No description available.

För att förhindra uppkomsten av bankkriser och stärka förtroendet för kreditmarknaden beslutade Basel-kommittén den 1 januari 1993 införa Basel I-systemet. Systemet hade som mål att skärpa kapitaltäckningsreglerna, dock har Basel I-systemet ansetts otillräckligt. Basel-kommittén utarbetade nya rekommendationer, som togs i bruk 1 februari, 2007, under benämningen Basel II. Förutom att skapa mer transparent kreditmarknad förändrades även beräkningen av bankernas kapitaltäckningsgrad. Vid starten av vår uppsats hade bankerna varit tvungna att följa Basel II rekommendationerna sedan två månader tillbaka. De visade sig dock att bankerna arbetat med införandet av systemet sedan lång tid tillbaka, för att vara väl förbereda vid införandet. Vi har i vår uppsats valt att inrikta oss på förändringen i Pelare I, beräkningen av kapitaltäckningsgranden, och vad detta har för påverkan på kreditgivningen till små och medelstora företag. Uppsatsen är skriven med en abduktiv metod, där växelverkan mellan teorin och empirin ligger till grund. För att beskriva förändringen av kapitaltäckningsgraden och kreditgivningen, har vi utgått ifrån teorin om dessa för att sedan jämföra i empirin hur bankerna gör. Empirin är uppbyggd efter hur intervjurespondenter på Swedbank och Danske Bank anser förändringen har påverkat banken och deras egna arbetsuppgifter. Undersökningen har visat att inga större förändringar har skett sedan införandet av Basel II. Tre faktorer som påverkat detta är att inga banker har blivit godkända att använda den avancerade metoden för beräkning av den operativa risken, den hårda konkurrens som råder på kreditmarknaden samt att bankerna länge arbetat enligt Basel II-systemet. Bankerna är ändå väldigt positivt inställda till införandet av Basel II, trots merarbetet som införandet fört med sig. / Uppsatsnivå: C

<p>Jag har i denna uppsats undersökt hur inflödet av utländska direktinvesteringar (FDI) till Thailand har påverkats av instabiliteten i landet under tidsperioden 1980 till 2005. Som mått på instabilitet har jag framförallt använt mig utav kreditbetyg från Standard & Poor, men jag har även tittat på de större politiska händelser som inträffat. Jag har även, för att kunna dra slutsatser utifrån förändringar av kreditbetyg, undersökt det generella sambandet mellan FDI och kreditbetyg och där kommit fram till ett positivt signifikant resultat. I min analys har jag undersökt om variationer i inflödet av FDI till Thailand kan förklaras utifrån de mått jag har valt. Min slutsats blev att en större del av de nedgångar i inflödet av FDI som skett har inträffat i samband med händelser som ger signaler om ökad instabilitet, såsom sänkt kreditbetyg eller stadskupper.</p>

Jag har i denna uppsats undersökt hur inflödet av utländska direktinvesteringar (FDI) till Thailand har påverkats av instabiliteten i landet under tidsperioden 1980 till 2005. Som mått på instabilitet har jag framförallt använt mig utav kreditbetyg från Standard &amp; Poor, men jag har även tittat på de större politiska händelser som inträffat. Jag har även, för att kunna dra slutsatser utifrån förändringar av kreditbetyg, undersökt det generella sambandet mellan FDI och kreditbetyg och där kommit fram till ett positivt signifikant resultat. I min analys har jag undersökt om variationer i inflödet av FDI till Thailand kan förklaras utifrån de mått jag har valt. Min slutsats blev att en större del av de nedgångar i inflödet av FDI som skett har inträffat i samband med händelser som ger signaler om ökad instabilitet, såsom sänkt kreditbetyg eller stadskupper.

Bakgrund: Det primära syftet med ett kreditbetyg är att tillhandahålla information till kreditgivare och investerare angående ett företags återbetalningsförmåga. Kreditbetyget baseras både på publik och privat information och bör därför vid publicering påverka priserna på både kreditmarknaden samt aktiemarknaden under förutsättning att dessa är semieffektiva marknader. Syfte: Syftet är att studera hur aktiekurserna för samtliga företag på Stockholmsbörsen, som erhåller kreditbetyg från S&amp;P, påverkas vid en förändring av företagets kreditbetyg samt outlook. Genomförande: Uppsatsens syfte besvaras genom att undersöka aktieavkastningen i samband med publiceringen av ett förändrat kreditbetyg. Vi har använt oss utav en event study för att isolera och testa eventuell abnorm avkastning. Slutsatser: Av de totala antal tester som vi har utfört finner vi att endast en bråkdel av dessa är signifikanta på 10 % eller lägre. För att med säkerhet fastställa att ett förändrat kreditbetyg påverkar aktieavkastning hade en signifikant abnorm avkastning på 1 % nivå önskats för en majoritet av testerna. Således finner vi inte några starka bevis för att en förändring av kreditbetyg påverkar aktiekurser på den svenska marknaden. Detta indikerar att de svenska företagen betalar för en tjänst som aktiemarknaden inte värdesätter.

<p>Bakgrund: Det primära syftet med ett kreditbetyg är att tillhandahålla information till kreditgivare och investerare angående ett företags återbetalningsförmåga. Kreditbetyget baseras både på publik och privat information och bör därför vid publicering påverka priserna på både kreditmarknaden samt aktiemarknaden under förutsättning att dessa är semieffektiva marknader.</p><p>Syfte: Syftet är att studera hur aktiekurserna för samtliga företag på Stockholmsbörsen, som erhåller kreditbetyg från S&P, påverkas vid en förändring av företagets kreditbetyg samt outlook.</p><p>Genomförande: Uppsatsens syfte besvaras genom att undersöka aktieavkastningen i samband med publiceringen av ett förändrat kreditbetyg. Vi har använt oss utav en event study för att isolera och testa eventuell abnorm avkastning.</p><p>Slutsatser: Av de totala antal tester som vi har utfört finner vi att endast en bråkdel av dessa är signifikanta på 10 % eller lägre. För att med säkerhet fastställa att ett förändrat kreditbetyg påverkar aktieavkastning hade en signifikant abnorm avkastning på 1 % nivå önskats för en majoritet av testerna. Således finner vi inte några starka bevis för att en förändring av kreditbetyg påverkar aktiekurser på den svenska marknaden. Detta indikerar att de svenska företagen betalar för en tjänst som aktiemarknaden inte värdesätter.</p>

SAMMANFATTNING   Titel: Hur påverkar goodwillnedskrivningar företags kreditbetyg? - en kvantitativ undersökning av europeiska företag   Nivå: Examensarbete på Grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi   Författare: Danilo Jovanovic och Sven Nelson   Handledare: Jan Svanberg   Datum: 2019 - juni   Syfte: År 2005 blev tillämpningen av IASB:s kontroversiella och värdebaserade redovisningsstandard IFRS obligatorisk för europeiska noterade bolag, genom en förordning antagen av Europarlamentet. Med tiden har allvarlig kritik kommit att riktats mot utformningen av standarden, då den inbegriper en hög grad subjektivitet i samband med goodwillnedskrivningar. Samtidigt har obligationer kommit att utgöra en allt viktigare finansieringskälla för europeiska företag. Syftet med studien är att undersöka om goodwillnedskrivningar, enligt standarden IAS 36, har någon påverkan på företags kreditbetyg.   Metod: Studien utförs i positivistisk vetenskapstradition med en hypotetiskt-deduktiv ansats. Studien har en kvantitativ forskningsstrategi som innefattar åren 2013-2017. Sekundärdata för listade europeiska företag (exkl. UK) har inhämtats från Thomson Reuters Datastream och Thomson Reuters Eikon. Urvalet består av 76 företag. Hypotesen testas genom en regressionsanalys med ordered logit modellen i programmet IBM SPSS Statistics 24.   Resultat &amp; slutsats: Resultatet från studien bekräftar att goodwillnedskrivningar har en negativ påverkan på företags kreditbetyg. Slutsatsen medför därmed att sambandet även gäller i en europeisk kontext där man tillämpar redovisningsstandarden IAS 36. Examensarbetets bidrag: Studien bidrar till redovisningslitteraturen genom att komplettera ett forskningsgap rörande faktorer som påverkar kreditbetyg, och om en faktor som karaktäriseras av subjektivitet får genomslag på kreditbetyg. Studien bidrar även till redovisningslitteraturen genom att fylla forskningsgapet rörande sambandet mellan goodwillnedskrivningar enligt IAS 36 och kreditbetyg. Studien lämnar även ett praktiskt till  obligationsemittenter, investerare och redovisningsupprättare för bättre beslutsfattande.   Förslag till fortsatt forskning: Då ett företags kreditvärdighet är multidimensionellt, begränsas studien av de utvalda företagsspecifika faktorerna. Även avgränsningen mot ett specifikt geografiskt område, tidsperiod och företagskaraktäristik utgör en begränsning. De förslag studien lämnar till fortsatt forskning utgörs av att basera framtida studier på en diversifierad geografisk kontext, för att undersöka möjligheten att generalisera de aktuella resultaten. Ytterligare förslag är att studera kreditbetygets påverkan av andra företagsspecifika faktorer, för att skapa en större förståelse för en multidimensionell bedömning av företags kreditvärdighet.   Nyckelord: IAS 36, goodwillnedskrivning, kreditbetyg. / Abstract   Title: How does goodwill impairments affect companies bond rating? - A quantitative study of European companies   Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration   Author: Danilo Jovanovic and Sven Nelson   Supervisor: Jan Svanberg   Date: 2019 - June   Aim: The application of IASB’s controversial and fair value-based standard of accounting, IFRS, became mandatory for listed European corporations through a statue passed by the European parliament in 2005. A severe criticism has been aimed at the framing of the standard throughout the years, due to the high degree of subjectivity in connection to goodwill impairments. In parallel, bonds have grown to become an even more significant source of finance for European companies. The aim of this thesis is to examine whether goodwill impairments, in accordance with IAS 36, have an impact on companies’ bond ratings.   Method: The study is conducted in the positivist tradition with a hypothetical-deductive research approach. The study has a quantitative research strategy including the years 2013-2017. Secondary data for the listed European companies (not including UK) have been collected using Thomson Reuters Datastream and Thomson Reuters Eikon. The sample consists of 76 companies. The hypothesis is tested by using a regression analysis with the ordered logit model in IBM SPSS Statistics 24.   Result &amp; Conclusions: The result from the study confirms that goodwill impairments have a negative impact on companies’ bond ratings. Therefore, the study reaches the conclusion that the relationship also applies in a European context where the accounting standard IAS 36 is applied.   Contribution of the thesis: This thesis contributes to present accounting literature by filling a gap regarding how company factors affect bond ratings. This by its specific focus on the subjective characteristics of a factor and its impact on bond ratings. Furthermore, this study contributes to the literature by examining the relation between goodwill devaluation according to IAS 36 and bond ratings, and by contributing to practicians such as bond issuers, investors and standard setters for improved decision.   Suggestions for future research: As the creditworthiness of a company is multidimensional, this study is limited by focusing on specific company factors. The study is also limited geographically, time periodically and company characteristically. This thesis proposes further research by basing future research on a more diversified geographical context. This to enable the exploration of possibilities to generalize relevant results and findings. Further suggestions would be to study how other company factors affect the bond rating, to create a more profound understanding of the multidimensional assessment of a companies’ credit reliability.   Key words: IAS 36, goodwill impairment, bond ratings.

När Lehman Brothers INC lämnade in sin konkursansökan hösten 2008 sände detta chockvågor genom finanssektorn världen över och spred sig senare till den reala ekonomin med en ekonomisk kris som följd. Spanien som är Europas fjärde största ekonomi drabbades hårt av denna kris som punkterade landets överhettade bostadsmarknad vilket ledde till massarbetslöshet och stora budgetunderskott. I uppsatsen har författarna använt sig av en finanspolitisk regel samt teorier om finanspolitisk hållbarhet. Dessa har använts för att analysera huruvida Spaniens finanspolitik har varit en bidragande orsak till landets allvarliga ekonomiska situation. I empirin används data och statistik från trovärdiga källor som till exempel OECD och Eurostat. Den data som används i empirin är variabler som återfinns i teorikapitlet. Resultatet visar att Spanien finanspolitiskt har agerat i strid med de teorier som använts. De förde under 2000-talet en finanspolitik som inte var hållbar på lång sikt. Detta gjorde att situationen blev allvarligare än vad den hade behövt vara när finanskrisen drabbade landet. Spanien förde en expansiv finanspolitik trots en hög tillväxt vilket ledde till budgetunderskott trots den goda tillväxten. Detta gjorde att när tillväxten sjönk som en följd av krisen låg skatter och offentliga utgifter inte på långsiktigt hållbara nivåer.

In Sweden, small and medium enterprises (SME:s) represents a majority of the total employement and number of enterprises. Even though this is the case, there is a challange for these companies to get access to the financial resources they need. For several reasons SME:s do not have the same access to the capital markets as large enterprises; therefore, banks are the the main source of SME funding. First of all, banks need a more efficient way for making decisions regarding SME lending. Second of all, it is essential that managers of SME:s knows the critical parts of their financial statements. Purpose: This thesis purpose is to analyze what factors that best determines the credit risk of a SME and further analyze how trade-credit affect these factors. Method: The study is done by the use of two statistical analysis techniques: principal component analysis and oneway-ANOVA. These two analysis techniques are used in a complementary procedure. The data applied is describing 16 financial variables from totally 939 Swedish SME:s.  Results: In the result we introduce the most crucial financial ratios (regarding probability of default) for an SME and their interrelation to trade credit. This data shows, together with the statistical analysis techniques, that there are five financial ratios that have an additional importance compared to the rest. These five financial ratios also shows some interelation to the credit period.  Conclusion: Three out of the five most important financial ratios showed statistical significance. We can conclude that the trade credit has an affect on at least two of the three financial ratios that showed statistical significance.

This study aims to investigate the relationship between ESG-scores and credit ratings for Large Cap companies listed on the Nasdaq Nordic Stock Exchange Market. The purpose of the study is also to achieve a deeper understanding of how Swedish banks incorporate sustainability in the credit process. Considering the purpose of the study, triangulation was chosen as the approach as it includes both quantitative and qualitative procedures. Inspired by prior research the variables has primarily been conducted using simple linear and logistic regressions. Compared to significant prior research illuminating the positive effects of sustainability on financial performance, as well as risk mitigation effects, the study provides surprising results. Positive correlation between ESG-scores and credit scores can only be confirmed for two of the studied years. Four of the years verifies a positive correlation between a high ESG-score and a high credit score. The result also reflect that the strength of the correlation varies across industries and countries. Insights from the qualitative part of the study confirms that banks take sustainability into account in the credit process. The result of the study goes both hand in hand with prior research and deviates from it, which creates interesting opportunities for future research. / Denna studie syftar till att undersöka eventuella samband mellan ESG-betyg och kreditbetyg för börsnoterade bolag på Nasdaq Nordic Large Cap för tidsperioden 2009–2017. Vidare eftersöks djupare förståelse för hur svenska banker integrerar hållbarhet i kreditbedömningsprocessen för företag. Med studiens syfte i beaktande föll metodvalet på triangulering då angreppssättet innefattar en kombination av kvantitativ och kvalitativ ansats. Med inspiration från tidigare forskning analyserades variablerna ESG-betyg och kreditbetyg med hjälp av linjära- och logistiska regressioner. I förhållande till omfattande tidigare forskning belysande hållbarhets positiva inverkan på finansiell prestation och reducering av risk förefaller studiens resultat förvånande. Ett positivt samband mellan ESG- betyg och kreditbetyg kan bara bekräftas för två av de undersökta åren. Ett positivt samband mellan ett högt ESG-betyg och ett högt kreditbetyg kan bekräftas för fyra år. Det råder även skillnader i korrelationens styrka beroende på bransch och land. Resultatet från den kvalitativa delen bekräftar att samtliga banker genomför en intern hållbarhetsanalys för företag i kreditbedömningen. Utfallet av studien går både i linje med och emot tidigare forskning vilket skapar intressanta möjligheter för vidare forskning.