No description available.

Aachen, Techn. Hochsch., Diss., 2008

Zugl.: Berlin, Techn. Universiẗat, Diss., 2007.

Zugl.: Regensburg, Universiẗat, Diss., 1997.

<p>Småföretagen är viktiga för vitaliteten i den svenska ekonomin och det är där den största</p><p>andelen nya arbeten skapas. Småföretag saknar oftast egna resurser för att finansiera sin</p><p>tillväxt och är därför förpassade till externa kapitalkällor. Kunskapen kring kapitalstrukturen i</p><p>nya företag har dock varit begränsad, då de flesta studier har gjorts på listade och etablerade</p><p>företag.</p><p>Tidigare forskning visar att många av småföretagets finansieringsbeslut är relaterade till</p><p>företagsledarens karaktärsdrag, framförallt kontrollbehov, kunskap, erfarenhet, riskbenägenhet</p><p>och mål. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida företagsledarens karaktärsdrag</p><p>påverkar den externa finansieringen i nystartade småföretag inom tillverkningsindustrin.</p><p>Dessutom ska uppsatsen undersöka om teorierna kring det finansiella gapet och pecking</p><p>order-teorin är tillämpbara på dessa företag.</p><p>För att ge svar på studiens syfte har befintlig teori presenterats om pecking order, finansiellt</p><p>gap samt olika karaktärsdrag hos företagsledaren. Teorierna har legat som grund för den</p><p>empiriska undersökning som genomförts. Undersökning har varit kvantitativ och åstadkommits</p><p>genom enkätutskick till nystartade småföretag inom tillverkningsindustrin.</p><p>Genom ett underlag på 58 företag har uppsatsen kommit fram till att det inte i någon större</p><p>utsträckning finns ett finansiellt gap mellan nyregistrerade småföretag inom tillverkningsindustrin</p><p>och externa finansiärer. Däremot kan undersökningen styrka pecking order-teorin</p><p>om att det finns en viss föredragen ordning av finansieringsalternativ. Vad gäller karaktärsdragen</p><p>visar denna uppsats att företagsledarnas kontrollbehov och riskbenägenhet påverkar</p><p>företagets val av kapitalstruktur. Företagsledarnas kunskap och erfarenhet av externt kapital</p><p>samt målsättning för företaget påverkar däremot inte kapitalstrukturen. För framtida forskning</p><p>rekommenderas en noggrannare analys mellan variablerna för att se om några kan förklara</p><p>samma påverkan på företagets kapitalstruktur</p>

<p>Under de senaste åren har riskkapitalbranschen utgjort ett mycket aktuellt och omdiskuterat ämne i media. Genom en kvantitativ studie, med deduktivt tillämpad datainsamling, vars urval omfattar omkring två tredjedelar av de svenska riskkapitalbolagen syftar författarna till denna studie svara på följande problemformulering: Hur skiljer sig kapitalstrukturen åt mellan svenska buyoutbolag och övriga svenska riskkapitalbolag? Författarna har jämfört de finansiella nyckeltalen; soliditet, räntabilitet på totalt respektive eget kapital samt kassalikviditet, mellan riskkapitalbolag som inriktar sin verksamhet på buyoutaffärer och övriga riskkapitalbolag. För att statistiskt kunna säkerställa eventuella skillnader för respektive nyckeltal har författarna använt variansanalys. Svenska riskkapitalbolag visar, enligt denna studie, i allmänhet en mycket god soliditet. Något som inte är fallet i Storbritannien, vars finansinspektion (FSA) gav ut en larmrapport under hösten 2006, där aktörer på riskkapitalmarknaden präglas av en ohållbart hög skuldsättning. Studien i denna uppsats visar att inga skillnader, vad gäller soliditet, råder mellan svenska buyoutbolag och de övriga svenska riskkapitalbolagen. Men skillnader vad gäller lönsamhet konstateras genom studien, som visar att både räntabilitet på totalt kapital samt räntabilitet på eget kapital generellt är högre för buyoutbolagen. Svenska buyoutbolag visar alltså, utan någon påvisad skillnad i skuldsättning relativt de övriga riskkapitalbolagen i landet, en statistiskt säkerställt högre lönsamhet.</p>

<p>Publicly traded companies that are facing new investments have to decide what capital structure to chose. Financing through equity, debt or a mixture of these constitute an important choice since this decision convey several other aspects. A good choice can result in a lower average capital cost, a better owner-structure and less risk. On the other hand a bad decision can result in higher yields than necessary, and that the companies going concern and future commitments are being questioned. This thesis has been narrowed down to the top ten largest companies on the Stockholms Stock Exchange, excluding the finacial institutions. Secondary data from the annual reports has been analysed to evaluate the presence of the theories in question: The Modigliani Miller theorem, the Trade-off theorem and finally the Pecking-order theorem. The data has been compounded both by calculations and by graphical illustrations in order to give a foreseeable image of the results and conclusions taken. Further more the fact that Swedish companies often are regarded as not using their ability to take on debt enough is discussed and analysed in dept. The thesis shows that the ten Swedish companies are close to their optimal cost of capital. In neither of the cases there was a difference greater than 50 basis points, and in most cases the spreads were less than 10 points off. However, no show of evidence for the use of pecking order or the trade-off theory could be found. The ten companies on which the thesis has been based on are the following: Asea Brown Boveri, Atlas Copco, AstraZeneca, Ericsson, Hennes & Mauritz, Sandvik, Scania, Svenska Cellulosa AB, Telia Sonera, Volvo Lastvagnar.</p> / <p>Noterade bolag som står inför investeringar behöver besluta om vilken finansiering som skall väljas. Finansiering genom eget kapital, skulder eller en blandning av dessa utgör ett viktigt val för ett företag. Ett bra beslut kan medföra en lägre kapitalkostnad, en bättre ägarstruktur och mindre risker vilket i sin tur medför en högre trovärdighet och lägre räntor. Å andra sidan kan ett sämre beslut medföra att företaget betalar ett högre pris för sina skulder, samt att företagets fortlevnad och trovärdighet ifrågasätts. Studien har avgränsats till tio bolag i Sverige sett till bolagsvärde, exkluderat banker och finansinstitut. Sekundärdata från årsredovisningar har analyserats för att påvisa de tre stora kapitalstrukturteoremen: Modigliani Millers teorem, Trade-off teorin samt Pecking-order teorin. Data har sammanförts och analyserats rent räknemässigt såväl som grafiskt för att ge en överskådlig bild av resultaten och de slutsatser som dragits. Vidare analyseras och diskuteras det faktum att svenska bolag ofta anses utnyttja sina skuldsättningsmöjligheter dåligt. Studien visar att de tio svenska bolagen ligger nära den teoretiskt lägsta kapitalkostnaden. Inte i något fall överstiger differensen 50 punkter , utan är i de flesta fall närmre än 10 punkter från optimum. Pecking-order och Trade-off har dock inte kunnat påvisas. De tio bolag vars data legat till grund för undersökningen är; Asea Brown Boveri, Atlas Copco, Astra Zeneca, Ericsson, Hennes & Mauritz, Sandvik, Scania, Svenska Cellulosa AB, Telia Sonera, Volvo Lastvagnar.</p>

No description available.

<p>I denna uppsats undersöker författaren kapitalstrukturens i de svenska oljebolagen. Syftet med uppsatsen är att undersöka är hur kapitalstrukturen utvecklats under perioden 2001 till 2009 i de svenska oljebolagen, vilka metoder för kapitalanskaffning som använts under perioden, om bolagsrisken påverkar kapitalstrukturen, samt hur oljebolagen förhåller sig till Peak Oil och alternativabränslen och energikällor.</p><p>Följande slutsatser kan dras från undersökningen:</p><ul><li> Mellan 2001 till 2009 har det egna kapitalet i bolagen legat i en stigandetrend, medan de långfristiga lånen varit i en nedåtgående trend. Bolagen har finansierat sin verksamhet med minst 50% eget kapital under perioden.• Bolagen har mest använt sig av nyemissioner när de tagit in nytt kapital, följt av olika former av lån och slutligen konvertibellån.</li><li> En statistisk undersökning har visat att risk påverkar eget kapital. När risken ökar, så ökar det egna kapitalet. Undersökningen visade att risken påverkardet egna kapitalet, men inget linjärt samband kunde hittas vilket tyder på att detta påstående inte gäller i alla de undersökta fallen.</li><li> Alternativ till olja ses inte som ett hot för oljebolagen. Alternativen är fortfarande underlägsna olja och dyrare att producera. Peak Oil ses som något positivt av bolagen, eftersom Peak Oil kommer leda till högre oljepriser vilket ökar oljebolagens lönsamhet och värdet på deras tillgångar.</li></ul>

I denna uppsats undersöker författaren kapitalstrukturens i de svenska oljebolagen. Syftet med uppsatsen är att undersöka är hur kapitalstrukturen utvecklats under perioden 2001 till 2009 i de svenska oljebolagen, vilka metoder för kapitalanskaffning som använts under perioden, om bolagsrisken påverkar kapitalstrukturen, samt hur oljebolagen förhåller sig till Peak Oil och alternativabränslen och energikällor. Följande slutsatser kan dras från undersökningen:  Mellan 2001 till 2009 har det egna kapitalet i bolagen legat i en stigandetrend, medan de långfristiga lånen varit i en nedåtgående trend. Bolagen har finansierat sin verksamhet med minst 50% eget kapital under perioden.• Bolagen har mest använt sig av nyemissioner när de tagit in nytt kapital, följt av olika former av lån och slutligen konvertibellån.  En statistisk undersökning har visat att risk påverkar eget kapital. När risken ökar, så ökar det egna kapitalet. Undersökningen visade att risken påverkardet egna kapitalet, men inget linjärt samband kunde hittas vilket tyder på att detta påstående inte gäller i alla de undersökta fallen.  Alternativ till olja ses inte som ett hot för oljebolagen. Alternativen är fortfarande underlägsna olja och dyrare att producera. Peak Oil ses som något positivt av bolagen, eftersom Peak Oil kommer leda till högre oljepriser vilket ökar oljebolagens lönsamhet och värdet på deras tillgångar.