Enligt teorin för den så kallade miljökuznetskurvan är samband mellan inkomst per person och mängden föroreningar till en början positiv. Efter att inkomsten per person nått en viss nivå minskar istället föroreningsnivån med ökad inkomst per person. En tänkbar orsak är att individerna efterfrågar en bättre miljö när inkomsten ökar. Enligt politiska modeller, till exempel medianväljarmodellen, är det inte medelinkomsten som är relevant för politiska beslut utan snarare medianinkomsten. Denna studie testar en medianväljarmodell på svaveldioxidmängden i luften genom att ta hänsyn till inkomstfördelningen som mäts med ginikoefficienten. Paneldata från 25 länder för perioden 1971-1992 har använts. Studien finner inte något empiriskt stöd för hypotesen att inkomstfördelningen påverkar svaveldioxidmängden i luften. / According to the theory of the Environmental Kuznets Curve there is a correlation between income per person and how much pollution there is. First, the pollution increases as the income increases and after a certain level of income, the pollution decreases when income increases. One possible reason is increased demand for a better environment when income increases. According to political economy models, such as the median voter model, it is not the average income that is relevant for policy decisions but the median income per person. This study tests a median voter model on the amount of sulfur dioxide in the air by taking the income distribution, which is measured by the gini coefficient, into account. Panel data from 25 countries for the period 1971-1992 were used. The study finds no empirical support for the hypothesis that income distribution affects the amount of sulfur dioxide in the air.

Arbetslöshet är ett makroekonomiskt problem som genererar samhällsekonomiska kostnader och påverkar många människor i olika utsträckning. I Sverige finns betydande skillnader i regional arbetslöshet mellan länen vilket ger skäl till att undersöka vilka faktorer som påverkar den regionala arbetslöshetsnivån. Syftet med denna uppsats är att analysera följande variablers effekt på den regionala arbetslöshetsnivån i Sveriges län: Procentuell förändring i antal sysselsatta Andelen individer i arbetskraften av populationen Andelen utrikesfödda av populationen Utbildningsnivå Ålderssammansättning Befolkningsmängd per km2 Lönenivå För att uppfylla syftet har en regressionsmodell skapats som sedan skattats via paneldata där ovanstående variablers effekter analyserats. Slutsatsen av studien blev (givet vår modell) att en ökning av variablerna procentuell förändring i antal sysselsatta, andelen individer i arbetskraften av populationen, befolkningsmängd per km2 samt lönenivå minskar arbetslöshetsnivån ceteris paribus. Motsatt effekt visas upp av variablerna andelen utrikesfödda av populationen och utbildningsnivå medan variabeln ålderssammansättning är svår att uttala sig om. Det finns även omständigheter som pekar på att regressionsmodellen och vissa av variablerna behöver utvecklas för att med större säkerhet kunna uttala sig om variablernas effekter på den regionala arbetslöshetsnivån i Sveriges län.

Den här uppsatsen undersöker relationen mellan ekonomisk tillväxt och sjukdomsepidemin HIV/AIDS i 47 afrikanska länder. Den empiriska undersökningenär utförd med hjälp av regressionsanalys med paneldata. Genom att använda data från olika välkända källor har BNP/capita för varje land undersökts. Olika faktorer som förväntas påverka utvecklingen i BNP/capita undersöks. BNP/capita har logaritmeratsi modellen för att fånga den procentuella förändringen. De inkluderade oberoende variablerna i undersökningen är andelen smittade iHIV/AIDS i åldrarna 15-49, förväntad livslängd vid födseln, inflation, befolkningstillväxt, internetanvändare, utländska investeringar samt den släpande logaritmerade BNP/capita under åren 1990-2013. Den empiriska undersökningen visar att HIV-epidemin har en positiv inverkan på den ekonomiska tillväxten. Effekten är troligen indirekt då en ökad andel sjuka leder till större efterfrågan på arbete inom sjukvårdssektorn och arbete som täcker upp för de som har insjuknat eller inte kan arbeta på grund av sin sjukdom. Undersökningensresultat är inte i linje med de flesta tidigare undersökningar som säger att HIV/AIDSär negativ för den ekonomiska tillväxten.

<p>Under senare hälften av 1990-talet har narkotikamissbruket i Sverige ökat. I denna uppsats undersöks huruvida detta har påverkat den övriga brottsligheten genom en analys av data frånen panel bestående av samtliga svenska län 1995 – 2004. En Fixed-Effects- modell som kontrollerar för läns- och tidsspecifika effekter har anpassats till datamaterialet. Måttet på narkotikakonsumtion är baserat på den årliga enkätstudie som genomförs bland 18- åriga män som mönstrar till värnpliktstjänst i Sverige. Resultaten av analysen visar att ett ökat narkotikamissbruk har ett positivt signifikant samband med såväl våldsbrott som egendomsbrott. Tydligast märks detta samband med inbrott som är en underkategori till egendomsbrotten.</p>

<p>Den snabba tillväxten av organiserad brottslighet under de senaste tio åren ger en bra möjlighet att undersöka dess inverkan på brottsförekomst – ett relativt outforskat område i Sverige. Denna studie syftar till att undersöka hur kommuners brottsfrekvens påverkas av förekomsten av kriminella MC-gäng. En panel med kommundata för åren 1996–2003 ligger till grund för den modell, med kommun- och tidsspecifika effekter, som används för att undersöka effekterna av kriminella MC-gäng på ett antal brottskategorier. De brottskategorier som undersöks är: tillgrepp av fordon, stöld ur och från fordon och inbrottsstöld samt misshandel mot män utomhus, och därtill även total brottslighet, total tillgreppsbrottslighet, total våldsbrottslighet och total hotbrottslighet. För flera brottskategorier visar resultatet tecken på att antalet anmälda brott minskar då kriminella MC-gäng finns etablerade i kommunen, vilket kan vara följden av en avskräckande effekt som framkallas på grund av gängens närvaro, och/eller genom hot och andra metoder. En avskräckande effekt kan medföra att anmälningsbenägenheten sjunker vilket följaktligen skulle betyda att antalet anmälda brott minskar.</p>

<p>Eftersom uppmärksammandet av hatbrott är relativt nytt i Sverige så har också väldigt lite forskning gjorts på området, särskilt inom nationalekonomin. Med min studie hade jag därför ambitionen att ta fram den första modell, anpassad efter svenska förhållanden, som förklarar förändringen i antalet hatbrott mellan olika år och län i Sverige. Det visade sig att den modell som jag tagit fram inte i någon större utsträckning kunde förklara hatbrotten, men istället visande den sig till viss del kunna förklara variationen i vit maktbrottslighet. Jag kunde även dra slutsatsen att det inte är de brott som har koppling till vit maktideologin som ligger bakom den stora ökningen av andelen anmälda hatbrott.</p>

<p>I denna uppsats undersöks sambandet mellan valdeltagande och befolkningsstorlek. Datamaterialet utgörs av samtliga val till kommunfullmäktige i Sverige mellan åren 1982 och 2006. Olika politiska teorier gör gällande att ökad befolkningsmängd kan ha både positiva och negativa effekter på valdeltagandet. För att testa hur detta samband ser ut isoleras effekten av befolkningsstorlek genom ett antal kontrollvariabler. Resultatet visar på att det föreligger skillnader i valdeltagande mellan olika befolkningsmässigt stora kommuner. Resultaten ger dock inget entydigt orsakssamband i de olika skattningar som görs.</p>

I denna uppsats undersöks sambandet mellan valdeltagande och befolkningsstorlek. Datamaterialet utgörs av samtliga val till kommunfullmäktige i Sverige mellan åren 1982 och 2006. Olika politiska teorier gör gällande att ökad befolkningsmängd kan ha både positiva och negativa effekter på valdeltagandet. För att testa hur detta samband ser ut isoleras effekten av befolkningsstorlek genom ett antal kontrollvariabler. Resultatet visar på att det föreligger skillnader i valdeltagande mellan olika befolkningsmässigt stora kommuner. Resultaten ger dock inget entydigt orsakssamband i de olika skattningar som görs.

Under senare hälften av 1990-talet har narkotikamissbruket i Sverige ökat. I denna uppsats undersöks huruvida detta har påverkat den övriga brottsligheten genom en analys av data frånen panel bestående av samtliga svenska län 1995 – 2004. En Fixed-Effects- modell som kontrollerar för läns- och tidsspecifika effekter har anpassats till datamaterialet. Måttet på narkotikakonsumtion är baserat på den årliga enkätstudie som genomförs bland 18- åriga män som mönstrar till värnpliktstjänst i Sverige. Resultaten av analysen visar att ett ökat narkotikamissbruk har ett positivt signifikant samband med såväl våldsbrott som egendomsbrott. Tydligast märks detta samband med inbrott som är en underkategori till egendomsbrotten.

Den snabba tillväxten av organiserad brottslighet under de senaste tio åren ger en bra möjlighet att undersöka dess inverkan på brottsförekomst – ett relativt outforskat område i Sverige. Denna studie syftar till att undersöka hur kommuners brottsfrekvens påverkas av förekomsten av kriminella MC-gäng. En panel med kommundata för åren 1996–2003 ligger till grund för den modell, med kommun- och tidsspecifika effekter, som används för att undersöka effekterna av kriminella MC-gäng på ett antal brottskategorier. De brottskategorier som undersöks är: tillgrepp av fordon, stöld ur och från fordon och inbrottsstöld samt misshandel mot män utomhus, och därtill även total brottslighet, total tillgreppsbrottslighet, total våldsbrottslighet och total hotbrottslighet. För flera brottskategorier visar resultatet tecken på att antalet anmälda brott minskar då kriminella MC-gäng finns etablerade i kommunen, vilket kan vara följden av en avskräckande effekt som framkallas på grund av gängens närvaro, och/eller genom hot och andra metoder. En avskräckande effekt kan medföra att anmälningsbenägenheten sjunker vilket följaktligen skulle betyda att antalet anmälda brott minskar.