Under de senaste åren har riskkapitalbranschen utgjort ett mycket aktuellt och omdiskuterat ämne i media. Genom en kvantitativ studie, med deduktivt tillämpad datainsamling, vars urval omfattar omkring två tredjedelar av de svenska riskkapitalbolagen syftar författarna till denna studie svara på följande problemformulering: Hur skiljer sig kapitalstrukturen åt mellan svenska buyoutbolag och övriga svenska riskkapitalbolag? Författarna har jämfört de finansiella nyckeltalen; soliditet, räntabilitet på totalt respektive eget kapital samt kassalikviditet, mellan riskkapitalbolag som inriktar sin verksamhet på buyoutaffärer och övriga riskkapitalbolag. För att statistiskt kunna säkerställa eventuella skillnader för respektive nyckeltal har författarna använt variansanalys. Svenska riskkapitalbolag visar, enligt denna studie, i allmänhet en mycket god soliditet. Något som inte är fallet i Storbritannien, vars finansinspektion (FSA) gav ut en larmrapport under hösten 2006, där aktörer på riskkapitalmarknaden präglas av en ohållbart hög skuldsättning. Studien i denna uppsats visar att inga skillnader, vad gäller soliditet, råder mellan svenska buyoutbolag och de övriga svenska riskkapitalbolagen. Men skillnader vad gäller lönsamhet konstateras genom studien, som visar att både räntabilitet på totalt kapital samt räntabilitet på eget kapital generellt är högre för buyoutbolagen. Svenska buyoutbolag visar alltså, utan någon påvisad skillnad i skuldsättning relativt de övriga riskkapitalbolagen i landet, en statistiskt säkerställt högre lönsamhet.

Publicly traded companies that are facing new investments have to decide what capital structure to chose. Financing through equity, debt or a mixture of these constitute an important choice since this decision convey several other aspects. A good choice can result in a lower average capital cost, a better owner-structure and less risk. On the other hand a bad decision can result in higher yields than necessary, and that the companies going concern and future commitments are being questioned. This thesis has been narrowed down to the top ten largest companies on the Stockholms Stock Exchange, excluding the finacial institutions. Secondary data from the annual reports has been analysed to evaluate the presence of the theories in question: The Modigliani Miller theorem, the Trade-off theorem and finally the Pecking-order theorem. The data has been compounded both by calculations and by graphical illustrations in order to give a foreseeable image of the results and conclusions taken. Further more the fact that Swedish companies often are regarded as not using their ability to take on debt enough is discussed and analysed in dept. The thesis shows that the ten Swedish companies are close to their optimal cost of capital. In neither of the cases there was a difference greater than 50 basis points, and in most cases the spreads were less than 10 points off. However, no show of evidence for the use of pecking order or the trade-off theory could be found. The ten companies on which the thesis has been based on are the following: Asea Brown Boveri, Atlas Copco, AstraZeneca, Ericsson, Hennes & Mauritz, Sandvik, Scania, Svenska Cellulosa AB, Telia Sonera, Volvo Lastvagnar. / Noterade bolag som står inför investeringar behöver besluta om vilken finansiering som skall väljas. Finansiering genom eget kapital, skulder eller en blandning av dessa utgör ett viktigt val för ett företag. Ett bra beslut kan medföra en lägre kapitalkostnad, en bättre ägarstruktur och mindre risker vilket i sin tur medför en högre trovärdighet och lägre räntor. Å andra sidan kan ett sämre beslut medföra att företaget betalar ett högre pris för sina skulder, samt att företagets fortlevnad och trovärdighet ifrågasätts. Studien har avgränsats till tio bolag i Sverige sett till bolagsvärde, exkluderat banker och finansinstitut. Sekundärdata från årsredovisningar har analyserats för att påvisa de tre stora kapitalstrukturteoremen: Modigliani Millers teorem, Trade-off teorin samt Pecking-order teorin. Data har sammanförts och analyserats rent räknemässigt såväl som grafiskt för att ge en överskådlig bild av resultaten och de slutsatser som dragits. Vidare analyseras och diskuteras det faktum att svenska bolag ofta anses utnyttja sina skuldsättningsmöjligheter dåligt. Studien visar att de tio svenska bolagen ligger nära den teoretiskt lägsta kapitalkostnaden. Inte i något fall överstiger differensen 50 punkter , utan är i de flesta fall närmre än 10 punkter från optimum. Pecking-order och Trade-off har dock inte kunnat påvisas. De tio bolag vars data legat till grund för undersökningen är; Asea Brown Boveri, Atlas Copco, Astra Zeneca, Ericsson, Hennes & Mauritz, Sandvik, Scania, Svenska Cellulosa AB, Telia Sonera, Volvo Lastvagnar.

No description available.

Problembakgrund: Enligt Modigliani & Millers andra teorem så ger ökad skuldsättning upphov till ett flertal fördelar för ett företag, bl.a. skapas en skattesköld då de avdragsgilla räntebetalningarna ökar, vilket ger en positiv effekt för företaget. En annan aspekt är att skulder är relativt billigare än eget kapital. Syfte: Syftet med arbetet är att få en större förståelse för hur förhållandet mellan skulder och eget kapital påverkar företagsvärdet samt avkastning på eget kapital. Metod: Genom att använda mig av företagsdata genomförde jag linjära regressionsanalyser med justerad skuldsättningsgrad (enbart långsiktiga skulder/eget kapital) som oberoende variabel samt avkastning på eget kapital och börsvärde i förhållande till bokfört värde på eget kapital som beroende variabler för att se om statistiskt säkerställda samband kunde påvisas. Utöver regressionsanalysen följde en hypotesprövning för att se om resultatet kunde appliceras till hela populationen. De data som utmynnades användes sedan för att tolkas och resulterade i slutsatsen. Slutsatser: Inga statistiskt säkerställda kunde påvisas för två av de branscher som ingick i studien. För den tredje branschen påvisades vissa statistiskt säkerställda samband. Dock var de sambanden negativa, vilket gick emot Modigliani och Millers teorem. Slutsatsen är att Modigliani och Millers teorem kan förkastas under de antaganden och förutsättningar som denna studie har åtagit. Förslag till fortsatta studier: Genom att använda sig av multipla regressioner eller icke-linjära regressioner kan man se om det finns några statistiskt säkerställda samband eller andra trender. Utöver det kan det vara av intresse att införa fler företag i vardera bransch för att få mer korrekta slutsatser.

No description available.

Funding is essential for companies to function. All companies must relate to the funding issue, whether they are working with it in an active manner or not. Funding can be done in two ways, either through equity or debt and the ratio between these are called capital structure. Already in 1958 Modigliani and Miller concluded that a company’s capital structure does not change the value of the company, thus the company’s debt in relation to equity is irrelevant. Since then, there have been several theories that look onto capital structure in a different manner and what is the optimal ratio between equity and debt.

Syftet med uppsatsen är att undersöka alla noterade företag på Stockholmsbörsen och därmed finna vilka motiv som påverkar beslutet att köpa tillbaka egna aktier. Studien har delat upp företagen i två grupper, en återköpande grupp och en icke-återköpande grupp. Utifrån dessa grupper har ett ttest och ett Mann-Whitney U-test utförts för att testa eventuella skillnader som finns mellan grupperna. Därefter har en logistisk regression använts för att säkerställa samband. Resultatet visar att företag gör återköp för att distribuera överskottskapital när de anser sig vara undervärderade samt vill uppnå en optimal kapitalstruktur. De samband som kunde urskiljas var att kassaflöde, kassa och tillgångar var positivt korrelerade med återköp medan MKBK, utdelning och skuldkvot var negativt korrelerade. Inget signifikant samband kunde finnas för avkastning.

Småföretagen är viktiga för vitaliteten i den svenska ekonomin och det är där den största andelen nya arbeten skapas. Småföretag saknar oftast egna resurser för att finansiera sin tillväxt och är därför förpassade till externa kapitalkällor. Kunskapen kring kapitalstrukturen i nya företag har dock varit begränsad, då de flesta studier har gjorts på listade och etablerade företag. Tidigare forskning visar att många av småföretagets finansieringsbeslut är relaterade till företagsledarens karaktärsdrag, framförallt kontrollbehov, kunskap, erfarenhet, riskbenägenhet och mål. Syftet med uppsatsen är att undersöka huruvida företagsledarens karaktärsdrag påverkar den externa finansieringen i nystartade småföretag inom tillverkningsindustrin. Dessutom ska uppsatsen undersöka om teorierna kring det finansiella gapet och pecking order-teorin är tillämpbara på dessa företag. För att ge svar på studiens syfte har befintlig teori presenterats om pecking order, finansiellt gap samt olika karaktärsdrag hos företagsledaren. Teorierna har legat som grund för den empiriska undersökning som genomförts. Undersökning har varit kvantitativ och åstadkommits genom enkätutskick till nystartade småföretag inom tillverkningsindustrin. Genom ett underlag på 58 företag har uppsatsen kommit fram till att det inte i någon större utsträckning finns ett finansiellt gap mellan nyregistrerade småföretag inom tillverkningsindustrin och externa finansiärer. Däremot kan undersökningen styrka pecking order-teorin om att det finns en viss föredragen ordning av finansieringsalternativ. Vad gäller karaktärsdragen visar denna uppsats att företagsledarnas kontrollbehov och riskbenägenhet påverkar företagets val av kapitalstruktur. Företagsledarnas kunskap och erfarenhet av externt kapital samt målsättning för företaget påverkar däremot inte kapitalstrukturen. För framtida forskning rekommenderas en noggrannare analys mellan variablerna för att se om några kan förklara samma påverkan på företagets kapitalstruktur

Zugl.: Oestrich-Winkel, Europ. Business School, Diss., 2009

Zugleich: Diss. Staatswiss. Basel, 2006. / Im Buchh.: Luzern : Verlag IFZ-HSW. Literaturverz.