<p>Sedan 1990-talet har antalet regionala handelsavtal ökat kraftigt och världshandeln präglas</p><p>inte av den globala frihandel som WTO eftersträvar, utan snarare av handelssammanslutningar</p><p>med en stor aktör i centrum. Genom den så kallade Barcelonaprocessen har EU, ett</p><p>av de största naven i världshandeln, knutit bilaterala avtal med sina grannländer kring</p><p>Medelhavet och på så sätt gett upphov till ett struktur som kallas hub-and-spoke, nav-ocheker.</p><p>I denna uppsats utreds detta begrepp och de effekter som strukturen har på handel och</p><p>flödet av utländska direktinvesteringar. Vi ser tecken på att dessa flöden har ökat för Marocko</p><p>och Tunisien under de senaste åren och finner det troligt att effekterna blir ännu större i övriga Medelhavsländer</p>

<p>Jag har i denna uppsats undersökt hur inflödet av utländska direktinvesteringar (FDI) till Thailand har påverkats av instabiliteten i landet under tidsperioden 1980 till 2005. Som mått på instabilitet har jag framförallt använt mig utav kreditbetyg från Standard & Poor, men jag har även tittat på de större politiska händelser som inträffat. Jag har även, för att kunna dra slutsatser utifrån förändringar av kreditbetyg, undersökt det generella sambandet mellan FDI och kreditbetyg och där kommit fram till ett positivt signifikant resultat. I min analys har jag undersökt om variationer i inflödet av FDI till Thailand kan förklaras utifrån de mått jag har valt. Min slutsats blev att en större del av de nedgångar i inflödet av FDI som skett har inträffat i samband med händelser som ger signaler om ökad instabilitet, såsom sänkt kreditbetyg eller stadskupper.</p>

Sedan 1990-talet har antalet regionala handelsavtal ökat kraftigt och världshandeln präglas inte av den globala frihandel som WTO eftersträvar, utan snarare av handelssammanslutningar med en stor aktör i centrum. Genom den så kallade Barcelonaprocessen har EU, ett av de största naven i världshandeln, knutit bilaterala avtal med sina grannländer kring Medelhavet och på så sätt gett upphov till ett struktur som kallas hub-and-spoke, nav-ocheker. I denna uppsats utreds detta begrepp och de effekter som strukturen har på handel och flödet av utländska direktinvesteringar. Vi ser tecken på att dessa flöden har ökat för Marocko och Tunisien under de senaste åren och finner det troligt att effekterna blir ännu större i övriga Medelhavsländer

Jag har i denna uppsats undersökt hur inflödet av utländska direktinvesteringar (FDI) till Thailand har påverkats av instabiliteten i landet under tidsperioden 1980 till 2005. Som mått på instabilitet har jag framförallt använt mig utav kreditbetyg från Standard &amp; Poor, men jag har även tittat på de större politiska händelser som inträffat. Jag har även, för att kunna dra slutsatser utifrån förändringar av kreditbetyg, undersökt det generella sambandet mellan FDI och kreditbetyg och där kommit fram till ett positivt signifikant resultat. I min analys har jag undersökt om variationer i inflödet av FDI till Thailand kan förklaras utifrån de mått jag har valt. Min slutsats blev att en större del av de nedgångar i inflödet av FDI som skett har inträffat i samband med händelser som ger signaler om ökad instabilitet, såsom sänkt kreditbetyg eller stadskupper.

Studien koncenterar sig på att FDI som betyder utländska direktinvesteringar har en positiv påverkan på utvecklingsländers BNP. De valda utvecklingsländerna är uppdelade och ingår i gruppen Öst Asien och Stilla Havet och Sub -Sahara Afrika. Vilket ska kontrolleras mot beroende variabeln BNP där de valda oberoende variablerna är FDI, export, import, population och internet användare. Teorin om långsiktig ekonomisk tillväxt byggs upp utav fysiskt kapital och human kapital. Där Solow och Swan bygger sin ekonomiska modell utav det fysiska kapitalet vilket senare utvecklas sig till steady state det vill säga en jämviktsnivå, där investeringarna slås ut utav deprecieringar. Human kapitalet är antalet forskare respektive vanliga arbetare, forskarna är de som utvecklar Romer’s ideer vilket är kärnan för ekonomisk tillväxt. Detta därefter är det som skapar en konstant tillväxt. Man har flera gånger observerat i ett antal tidigare studier att utländsk direktinvestering är en av de avgörande faktorerna när det gäller ekonomisk tillväxt såväl som i utvecklingsländer som utvecklade länder. Det har dock funnits ett fåtal studier som visat det motsatta inom ämnet. Det har också blivit fastställt att företagande och investeringar är ledande faktorer för långsiktig ekonomisk tillväxt i de flesta länder. Genom en tidsserie regression utförd med OLS är ändamålet att leta efter effekten mellan utländsk direktinvestering och ekonomisk tillväxt. Den empiriska analysen visar ett positivt signifikant resultat mellan utländsk direktinvestering och tillväxt i Öst Asien och Stilla Havet men dessvärre negativt i Sub –Sahara Afrika något som ger ett osammanhängande intryck mellan relationen för FDI och ekonomisk tillväxt i de undersökta utvecklingsländerna.

<p>Schölin, Mona-Liz (2007): Fanerdunetableringen i Kalmar – effekter på den regionala utvecklingen [Establishment of the Fanerdun Group in Kalmar – impacts on regional development]</p><p>D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografi</p><p>Handledare: Bo Malmberg</p><p>Språk: Svenska</p><p>Syftet med uppsatsen är att studera vad tidigare utländska etableringar har fått för effekter, hur de har påverkat den regionala utvecklingen, och utifrån detta göra en jämförande analys över vad Fanerdun Gruop AB´s etablering i Kalmar kan komma att få för effekter. Frågor som tas upp för behandling är: Vad har utländska direktinvesteringar, eng. foreign direct investment (FDI) och inward investment för effekter på etableringsorterna? Hur kommer Fanerdun Group AB att bidra till den regionala utvecklingen i Kalmar? Det sistnämnda är viktigt att undersöka då utländska investeringar likt Fanerduns i Kalmar ofta får effekter på den regionala utvecklingen. I fallet Kalmar har planeringsprocessen från det att Fanerdun visade intresse för att investera till att de faktiskt började bygga gått ovanligt snabbt. Uppsatsen består av en del där litteratur om utländska direktinvesteringar och dess effekter på etableringsorterna behandlas och en del som utifrån litteraturen gör en jämförelse med Fanerdunprojektet i Kalmar. Fallstudien bygger på material i form artiklar från Barometern, Dagens industri, information från Kalmar kommuns hemsida, intervjuer från Aktuellt samt på egen hand genomförda intervjuer med näringslivschefen i Kalmar kommun/projektledaren för Fanerdunetableringen och VD-assistenten på Fanerdun Group AB. Bland annat infrastrukturen tros kunna förbättras då Fanerdun ger en viss tyngd åt regionen.</p><p>Nyckelord: Utländska direktinvesteringar, inward investment, utländska etableringar, regional utveckling, Kalmar, Fanerdun.</p>

<p>Utländska direktinvesteringar har under senare år på bred front ökat sin framfart runtom i världen. Dessa har bidragit till en ökad välfärd för såväl företag som länder, och framför allt utvecklingsländer är i stort behov av dessa då både kunskap och ny teknologi överförs till värdlandet. Denna uppsats syftar till att analysera variabler som varit viktiga drivare för FDI, och med hjälp av en regressionsanalys undersöka sambandet i Sydamerika. Resultatet överensstämmer till viss del med teorin. Protektionistiska tullar, utbredd turism samt till viss del hög export är de variabler som attraherar FDI i störst utsträckning.</p>

Utländska direktinvesteringar har under senare år på bred front ökat sin framfart runtom i världen. Dessa har bidragit till en ökad välfärd för såväl företag som länder, och framför allt utvecklingsländer är i stort behov av dessa då både kunskap och ny teknologi överförs till värdlandet. Denna uppsats syftar till att analysera variabler som varit viktiga drivare för FDI, och med hjälp av en regressionsanalys undersöka sambandet i Sydamerika. Resultatet överensstämmer till viss del med teorin. Protektionistiska tullar, utbredd turism samt till viss del hög export är de variabler som attraherar FDI i störst utsträckning.

Schölin, Mona-Liz (2007): Fanerdunetableringen i Kalmar – effekter på den regionala utvecklingen [Establishment of the Fanerdun Group in Kalmar – impacts on regional development] D-uppsats 10 poäng, fördjupningskurs i kulturgeografi Handledare: Bo Malmberg Språk: Svenska Syftet med uppsatsen är att studera vad tidigare utländska etableringar har fått för effekter, hur de har påverkat den regionala utvecklingen, och utifrån detta göra en jämförande analys över vad Fanerdun Gruop AB´s etablering i Kalmar kan komma att få för effekter. Frågor som tas upp för behandling är: Vad har utländska direktinvesteringar, eng. foreign direct investment (FDI) och inward investment för effekter på etableringsorterna? Hur kommer Fanerdun Group AB att bidra till den regionala utvecklingen i Kalmar? Det sistnämnda är viktigt att undersöka då utländska investeringar likt Fanerduns i Kalmar ofta får effekter på den regionala utvecklingen. I fallet Kalmar har planeringsprocessen från det att Fanerdun visade intresse för att investera till att de faktiskt började bygga gått ovanligt snabbt. Uppsatsen består av en del där litteratur om utländska direktinvesteringar och dess effekter på etableringsorterna behandlas och en del som utifrån litteraturen gör en jämförelse med Fanerdunprojektet i Kalmar. Fallstudien bygger på material i form artiklar från Barometern, Dagens industri, information från Kalmar kommuns hemsida, intervjuer från Aktuellt samt på egen hand genomförda intervjuer med näringslivschefen i Kalmar kommun/projektledaren för Fanerdunetableringen och VD-assistenten på Fanerdun Group AB. Bland annat infrastrukturen tros kunna förbättras då Fanerdun ger en viss tyngd åt regionen. Nyckelord: Utländska direktinvesteringar, inward investment, utländska etableringar, regional utveckling, Kalmar, Fanerdun.

Bolagsskattesänkningen genomfördes den 1 januari 2013, målet med sänkningen var att stimulera Sveriges tillväxt då en sänk bolagsskatt sägs öka investeringsviljan. Med sänkningen ville man också minska incitamenten för företag att flytta sina verksamheter till lågskatteländer. Att bolagsskattesatsen sänktes väckte ett intresse som skapade denna uppsats att undersöka vilka faktorer det är som styr bolagsskattesatsen, till exempel, i en liten öppen ekonomi som den svenska.  Teorin grundar sig i kapitalstruktur och finansieringsbeslut. Faktorer som anses påverka bolagsskatten och som valts ut är utländska direktinvesteringar, öppenhet mot kapitalflöde och BNP per Capita. Datainsamling har skett sekundärt och bearbetats i det analytiska programmet R. Med hjälp av R och statistiska metoder har det genomförts paneldataanalys och regressionsanalys. Svaret är kort och gott, ja, faktorerna påverkar bolagsskattesatsen. Det visar att ett land som är större geografiskt och har en hög öppenhet för kapitalrörelser tenderar att ha en lägre bolagsskattesats och att det tycktes vara ett bra val av Sverige att justera bolagsskatten. / The goal with lowering of the Swedish corporate tax rate the 1st of January 2013 was to stimulate the Swedish growth, as a lower corporate tax rate is said to increase the will to invest. The incentives for corporations to move to low tax countries was also thought to be decreased due to the reduction.  When the tax rate was reduced an interest arise to examine which factors influence the tax rate, as for example, for a small economy as the Swedish. Theory presented is based on capital structure and finance decisions. The variables chosen is FDI, Openness towards capital flow and BNP per capita. Collection of data is secondary and has been analysed in the statistic program R with focus on panel data and regression analysis. The answer is for short, yes, the variables do indeed influence the corporate tax rate. Countries whom are larger geographically and has a high openness towards capital movement are more likely to have a lower corporate tax rate and it seemed to be a good choice of the Swedish parliament to lower the corporate tax rate.