Studien undersöker sambandet mellan skilsmässor och bostadspriser. Syftet är att bidra med ett vetenskapligt perspektiv som tidigare saknats i den svenska debatten inom ämnet. Avsikten är att förmedla en djupare förståelse för hur ekonomiska faktorer påverkar beslutet att skiljas, och hur familjer reagerar på förändringar i bostadsmarknaden. Frågeställningen som undersöks är; Finns det ett kausalt samband mellan förändringar i bostadspriser och skilsmässofrekvens på kommunal nivå i Sverige? För att studera ämnet används Gary S. Beckers teori som utgångspunkt. Teorin beskriver hur valet att ingå i äktenskap samt stanna i äktenskap baseras på en nytto-kostnadsberäkning. Tidigare forskning visar på olika resultat, både positiva och negativa samband mellan variablerna har observerats. Metoden som tillämpas i denna studie är en regressionsanalys baserad på paneldata som omfattar kommuner under en period på 21 år. Resultatet av undersökningen visar ett statistiskt signifikant, men svagt, positivt samband mellan variablerna

Fastigheter liknar mer och mer en handelsvara. En transparent marknad är därför ett måste för att skapa en effektiv marknad och för att locka internationella såväl som nationella investerare. Den svenska fastighetsmarknaden har länge kännetecknats för sin transparens, men den senaste tiden har utvecklingen gått i motsatt riktning. För att bibehålla transparensen behöver aktörer på fastighetsmarknaden tillräckligt med underlag för att fatta korrekta investeringsbeslut. Prognoser baserade på kvantitativ historisk data är ett verktyg som inte används i stor utsträckning idag, men som kan föra utvecklingen av investeringsunderlag framåt. Denna rapport beskriver en prognosmodell vilken kan användas för att prognostisera framtida potentiell värdeutveckling för kontorsfastigheter. Prognosmodellerna baseras på flertalet multipla regressioner över paneldata. Den mest tillförlitliga modellen har sedan legat till grund för en prognostisering. Resultatet visar att av de tre storstadsregionerna kommer den mest positiva värdetillväxten de kommande åren att ske i Stor-Göteborg. I Stor-Stockholm väntas kontorsfastighetspriserna utvecklas något mindre än för Stor-Göteborg medan prognosen för Stor-Malmö är mer negativ, en möjlig orsak är en stor nyproduktionstakt på orten inom kontorssegmentet.

<p>Denna uppsats syftar till att testa The Weak Government Hypothesis. Hypotesen är att en fragmenterad regering ackumulerar större skulder än ickefragmenterade regeringar och att graden av fragmentering påverkar storleken på skulden. Hypotesen testas med paneldata över 283 svenska kommuner under perioden 1996-2004. Resultaten från den empiriska studien ger inte något enhälligt stöd åt hypotesen. Studien finner dock visst stöd för att en lokal koalitionsregering bestående av flera jämnstora partier tenderar att ha en positiv effekt på de långfristiga skuldnivåerna under valår. Lokala koalitionsregeringar med partier från olika ideologiska block, så kallade regnbågskoalitioner, tenderar också att ha en generell positiv effekt på de långfristiga skulderna. Resultaten är dock ingalunda robusta. En studie över en längre tidsperiod är önskvärd för att några konkreta slutsatser kring validiteten i hypotesen ska kunna dras.</p>

Objective: In recent years there has been an increasing interest within the clinical (medical) science in measuring people’s health. When estimating quality of life, present practise is to use the EQ-5D questionnaire and an index which weighs the different questions. The question is what happens if the individuals estimate there own health, would it differ from the public preferences? The aim is to make a new prediction model based on the opinion of patients and compare it to the present model based on public preferences. Method: A sample of 362 patients with unstable coronary artery disease from the Frisc II trial, valued their quality of life in the acute phase and after 3, 6 and 12 months. The EQ-5D question form and also the Time Trade-off method (TTO), a direct method of valuing health was used. A regression technique managing panel data had to be used in estimating TTO by the EQ-5D and other variables like gender and age. Result: Different regression techniques vary in estimating parameters and standard errors. A Generalized Estimating Equation approach with empirical correlation structure is the most suitable regression technique for the data material. A model based on the EQ-5D question form and a continuous age variable proves to be the best model for an index derived by individuals. The difference between heart patients own opinion of health and the public preferences differs a great amount in the severe health conditions, but are rather small for healthy patients. Of the total 243 health conditions, only eight of the conditions were estimated higher by the public index. Conclusions: As the differences between the approaches are significantly large the choice of index could affect the decision making in a health economic study.

Denna uppsats syftar till att testa The Weak Government Hypothesis. Hypotesen är att en fragmenterad regering ackumulerar större skulder än ickefragmenterade regeringar och att graden av fragmentering påverkar storleken på skulden. Hypotesen testas med paneldata över 283 svenska kommuner under perioden 1996-2004. Resultaten från den empiriska studien ger inte något enhälligt stöd åt hypotesen. Studien finner dock visst stöd för att en lokal koalitionsregering bestående av flera jämnstora partier tenderar att ha en positiv effekt på de långfristiga skuldnivåerna under valår. Lokala koalitionsregeringar med partier från olika ideologiska block, så kallade regnbågskoalitioner, tenderar också att ha en generell positiv effekt på de långfristiga skulderna. Resultaten är dock ingalunda robusta. En studie över en längre tidsperiod är önskvärd för att några konkreta slutsatser kring validiteten i hypotesen ska kunna dras.

Bostadsmarknaden är en av de största tillgångsmarknaderna i ett land varpå förändringar i bostadspriserna får långt gångna konsekvenser för det enskilda hushållet, det finansiella systemet och samhällsekonomin i stort. Flertalet tidigare studier har analyserat den svenska bostadsmarknaden utifrån ett storstadsperspektiv alternativt jämfört Sveriges bostadsmarknad mot andra länder. Vi har identifierat att studiet kring vad som bestämmer prisnivån på regionala bostadsmarknader i Sverige är tämligen oexploaterat varför avsikten med den här studien är att analysera bestämningsfaktorer till de svenska bostadspriserna på länsnivå. Sålunda är ett bidragande mål med denna studie att tillföra en bättre förståelse för dynamiken på den svenska bostadsmarknaden. I studien använder vi multipel regression där vi bearbetar paneldata med en Fixed Effect Model. Ett flertal förtester har gjorts för att få fram den mest tillförlitliga modellen i vilken vi skattat bostadspriserna utifrån teoretiskt belagda förklaringsvariabler. De slutsatser vi har dragit är att disponibel inkomst, befolkningstäthet och sysselsättningsgrad kan förklara bostadspriserna på länsnivå med en procents signifikansnivå. Skillnaden i bostadspriserna mellan länen har relativt sett ökat över tidsperioden för studien. Avslutningsvis diskuteras uppvisade avvikelser mellan de verkliga bostadspriserna och de skattade bostadspriserna vilka kan förklaras av att bostadsmarknaden är känslostyrd med inslag av spekulationer. / The housing market is one of the greatest assets markets in a given country. Therefore, changes in housing prices have a big impact on the single household, the financial system and the economic system as a whole. Due to the housing markets vital role in the society, many scientific studies have been done with the purpose of enlighten and discover the dynamics of the Swedish housing market. The focuses in these earlier studies have more than often taken a metropolitan perspective or compared the Swedish housing market with other countries. However, this study divides the Swedish housing market into regional county level with the purpose of analyzing determinants of housing prices due to county specific variables. By analyzing the housing prices due to county specific factors a contributing goal with this study is to deepen the understanding about the dynamics in the Swedish housing market. In this study we have used multiple regressions in order to work with panel data. The Fixed Effect Model fitted our purpose well which is why that kind of model was used in order to estimate the housing prices for every single Swedish county. The conclusions drawn in this study are that disposable income, people density and employment rate are all statistically significant on one percent level in order to explain the housing price at state level. We have also discovered that, during the observed period, the relative differences in housing prices between the different states have increased. Finally, the differences found between the real housing prices and the estimated housing prices, can be explained by the assumption that the housing market is driven by emotions and speculations.

Bolagsskattesänkningen genomfördes den 1 januari 2013, målet med sänkningen var att stimulera Sveriges tillväxt då en sänk bolagsskatt sägs öka investeringsviljan. Med sänkningen ville man också minska incitamenten för företag att flytta sina verksamheter till lågskatteländer. Att bolagsskattesatsen sänktes väckte ett intresse som skapade denna uppsats att undersöka vilka faktorer det är som styr bolagsskattesatsen, till exempel, i en liten öppen ekonomi som den svenska.  Teorin grundar sig i kapitalstruktur och finansieringsbeslut. Faktorer som anses påverka bolagsskatten och som valts ut är utländska direktinvesteringar, öppenhet mot kapitalflöde och BNP per Capita. Datainsamling har skett sekundärt och bearbetats i det analytiska programmet R. Med hjälp av R och statistiska metoder har det genomförts paneldataanalys och regressionsanalys. Svaret är kort och gott, ja, faktorerna påverkar bolagsskattesatsen. Det visar att ett land som är större geografiskt och har en hög öppenhet för kapitalrörelser tenderar att ha en lägre bolagsskattesats och att det tycktes vara ett bra val av Sverige att justera bolagsskatten. / The goal with lowering of the Swedish corporate tax rate the 1st of January 2013 was to stimulate the Swedish growth, as a lower corporate tax rate is said to increase the will to invest. The incentives for corporations to move to low tax countries was also thought to be decreased due to the reduction.  When the tax rate was reduced an interest arise to examine which factors influence the tax rate, as for example, for a small economy as the Swedish. Theory presented is based on capital structure and finance decisions. The variables chosen is FDI, Openness towards capital flow and BNP per capita. Collection of data is secondary and has been analysed in the statistic program R with focus on panel data and regression analysis. The answer is for short, yes, the variables do indeed influence the corporate tax rate. Countries whom are larger geographically and has a high openness towards capital movement are more likely to have a lower corporate tax rate and it seemed to be a good choice of the Swedish parliament to lower the corporate tax rate.

Suicide is social tragedy that devastates families and is very costly for society. Even though suicide have been a known social problem for over a century society have yet to solve it. The purpose of this essay is to examine whether the socio-economic theory can explain the variance of suicide rate in Sweden. From previous studies and socioeconomic theories, the variables unemployment, divorce rate, fertility was picked because of their ability to explain the variance of suicides rates. Population density was also picked because of its close relation with social isolation. A two-way fixed- effect model controlling for region and time was employed on a panel of 21 counties over the years 2005-2017. The results of the regression were that all independent variables, but population density were insignificant. The study concludes that the panel employed are not enough to determine whether the socio-economic factors can explain the variance of suicide rates in Sweden. / Självmord är en social tragedi som ödelägger familjer och är en stor kostnad för samhället. Även om självmord har varit ett känt problem i århundraden så är det fortfarande ett olöst problem. Syftet med den här uppsatsen är att undersöka om socioekonomisk teori kan användas för att förklara variansen av självmord i Sverige. Från tidigare studier och socioekonomiska teorier utrönandes tre variabler som anses kunna förklara variansen av självmord. De tre variablerna var arbetslöshet, skilsmässor och fertilitet. Befolkningstäthet lades till i regressionen, eftersom den ansågs vara i relaterad till sociologiska teorier. En tvåvägs fasteffekt regression som kontrollerar för län- och tid effekter applicerades på en panel bestående av 21 län under åren 2005–2017. Resultatet av regression visade att alla variabler förutom befolkningstäthet var icke signifikanta. Studien konkluderar att panelen som analyserats inte är tillräckligt för bedöma om socioekonomiska teorier kan förklara variansen av självmord.

Sedan 2010 kan en friskola överklaga kommunens beslut om skolpeng ifall den anser att lika villkor inte har uppnåtts. Reformen har lett till att tusentals konflikter mellan friskolor och kommuner har tagits till domstol. I denna studie kartläggs och beskrivs de konflikter som rör kompensation till friskolor för kommunala underskott. Därtill prövas hypoteser om samband mellan politisk ideologi, kommunstorlek, nivå på skolpeng respektive andel friskolor och konflikt genom regressioner av paneldata.Resultaten visar substantiella samband mellan vänsterstyre, en hög andel friskolor respektive kommunstorlek och ökad sannolikhet för konflikt. Därtill visar kartläggningen att Sveriges största friskolekoncern är överrepresenterad i konflikterna. Det indikerar att reformen – vars syfte var att stärka friskolornas roll i bidragsprocessen – i första hand stärkt stora aktörer.

Under 1990-talet infördes radikala, marknadsorienterade reformer i Sverige som gav upphov till utökade möjligheter att välja andra skolor än de kommunala. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida föräldrar värderar att bo i ett område med fler skolalternativ. Vi gör detta genom att studera effekten av andelen friskoleelever i en kommun på bostadspriser i kommunen. Studien använder paneldata på kommunnivå från 2010 till 2018 hämtad från Statistiska Centralbyrån (SCB) och Skolverket. Det empiriska sambandet analyseras med fixed effects modeller vilket möjliggör kontroll för års- och kommunfixa effekter. Resultatet visar att det finns ett positivt men statistiskt icke-signifikant samband mellan andelen friskoleelever och huspriser. Resultatet är robust mot en rad utförda känslighetstester. Studien finner således inte belägg för att föräldrar söker sig till områden med fler skolalternativ. Detta ger vare sig stöd för fortsatt implementering av liknande reformer som främjar alternativ till den kommunala skolan eller reformer som reducerar möjligheterna till skolval. / During the 1990s radical, market oriented reforms were implemented in Sweden which allowed for increased opportunities to choose other schools than the public. The purpose of this thesis is to examine whether parents value living in an area with more school options. We do this by studying the effect of the share of pupils who are enrolled in a private school in a municipality on housing prices in that municipality. The study uses paneldata on the municipality level from 2010 to 2018 gathered from Statistics Sweden and the Swedish National Agency for Education. The empirical relationship is analyzed using fixed effects models which makes it possible to control for year and municipality fixed effects. The results show that a positive but statistically insignificant relationship exists between the share of private school students and housing prices. The result remains robust for different sensitivity tests. Therefore, the study does not find support for the assumption that parents value living in an area with more school options, which neither provides basis for further implementation of similar reforms that promote alternatives to public school nor reforms that reduce school choice.