalls kommun och dess hållbarhetsarbete inom samhällsplaneringen med utgångspunkt i kommunens strategi för hållbar tillväxt från år 2012. Fallstudien har bestått av kvalitativ textanalys av nio dokument, från strategisk nivå ner genom de olika planeringsnivåerna till bygglovshandlingar, samt intervjuer med tjänstemän verksamma inom översiktsplanering, detaljplanering och bygglovshandläggning. Resultatet visar att kommunen på en strategisk nivå har en god vilja att konkretisera hållbarhetsbegreppet, men att det finns brister i hur detta arbete kommuniceras vidare och tillämpas i planeringskedjan, framför allt till bygglovsnivån. Strategin för hållbar tillväxt i Sundsvalls kommun placeras även i uppsatsen inom en neoliberal diskurs då hållbarhetsfrågan motiveras genom att den är nödvändig för att kunna uppnå ekonomisk tillväxt.

Den här uppsatsen undersöker relationen mellan ekonomisk tillväxt och sjukdomsepidemin HIV/AIDS i 47 afrikanska länder. Den empiriska undersökningenär utförd med hjälp av regressionsanalys med paneldata. Genom att använda data från olika välkända källor har BNP/capita för varje land undersökts. Olika faktorer som förväntas påverka utvecklingen i BNP/capita undersöks. BNP/capita har logaritmeratsi modellen för att fånga den procentuella förändringen. De inkluderade oberoende variablerna i undersökningen är andelen smittade iHIV/AIDS i åldrarna 15-49, förväntad livslängd vid födseln, inflation, befolkningstillväxt, internetanvändare, utländska investeringar samt den släpande logaritmerade BNP/capita under åren 1990-2013. Den empiriska undersökningen visar att HIV-epidemin har en positiv inverkan på den ekonomiska tillväxten. Effekten är troligen indirekt då en ökad andel sjuka leder till större efterfrågan på arbete inom sjukvårdssektorn och arbete som täcker upp för de som har insjuknat eller inte kan arbeta på grund av sin sjukdom. Undersökningensresultat är inte i linje med de flesta tidigare undersökningar som säger att HIV/AIDSär negativ för den ekonomiska tillväxten.

Vi påbörjar uppsatsen med att introducera en bakgrund till mikrobryggeriernas uppkomst och en problemdiskussion kring tillväxt i mikrobryggerier. Problemformuleringen som ska besvaras lyder: Hur använder sig tre mikrobryggerier av tillväxtstrategi för att öka tillväxten i företaget och varför kan tillväxten öka? De företag som har medverkat i studien är Oppigårds Bryggeri AB, Båstad Öl HB och Dugges Ale- & Porterbryggeri AB. Dessa företag ger en inblick i hur och varför mikrobryggerierna har växt. För att besvara den del av vår problemformulering som behandlar hur tillväxt uppkommer presenteras en tillväxtmatris med fyra olika tillväxtstrategier; marknadspenetration, produktutveckling, marknadsutveckling och diversifiering. För att besvara varför tillväxt uppstår presenterar vi också tre påverkande faktorer för tillväxt i mindre företag; ägarens, markadens och investeringars påverkan på tillväxt. Enligt denna studie kan vi utläsa att ingen enskild tillväxtstrategi har medfört tillväxt i de mikrobryggerier som har medverkat i studien. Däremot sticker produktutveckling ut, precis som marknaden bland de påverkande faktorerna. Ingen påverkande faktor för tillväxt i mindre företag kan däremot ensam ställas till svars för tillväxt i mikrobryggerierna.

Begreppet kapital har under det senaste årtiondet kommit att syfta till mer än bara fast kapital i form av rena pengar. Idag inrymmer detta begrepp även humankapitalet som är något individer kan bygga upp genom att utbilda sig. Detta humankapital har visat sig vara lukrativt att investera i. En investering i utbildning leder alltså till ett ökat humankapital vilket i sin tur leder till ekonomisk tillväxt. Denna studie ämnar att empiriskt bevisa om detta stämmer med hjälp av data från 2010-2015 för OECD- länderna. En tvärsnittsstudie genomförs med hjälp av en regressionsmodell som kontrollerar för variablerna utbildning, hälsa, investering i teknologi, populationstillväxt, initial BNP, handel. Teorierna om det positiva sambandet mellan utbildning och tillväxt konfirmeras iochmed denna studie, vilken bygger på de allra senaste siffrorna gällande OECD-länderna. Studien visar att det finns ett samband mellan antalet utbildningsår ekonomisk tillväxt per capita.

Humankapital är idag ett väl omtalat begrepp. Investering i Humankapital har visat sig vara kostsamt i det kortsiktiga perspektivet men en god investering på lång sikt. I Uppsatsen diskuteras betydelsen av att investera i Humankapital som leder till ekonomisk tillväxt. Denna studie syftar till att empiriskt pröva hur väl detta stämmer och det med hjälp av data från 2006-2010 för OECD-länderna. I uppsatsen används en tvärsnittsstudie som genomförs med hjälp av en regressionsmodell som kontrollerar för variablerna initialt BNP, hälsa, populationstillväxt, utbildning, handel och teknologi. För att besvara frågeställningen används en teoretisk analys genom att utgå från endogena och exogena tillväxtmodeller där effekterna av humankapital och teknologi på ekonomisk tillväxt behandlas. Teknologins effekt visar en positiv korrelation med ekonomisk tillväxt, med ett signifikant samband. Vi kan även avläsa att handel har en positiv effekt, medan hälsa, utbildning, populationstillväxt och det initiala BNP har en negativ effekt på den ekonomiska tillväxten, däremot utan signifikans.

In 2017, a report on how to increase economic growth and development in Sweden was handed over to the Minister of rural affairs Sven-Erik Bucht (s). One of the suggestions was to relocate 10 000 governmental jobs to regions in need of government presence. The purpose of this thesis is to establish the effects that a relocation of a state agency, as an political instrument, can have on the regional growth. The thesis objective is to answer the following questions: What positive and negative effects does agency relocation produce? and Is there a connection between a state agency’s relocation and regional economic growth? To answer these questions a model was constructed and filled with the effect findings and then related to the presumptions to economic growth. The formed hypothesis that long-term positive effects will increase growth was proven right, although it is probably a weak correlation. Conclusively, relocation of state agencies is a debatable instrument. The result of this study is that it is very expensive and costly in the short term but can be a success and prosperous in the long run for the organization, the employees and its surrounding environment.

Forskningsfråga: • Vilka utmaningar uppstår under tillväxten? o Går det att påvisa en interaktion mellan entreprenörers utmaningar under tillväxtperioden? Syfte: Syftet med denna studie är att studera samspelet mellan entreprenörers utmaningar vid tillväxten. Genom att identifiera entreprenörernas utmaningar under tillväxten önskar forskaren att kunna skapa en ökad medvetenhet hos blivande entreprenörer. Metod: Kvalitativ metod samt semistrukturerade intervjuer med entreprenörer. Sammanfattning: Entreprenören hjälper ekonomin i samhället genom att skapa nya arbeten samt utveckling av nya produkter och tjänster (Landström, 2005). Entreprenören är en av de betydelsefulla resurserna att studera inom de företag som har lyckats att växa. Vilket gör att utmaningarna för entreprenörerna sätts i fokus. Forskare har länge försökt förstå fenomenet entreprenörskap och tillväxt genom att studera framgångsrika entreprenörer. Denna studie kommer att undersöka samspelet mellan entreprenörers utmaningar under tillväxten, dvs. ett försök att bidra till en mer tydlighet kring att förespå utmaningar för nya entreprenörer.

<p>Vi har valt att inrikta oss på ekonomisystemet i företag under tillväxt. Dagens företag måste enligt lagar och regler genomföra en mängd administrativa uppgifter. En del av detta arbete omfattas av det så kallade ekonomisystemet där redovisning, budgetering och kalkylering ingår. Vi har med denna studie inte för avsikt att undersöka ekonomisystemet i allmänhet, utan vårt intresse väcktes till den förändring vilken sker under tillväxt. Det blir under tillväxt svårare för företag att arbeta med sitt ekonomiska system, då företaget behöver gå igenom olika tillväxtfaser där organisationen förändras. Detta leder till att ekonomisystemet ständigt måste utvecklas för att följa organisationens förändring under tillväxten. Vi har därför valt att studera det problem företag kan ställas inför vilket har mynnat ut i följande problemformulering:</p><p>Hur utvecklar företag i åkeribranschen sitt ekonomisystem under olika tillväxtfaser?</p><p>För att vår problemformulering och vårt syfte ska kunna besvaras har vi valt att använda oss av en kvalitativ metod. Detta mycket beroende av att vi inte fann några tidigare studier inom området och därför inte heller några modeller eller teorier att jämför med. Vi ville undersöka en bransch med många aktiva företag samt hård konkurrens och då ansåg vi åkeribranschen som lämplig. Vi genomförde till en början fem intervjuer på respondenternas arbetsplats, tre inom Umeåregionen samt två i Dalarna. Vidare stärktes studien med 13 stycken kortare telefonintervjuer med företag på varierande orter i landet.</p><p>Som teoretisk utgångspunkt användes till en början litteratur kring ekonomisystemet och dess delar och sedan två studier angående tillväxt. Det lades extra stor vikt vid en tillväxtmodell i Greiners artikel Evolution and revolution as organizations grow. Där beskrivs olika faser ett företag går igenom när det växer varvid vi valde en liknande strategi och byggde, utifrån Greiners modell, en egen med faser ekonomisystemet genomgår.</p><p>Vår studie visar att företag, med ekonomisystemet i avseende, går igenom olika faser där problem måste övervinnas för att kunna utvecklas och ta sig till nästa fas. Då vi utgick från Greiners tillväxtmodell utvecklades utifrån analysering av empirin vår egen modell där vi kunde identifiera de verkliga faserna. Det empiriska material vi samlat in kunde placeras i vår modell och vi kunde utifrån det se vilka problem våra undersökta företag tagit sig igenom eller kommer att behöva ta sig igenom för att ta sig till nästa fas i utvecklingen gällande ekonomisystemet.</p>

<p>Vi lever idag i vad som ofta betecknas det post-industriella samhället. Det karaktäriseras av en sjunkande betydelse för den traditionella industrin, och en starkare närvaro av tjänster. Vård, skola och omsorg är exempel på tjänster som i stor utsträckning tillhandahålls av den offentliga sektorn. Nyttjandet och tillhandahållandet av dessa tjänster är vitala ingredienser i ett välfärdssamhälle, och man är mån om att kunna bibehålla en god välfärd även i framtiden. Välfärdssamhället sägs nämligen stå inför hopande problem härrörandes från en obalanserad produktivitetstillväxt samt en demografisk förskjutning. Dessa problem belyses och diskuteras i detta arbete. Baumols kostnadssjuka fördyrar den relativa kostnaden för tjänster med ett stort inslag av mänsklig interaktion. Produktiviteten inom sektorer där kapital är den största produktionsfaktorn är generellt högre än produktiviteten inom sektorer där arbetskraft är den dominerande produktionsfaktorn. Exempel på det senare är just tjänster som förknippas med välfärd. Denna obalans i produktivitetstillväxt har implikationer för sysselsättning, tillväxt och priser, och sålunda för våran gemensamma välfärd. Vidare möter vi en demografisk förskjutning. Andelen äldre av den totala befolkningen stiger. Det innebär likaså att antalet i arbetsför ålder minskar relativt den totala befolkningen. Vi ser att totalt arbetade timmar har minskat stadigt de senaste decennierna, trots en ökande befolkning. För att möta denna utveckling på ett adekvat sätt krävs det att det förs en diskussion om detta tema. I viss mån görs det också, men inte många politiker eller nationalekonomer för en öppen debatt, de förra för att de kanske inte vågar föra den och de senare för att de kanske inte hinner eller anser det vara tillräckligt prestigefullt att skriva en insändare i DN eller SvD. Istället förs en debatt bortom allmänhetens värld, i tidskrifter och böcker som få svenskar känner till och ännu färre läser. De idéer som presenteras där är slagkraftigt underbyggda med en ofta enkel och tilltalande retorik och presenteras i detta arbete i en diskussion efter det att det empiriskt har visats vilka problem välfärden faktiskt står inför.</p>